Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Tävling

Rött som räcker till en tröja eller flera mössor

Av Posted on Inga taggar 1

Visst är det bra med second hand-garn?

Man behöver inte fundera någon lång stund på om man ska köpa eller inte — för oftast är det billigt, och handlar man i en butik som tillhör en hjälporganisation så blir det ju något bra redan i det ögonblick när man betalar garnet.

I Erikshjälpens butik på Cypressvägen i Malmö (ett trevligt ställe!) hittade jag tre hundragramsnystan av ett ganska grovt rött blandgarn. Det borde räcka till en Två trådändars lilla kofta eller tröja, en Lilla tuffing eller någon annan barntröja. Kanske vore det smart att sticka ärmarna på rundsticka eller strumpstickor eftersom garnet är så tjockt — de virkade sömmarna kan nog bli i grövsta laget.

På banderollen står det att stickor nummer 6½ rekommenderas.

Och tänka sig, jag hade en ouppackad sådan rundsticka hemma!

Så här blir det en liten tävling igen — en vinnare får alltså de tre nystanen och rundstickan.

Tävlingsfrågan är: vilken är din favoritmodell om du stickar en tröja, kofta eller väst till någon liten (i din familj eller i en familj som behöver hjälp)? Skicka gärna med en länk, så blir svaren en inspirationslista för alla som läser.

Har du aldrig stickat något sådant så kan du istället berätta varför du skulle vilja göra det!

Tävlingen avslutas på fredag kväll, och sedan drar en slumpmaskin en vinnare. Det blir bra eller hur?

Ett stickcafé där alla får vara med (och två som vann bok + garn)

Av Posted on Inga taggar 0

Hörni, vilket stickcafé det skulle bli om alla fick bjuda med sig någon!

Tävlingsfrågan som jag ställde var den här:

Om du kunde bjuda in vem du ville på hjälpstickning och fika (hemma eller på café, duostickning eller i en större grupp), vem skulle du bjuda och varför?

Och här kommer en del av den gästlista som blev resultatet:

Barbro bjuder sin vän Chris Muleba som kom från Zambia en kall vinter på 1990-talet — ”och som hemma hos mig började att sticka sockor åt sina barn, nio till antalet”

Monica bjuder någon som inte tror att hon eller han kan sticka, och så lär hon ut det — ”Känslan när man kommer underfund med det hela och det går upp ett ljus är obeskrivbar. Den känslan vill jag dela med mej till någon. Vem det sen blir får vi se!”

Erika bjuder Michelle Obama, kronprinsessan Victoria och prinsessan Katherine (Kate Middleton) — ”tre starka kvinnor med stort inflytande som jag tror hade hjälpt mycket för hjälpstickning och humanitär hjälp”

Britt-Marie bjuder sin väninna Pamela som bor i England — ”hon har alltid stickat mycket, och mycket till välgörenhet, så det skulle vara intressant jämföra hur vi gör och att träffas, för det blir inte så ofta”

AnnKristin bjuder Leif GW Persson — ”Jag tycker stickning är intressant och kul och jag älskar stickning! Jag tycker Leif GW Persson är intressant och kul och jag gillar honom döskarpt … för att inte direkt säga att jag älskar honom … Vi skulle diskutera jakt, kriminalfall och livet överhuvudtaget, och jag skulle sticka honom ett par tjocksockor att ha i jaktkängorna.”

Eva bjuder Kerstin och mig. Tack Eva! Så glad jag blev!

Anna bjuder några nyanlända stickare från valfri flyktingförläggning och Jimmie Åkesson — ”stickarna skulle lära honom sticka Lovikkavantar, Korsnäströjor och annat han kallar svenskt kulturarv”

Ahang bjuder en hel skolklass och berättar: ”Älskar själv att virka och sticka, lärde mig som som 8-åring i skolan i mitt hemland. Det var bara några få kurstillfällen , enbart lite grundläggande kunskaper. Intresset växte hos mig, och jag började sticka och virka allt ifrån vantar, mössor och strumpor till tröjor, kjolar, klänningar och annat till mina tolv syskon varje sommar under lovet… Själv har jag inga döttrar och bor inte bland mina syskon och syskonbarn i hemlandet längre. Därför skulle jag bjuda en klass i grundskolan, 8–15-årsåldern, och lära ut stickning och virkning så att själva hantverket lever vidare och så att de som kan vara intresserade får chansen.”

