Friheten, kärleken, kriget, blicken

Det här är en av de saker jag gjorde i helgen: vi hade ett slags premiär för en föreställning som heter Zeitgeist. Maria Küchen har skrivit och läste (kanske ska man säga reciterade?), Malena Westberg Dolfe spelade cello och kontrabas, Per Westberg Dolfe spelade oboe och engelskt horn, och jag spelader fiol och altfiol. I höstas fick vi Landskrona stads Nell Walden-stipendium för att arbeta med den här föreställningen, och man kan helt utan att klaga säga att om man jämför summan och det arbete vi har lagt ner så har de fått väldigt mycket för pengarna. Vi har haft väldigt roligt också — jag är så glad att jag får vara med i ett sådant här sammanhang!

Föreställningen bygger alltså på Nell Waldens liv och arbete. Hon började som musiker (tog till och med en kyrkomusikerexamen), åkte till Tyskland för att studera mer och blev journalist, konstsamlare, utställare, konsttidskriftsredaktör, poet, social motor … ända tills nazistregimen tog över och gjorde det slags konst som hon arbetade med till något som inte kunde överleva i Tyskland. Då lyckades hon flytta mycket till Schweiz och fortsatte där så gott det gick. Och så målade hon själv, massor, i alla möjliga stilar och på alla möjliga underlag.

Programmet för föreställningen ser ut lite som en klocka (här har Maria ritat in var hon ska läsa, det såg inte publiken) och vi slutar med det stycke som vi började med, Igor Stravinskys Pastorale.

Det här var ett slags premiär, så det var extra roligt att det blev fullt i lokalen (Matscenen på Landskrona Teater) och att så många sa att de hoppas att det blir en fortsättning. Det hoppas jag också!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *