En vän som är ute och reser med tåg i Europa skickade mig den här bilden från Österrike — två (trots det färglösa håret — det är ju pudrade peruker) unga syskon Mozart, porträtterade vid en tid som i och för sig säkert hade sina bekymmer men som i alla fall var lyckligt ovetande om hur kort lillebrors liv skulle bli.
När det gäller storayster, som ofta kallas Nannerl, är det ju så att hennes musikaliska talanger också var helt uppseendeväckande och att hon framträdde lika mycket som sin bror fram till ungefär när de blev vuxna.
Det verkar vara allmänt erkänt eller antaget att hon komponerade och att vuxenlivet innebar att hon blev tvungen att sluta.
Tänk om det inte är som alla ”vet”, att inga noter efter henne finns bevarade.
Tänk om några musikforskare som egentligen letar efter något annat i ett arkiv någonstans plötsligt ser något som måste vara hennes. Tänk om det visar sig att det utan tvivel är hon. Tänk om det finns mer.
Till dess plockar jag med en spellista som innehåller musik av hennes och hennes brors kvinnliga tonsättarkolleger. Det finns ganska många, och mer och mer av deras musik dyker upp i inspelad form. Ser fram emot att kunna publicera något snart!
Två av dem spelar Cecilia och jag i S:t Ibbs kyrka på Ven på onsdag: dels en sats ur Maria Hester Reynold Parks fiolsonat, dels The Lacemakers’ Prayer av Maria Barthélemon. De har varit var sin viktig del av vårt Jane Austen-program ända sedan vi började, och det var både självklart att de skulle vara med och svårt att sortera bort så mycket annan vacker musik och så många spännande tonsättare.