Kommer ni ihåg Nasira i Afghanistan och hennes syutbildning och symaskin?
Nu har jag hittat en sådan berättelse till — en om en ny kollega, alltså.
Den här heter Eliana och bor i Nicaragua.
Det är biståndsorganisationen Diakonia som berättar om henne.
Eliana utanför sitt hus — som också är hennes arbetsplats. Foto: Diakonia
Elianas son föddes med en deformerad fot, och hon insåg att hon inte skulle kunna yrkesarbeta som hon hade gjort tidigare — hon skulle behöva vara hemma för att kunna ge honom en bra barndom.
Hon hade hört talas om organisationen Miriam, som är Diakonias samarbetspartner, och om dess yrkeskurser för kvinnor, men hon hade inte tagit sig iväg på deras informationsmöten. När hon träffade några medarbetare i ett annat sammanhang förstod hon att en Miriam-kurs var just det hon behövde, det som kunde ge henne möjlighet att arbeta och vara med sonen samtidigt.
”Jag sa till min man att jag skulle bli egenföretagare, och han skrattade”, säger hon. ”Men nu kommer kunderna hela tiden!”
Hon berättar om hur kurserna har gett henne ett självförtroende som hon saknade tidigare och om hur hennes liv har förändrats sedan hon kunde starta sitt skrädderi.
Eliana och hennes son och dotter. Foto: Diakonia
Grattis, Eliana! Och tack Diakonia för intervjun!