Monica bjuder sina väninnor som handarbetar: Anki, Kristina, Eivor och Anki — ”vi har pratat om att träffas för att handarbeta tillsammans, men det blir aldrig av”

Sofia bjuder sin mamma Birgitta ”så att vi hinner småprata medan vi handarbetar och kan ta hjälp av varandra att läsa mönster”

Ewa bjuder några gravida kvinnor som är nyanlända ”för att lära eller hjälpa dem att sticka en mössa eller kofta till barnen som ska födas”

Helena bjuder ”mamma, 88, som nu är långt inne i dimmorna. Hon har alltid stickat mycket och gett bort. Jag försökte för något år sedan aktivera henne och lade därför upp maskor till en socka. Jag trodde att kunskapen skulle sitta i fingrarna, men tyvärr inte! Och hon lärde aldrig mig heller, häl och tumme. Så vem stickar nu i släkten? Jag har kvar ett par sockor, men sedan får jag väl börja själv. Dessutom fryser hon jämt, så jag borde kunna ge henne ett par varma yllesockor.”

Malin bjuder drottning Silvia — ”hon verkar trevlig, jag tror att hon gillar sticke och fika, och så skulle hon kunna berätta om allt hon sett i världen och sitt arbete med Childhood”

Erika bjuder en av undersköterskorna på sjukhuset där hon får behandling — ”vi pratar ofta om handarbete och virkning/stickning och vad man kan göra när ingen i närheten vill ha något, och det hade gjort mig gott om hon tog fatt i handarbetet igen — om inget annat så för sin egen skull, men som alla vet så känns det bättre att göra något som kommer till nytta, så jag tror att hjälpstickning och virkning hade varit något för henne”

Och Ing-Marie skriver: ”Jag skulle bjuda in alla som har lust att hjälpsticka och hoppas på att jag kunde få igång ett återkommande hjälpstickningscafé”

Jamen då kommer vi, allihop, Ing-Marie! Vilken grupp det blir!

(Det här var inte alla svaren — jag plockade lite på måfå för att dela med mig av kalasstämningen!)

Vilka var det som vann varsin bok och tre garnnystan då?

Jo, slumpmaskinen drog Gittan Adelstrand och AnnKristin Norman. Grattis till er! Skicka era adresser, så kommer paketen med posten!

Och alla ni andra: hoppas att ni gör verklighet av era idéer! Jag hejar, och jag tror att Kerstin också gör det!

Tävling: bok + garn!

Nu har Kerstin och jag setts igen — i Erikshjälpens butik på Cypressvägen i Malmö! Ett fint ställe må jag säga.

Först beundrade vi flera virkade filtar som hängde som blickfång nära kassorna. Där fanns det också vaser med stickor och virknålar och korgar med lite garn. Kerstin letar alltid efter nummer fyra som är det som används mest på hennes stick-och-språk-café, men om det hade funnits så hade någon annan redan hittat det … Garn hittade vi båda två.

Sedan gick vi till textilavdelningen, för jag skulle köpa knappar åt Elisabeth. Hon behöver fem till varje liten kofta hon stickar. Jag valde 50 stycken, men det fanns så många fina, så det hade lika gärna kunnat bli 150 …

Och så hittade vi mer garn. Två påsar Nordiskas Emilio (två femtedelar mohair, lika mycket akryl, en femtedel ull) med stickor nummer fem som rekommendation.

”Vet du om ni har några handarbetsböcker inne?” frågade jag.

”Ja”, sa Kerstin, ”jag har sett två exemplar av Stora boken om handarbete.”

