Förra måndagen fick jag en visdomstand borttagen för att den inte ska börja ställa till det för mitt ganska hårt prövade hjärta framöver. Det var inget fel på tanden, och det är inget fel på hjärtat heller, men det här att få hjärtsäcksinflammation så många gånger är ju inte bra. Så nu har jag haft väldigt ont i munnen i drygt en vecka och inte orkat med mer än det jag absolut måste, som att göra klart en tidning. Tidningen är verkligen nästan klar — det känns som en seger och ett mirakel på samma gång. Och mina inre öron hör hela tiden en eller annan av de slingor som jag var med och spelade i Älmhults kyrka i söndags.
Psalm 23 i Howard Goodalls tonsättning var det första verket på konserten:
Ni som tittade på en tv-serie som heter ”Ett Herrans liv” (eller The Vicar of Dibley) för ganska många år sedan känner alldeles säkert igen den.
Och jag förknippar den med Askersunds kyrkokör och Mathias och Jennie och Solveig och många andra underbara människor där — Mathias var kyrkomusiker i Askersund och letade upp så mycket fint och arrangerade ofta själv för att få det att fungera med en liten ensemble, och jag var en av de fyra stråkmusiker som han kallade på minst en gång om året. Jennie spelar både harpa och piano, så vi fick ofta spela tillsammans med henne. Två bonussaker var att gå över till det vackra församlingshemmet och äta något före konserten och att komma fram till Askersund som ligger så vackert och som i sig självt är så vackert!
Huvudverket på konserten i Älmhult var Gabriel Faurés Requiem, alla altviolinisters favoritverk. Vi var sju altviolinister den här gången, plus fyra cellister och två basister, och bakom mig hade jag två hornister och en timpanist. En organist och en harpist spelade också. En lite ovanlig ensemble, alltså, och helt perfekt! Vi spelade den version som brukar kallas John Rutter, och tidigare i år var John Rutter i Uppsala och dirigerade den själv, och nu upptäckte jag att den finns i en inspelad version. Varsågoda, alla som vill höra något riktigt vackert!
(Kanske är det någon som undrar över logistiken? Det var så att tre av oss bytte till fiol för att spela de verk som var för vanlig stråkorkester, och vi spelade förstafiolstämman. Två andra spelade andrafiolstämman på altfiol, och två spelade altfiolstämman. Så det fungerade bra!)