Häromdagen tittade jag på Nyheter på lätt svenska tillsammans med en grupp människor från kanske åtta olika länder.
Ett av inslagen var ovanligt hoppingivande, så jag har tagit reda på lite mer om det.
Ett nästan färdigt ”lapptäcke” som deltagarna har samarbetat om. Foto: Matilda Maroti (projektledare)
Det är i Jönköping och Borås som Röda korset har ordnat så att svenskar och nyanlända kan arbeta tillsammans med professionell, kreativ, visionär textilåtervinning. Kan det bli bättre?
Deltagarna kommer från sju olika länder och har mellan fem och trettio års erfarenhet av professionellt arbete med textilier — design, skräddararbete och sömnadsindustri, till exempel. De har samlats tre timmar i veckan och arbetat vid tillskärningsbord och symaskiner.
Dels har de fått kläder från Röda korsets insamling, sådant som inte går att sälja i second hand-butikerna. Många par jeans, till exempel. Dels har de fått överblivet material från textilindustrier i närheten, mest möbeltyger om jag förstår saken rätt.
Resultatet har blivit en del kläder och många möbelklädslar och väggbonader. Titta särskilt på alla stolsdynor av jeansbitar i filmen!
Samarbete när det allra sista ska göras på ett stort projekt. Foto: Matilda Maroti (projektledare)
— Genom projektet vill vi ta vara på och uppmärksamma all den kunskap som kommer med nya människor till vårt land och ge dem möjligheter att synas i Sverige, säger Matilda Maroti som är projektledare för Textil integration. Deltagarna får också chansen att lära sig textil yrkesterminologi på svenska. Projektet har redan lett till att arbetsgivare inom branschen hört av sig och efterfrågat personal med denna typ av textil kompetens.
Fram till den 21:a maj visas mycket av det som projektet har resulterat i på en utställning i Värnamo. Läs om den här! Matilda Maroti berättar att det man ser på utställningen är en blandning av mönsterbilder från moskéer och klassisk skandinavisk design. Och allt är gjort av tyger som annars antagligen skulle ha blivit en del av det svenska textilberget — ungefär åtta kilo per person och år slängs här, enligt Vandalorums presentation av utställningen. Tänk att det som vi knappt slösar en blick på kan bli så vackert! Visst borde det gå att ta vara på en del av de här idéerna på fler ställen?