Båda två fanns kvar.

”Du tänker göra en tävling, eller hur?” sa Kerstin. ”Då gör vi såhär!”

Och så la hon den ena boken och hälften av mitt garn i sin korg.

Så här är en tävling med vinster som Kerstin och jag har betalat tillsammans, och det extra fina är såklart att det vi betalade går till hjälpinsatser på olika platser i världen.

Stora boken om handarbete är full av tekniker och beskrivningar. Förra gången jag hittade ett exemplar visade jag några favoriter — den vackra hättan och den klassiska spädbarnskoftan är det fortfarande många som stickar.

Två vinnare får varsitt paket med en bok och ett och ett halvt hekto av Nordiskas Emilio — två nystan lilamelerat och ett nystan gammelrosa.

Tävlingsfrågan? Ja, det får bli den här:

Om du kunde bjuda in vem du ville på hjälpstickning och fika (hemma eller på café, duostickning eller i en större grupp), vem skulle du bjuda och varför?

Skriv ditt svar (eller vilken annan hälsning som helst — om du redan har boken kanske du vill berätta vem du skulle vilja ge ett vinstexemplar till?) i kommentarfältet här. Om du inte har Facebook eller om du inte vill synas här kan du skicka det till annabraw[snabel-a]gmail.com istället.

Tävlingen är igång till fredag kväll. Sedan drar en slumpmaskin två vinnare. Det blir bra eller hur?

Tre som vinner stickor och knappar

Av Posted on Inga taggar 0

Vad fint det var att få läsa om era sätt att sprida värme under det kommande året! Hoppas att ni läser varandras svar och att andra också läser och blir inspirerade!

Slumpmaskinen drog tre vinnare, och den första är Eva som berättar såhär:

Stickning är min meditation, och jag stickar flera timmar varje dag för att varva ner. Då känns det extra skönt att sticka små bebis- och barnkläder och skicka till dem som behöver det. Jag har nytta av själva stickandet, men de har ännu större nytta av det jag producerar.

Den andra är Gun-Britt som skriver:

Gillar att ställa upp med en hjälpande hand där det behövs.

Jag brukar göra mina egna 3D-kort och skriva tänkvärda ord.  Skickar alltid kort till dem som fyller år, och namnsdagskort.

Sticka och virka är bra avkoppling för mig — då glömmer jag all smärta jag har. Delar med mig av garn till dem som inte har så mycket slantar. Det bästa av allt är att jag lärt en vän att sticka och virka. Nu är hon duktig på att göra mormorsrutor.

Alla babykläder jag stickar skickar jag ner till Slättmissionens Hjälpande Hand.

Den tredje är Christina:

Älskar att sticka. Det ger mig avkoppling, och garn önskar jag mig i present och i julklapp. Skänker mina alster till Hjälpstickan i Halmstad och till barn i Lettland genom Hjärta till hjärta. Tänk vad många som ger och får glädje!

Grattis till er alla tre, och tack alla ni som berättade!

Vill du också sticka mössa och knapphalsduk?

I december, när det verkade som åtminstone hälften av alla stickare i Sverige stickade enormt stora mössor och knäppta halsdukar inspirerade av det som Selma i SVT:s adventskalender hade på sig, då var jag i Brasilien och sedan i England och till sist i Lettland.

Men nu är jag hemma igen, och Kerstin och jag har hittat på en liten tävling, för jag har tre ouppackade rundstickor nummer 10 som blev kvar när vi hade haft hjälpstickningsdag i Höör i höstas (möjligen var det Ingrid som skänkte dem till restgarnsbordet …?), och Kerstin hade ganska gott om stora knappar.

(Alla knapparna är inte med på bilden.)

Skulle du vilja sticka tjocka mössor och knäppta halsdukar till värme åt några som du känner eller några som du inte känner?

Då kan du vara med i tävlingen!

Tre vinnare vinner varsitt paket med rundsticka, tre knappar av en sort och tre knappar av en annan sort!

