De flesta av oss har nog ett och annat som vi saknar väldigt, väldigt mycket efter ett år med Covid-19-restriktioner.
En av de saker jag har saknat mest är att träffa mina Taizémusikvänner i själva Taizé (ett kloster i Frankrike) och på andra ställen.
Men Mary i Korea och Sebastien i Belgien har sett till att vi kan spela tillsammans ändå. Här är vår senaste inspelning — en som tog mig mycket mer tid än man skulle kunna tro när man ser och hör mitt lite skakiga resultat. Första gången blev det konstiga klickljud i den externa mikrofonen, andra gången var ljuset för dåligt, tredje gången hade jag för lite tid … Men jag är så glad att det blev något i alla fall!
Det är en sång från Taizé vi spelar, och den svenska översättningen är såhär:
I själens dunkla natt
du tänder en eld, en eld som aldrig dör,
en eld som aldrig dör.
I själens dunkla natt
du tänder en eld, en eld som aldrig dör,
en eld som aldrig dör.