Grattis, Nobelkommittén i Norge, till årets val av pristagare!
Nadia Murad och Denis Mukwege — bättre kan det knappt bli!
Denis Mukwege med patienter på Panzisjukhuset i DR Kongo. Bild lånad från PMU
Ni som har läst den här bloggen och dess föregångare har följt Denis Mukwege och arbetet på Panzisjukhuset i Bukavu-provinsen i DR Kongo i ganska många år nu. Jag har tjatat på er om att sprida det ni har fått veta också. Konflikterna i Kongo har ju bara fortsatt och fortsatt, och vi har eldat på dem med vårt till synes omättliga behov av elektronik.
Men kanske kommer världen äntligen att lyssna ordentligt på honom nu?
Om ni har några vänner och bekanta som inte har hört så mycket tidigare, så titta på den här filmen tillsammans!
En gång när Denis Mukwege var här i Skandinavien hann han med ett besök hos Skavlan och berättade för honom varför han inte vill ha fler priser:
Det viktigaste är istället det här:
Men nu får han Alfred Nobels fredspris i alla fall. Och prispengarna kommer alldeles säkert att göra hur mycket nytta som helst — men det är förstås fortfarande så att den stora förändringen bara kan bli verklighet om resten av världen tar sitt ansvar för konflikten.
Berätta det för alla ni känner!
Nu ska jag läsa om Nadia Murad.