Själv hade jag inget garn som passade till så grova stickor, så jag gjorde en variant på stickor nummer 7, raka, istället. Först tänkte jag skriva en enkel beskrivning, men så insåg jag att jag inte visste namnet på garnet som jag använde …

Hursomhelst, det är vanlig resårstickning med en avig och en rät. Jag la upp så mycket att det räcker runt ett vuxenhuvud om man töjer ut det lite grann och såg till att ha en lång ände som jag skulle kunna sy med sedan. Så stickade jag i ungefär 30 centimeter, och sedan stickade jag två maskor, tog ihop två, stickade två, tog ihop två … Efter ett par hoptagningsvarv till var det dags att trä garnänden igenom maskorna och dra ihop. Med uppläggningsänden sydde jag ihop mössan. Stickar man runt behövs det förstås ingen söm.

Man viker upp en ganska bred kant så att det blir varmt om öronen. Eller också använder man mössan utan att vika och får det där som kallas — häng?

Halsduken är också resårstickning och så lång att den räcker runt nacken. Jag gjorde en ände-mot-ände-knäppning, men vill man ha det på något annat vis är det bara att flytta knapparna. Knapphålen är två maskor breda.

Tack kära Sara som ställde upp på bilderna! Vi skulle ha tagit några utomhus också, men så blev det plötsligt för bråttom.

Nu till tävlingen: på vilket sätt vill du värma andra under år 2017? Berätta i kommentarfältet om vad du vill — några exempel kan vara mat, kramar, uppmuntrande ord, vykort, besök, stickad mössa och halsduk, strumpor, insändare, födelsedagshälsningar, hembakat … vad är ditt eget bästa sätt?

Tävlingen är öppen till torsdag kväll. Sedan drar en slumpmaskin tre vinnare, och vi ber om adresser och postar stickor och knappar! Och kallt nog för mössa och halsduk är det nog ett tag till, eller vad tror ni?

Tre som vinner bok full av rutor

dsc_0367

Nu har en slumpmaskin fått hjälpa mig att dra tre vinnare som får varsitt exemplar av 100 färgglada mormorsrutor att virka. Men först måste jag tacka för alla tävlingssvar — det var så roligt att läsa dem!

Den allra sista som svarade blev en av vinnarna. Camilla Johansson heter hon, och såhär skrev hon:

Jag som är nybörjare på virkning har fått upp ögonen för alla fina mormorsrutor som finns och som jag älskar. De går ju att variera så att man kan få hur roliga och fräcka rutor som helst! 
Mitt drömprojekt är att kunna få alla fina rutor till klädesplagg som koftor och klänningar. Jag håller faktiskt på att virka rutor som ska bli en babyfilt till mitt kusinbarn, och ytterligare en babyfilt som vårt kommande barn ska få gosa in sig i.
Jag skulle vilja göra en ”familjefilt”, tillsammans med familjen. Make, pappa, mamma, syskon, svärmor, ja hela familjen. Och så gör alla minst en ruta och så sätter man ihop dem till en stor filt. Det hade varit en perfekt present för mig. Tänk att kunna gosa in sig i så mycket kärlek!

Renée Jonan vann den andra boken, och såhär berättade hon:

Mitt bästa minne var när mamma virkade mormorsrutor som hon satte ihop till laddor (till fötterna), en filt till hunden, en filt till mig att ha i min fåtölj. Hon virkade många rutor och satte också ihop till skydd för nacken i fåtöljen. Jag har inte så många kvar längre, men  hu har funderat på drömprojektet. Jag tror att jag skulle virka ett sängöverkast i färgerna cremevitt, rosa och lindblomsgrönt. Jag får väl göra lite då och då …

Och den tredje boken får Kerstin Tensén Berggren som skriver:

Jag ska bli moster i maj och tänkte virka en vacker filt i rutor till mitt kommande syskonbarn.

Grattis alla tre! Skicka era adresser, så kommer det varsitt paket inom kort!