Stickat och pratat

Stick-och-språk-caféetStensjögatan i Malmö har setts för sista gången i vår.

Kerstin passade på att fotografera det som har producerats där under våren.

Det stickade och virkade, alltså — för all språkträning som deltagarna har fått går ju inte att fästa på bild!

De som är nybörjare när de kommer brukar få börja med att sticka ett par halvvantar åt sig själva eller åt någon i familjen. Man gör dem av kvadrater, så de är ett mycket snabbare projekt än en halsduk.

Sedan får de sticka vad de vill, och till sig själva och familj och vänner eller till insamlingen som Kerstin och hennes vänner arbetar för.

De som redan kan sticka kan få beskrivningar till nya modeller eller fortsätta med sådant som de tycker om sedan förut.

Den stora poängen är att få göra något roligt tillsammans och ha tillfälle att prata vardagssvenska och lära känna varandra. Fast många passar på att lära sig stickningsorden också, såklart!

”Nu har jag packat ihop 21 babyfiltar, 69 västar eller koftor med mössor och sockor, och en del med byxor, nio mössor med sockor, och blöjor och två säckar med bodys och liknande”, skriver Kerstin.

Hon och de andra som ansvarar för stickcaféet har kommit överens med mottagningsgruppen på Human Bridge-depån i Genarp om att de kan lämna sina saker där och veta att de kommer att hamna bland babypaketsmaterialet på Human Bridge-depån i Holsbybrunn. Kanske ett tips för fler skånska hjälpstickare?

Hurra för alla er som har varit med och stickat på Stensjögatan!

(Om du bor i Malmö och letar efter ett stickcafé att vara med på, hör av dig — jag sätter dig gärna i kontakt med Kerstin!)