Hörni, vilket stickcafé det skulle bli om alla fick bjuda med sig någon!
Tävlingsfrågan som jag ställde var den här:
Om du kunde bjuda in vem du ville på hjälpstickning och fika (hemma eller på café, duostickning eller i en större grupp), vem skulle du bjuda och varför?
Och här kommer en del av den gästlista som blev resultatet:
Barbro bjuder sin vän Chris Muleba som kom från Zambia en kall vinter på 1990-talet — ”och som hemma hos mig började att sticka sockor åt sina barn, nio till antalet”
Monica bjuder någon som inte tror att hon eller han kan sticka, och så lär hon ut det — ”Känslan när man kommer underfund med det hela och det går upp ett ljus är obeskrivbar. Den känslan vill jag dela med mej till någon. Vem det sen blir får vi se!”
Erika bjuder Michelle Obama, kronprinsessan Victoria och prinsessan Katherine (Kate Middleton) — ”tre starka kvinnor med stort inflytande som jag tror hade hjälpt mycket för hjälpstickning och humanitär hjälp”
Britt-Marie bjuder sin väninna Pamela som bor i England — ”hon har alltid stickat mycket, och mycket till välgörenhet, så det skulle vara intressant jämföra hur vi gör och att träffas, för det blir inte så ofta”
AnnKristin bjuder Leif GW Persson — ”Jag tycker stickning är intressant och kul och jag älskar stickning! Jag tycker Leif GW Persson är intressant och kul och jag gillar honom döskarpt … för att inte direkt säga att jag älskar honom … Vi skulle diskutera jakt, kriminalfall och livet överhuvudtaget, och jag skulle sticka honom ett par tjocksockor att ha i jaktkängorna.”
Eva bjuder Kerstin och mig. Tack Eva! Så glad jag blev!
Anna bjuder några nyanlända stickare från valfri flyktingförläggning och Jimmie Åkesson — ”stickarna skulle lära honom sticka Lovikkavantar, Korsnäströjor och annat han kallar svenskt kulturarv”
Ahang bjuder en hel skolklass och berättar: ”Älskar själv att virka och sticka, lärde mig som som 8-åring i skolan i mitt hemland. Det var bara några få kurstillfällen , enbart lite grundläggande kunskaper. Intresset växte hos mig, och jag började sticka och virka allt ifrån vantar, mössor och strumpor till tröjor, kjolar, klänningar och annat till mina tolv syskon varje sommar under lovet… Själv har jag inga döttrar och bor inte bland mina syskon och syskonbarn i hemlandet längre. Därför skulle jag bjuda en klass i grundskolan, 8–15-årsåldern, och lära ut stickning och virkning så att själva hantverket lever vidare och så att de som kan vara intresserade får chansen.”
Monica bjuder sina väninnor som handarbetar: Anki, Kristina, Eivor och Anki — ”vi har pratat om att träffas för att handarbeta tillsammans, men det blir aldrig av”
Sofia bjuder sin mamma Birgitta ”så att vi hinner småprata medan vi handarbetar och kan ta hjälp av varandra att läsa mönster”
Ewa bjuder några gravida kvinnor som är nyanlända ”för att lära eller hjälpa dem att sticka en mössa eller kofta till barnen som ska födas”
Helena bjuder ”mamma, 88, som nu är långt inne i dimmorna. Hon har alltid stickat mycket och gett bort. Jag försökte för något år sedan aktivera henne och lade därför upp maskor till en socka. Jag trodde att kunskapen skulle sitta i fingrarna, men tyvärr inte! Och hon lärde aldrig mig heller, häl och tumme. Så vem stickar nu i släkten? Jag har kvar ett par sockor, men sedan får jag väl börja själv. Dessutom fryser hon jämt, så jag borde kunna ge henne ett par varma yllesockor.”
Malin bjuder drottning Silvia — ”hon verkar trevlig, jag tror att hon gillar sticke och fika, och så skulle hon kunna berätta om allt hon sett i världen och sitt arbete med Childhood”
Erika bjuder en av undersköterskorna på sjukhuset där hon får behandling — ”vi pratar ofta om handarbete och virkning/stickning och vad man kan göra när ingen i närheten vill ha något, och det hade gjort mig gott om hon tog fatt i handarbetet igen — om inget annat så för sin egen skull, men som alla vet så känns det bättre att göra något som kommer till nytta, så jag tror att hjälpstickning och virkning hade varit något för henne”
Och Ing-Marie skriver: ”Jag skulle bjuda in alla som har lust att hjälpsticka och hoppas på att jag kunde få igång ett återkommande hjälpstickningscafé”
Jamen då kommer vi, allihop, Ing-Marie! Vilken grupp det blir!
(Det här var inte alla svaren — jag plockade lite på måfå för att dela med mig av kalasstämningen!)
Vilka var det som vann varsin bok och tre garnnystan då?
Jo, slumpmaskinen drog Gittan Adelstrand och AnnKristin Norman. Grattis till er! Skicka era adresser, så kommer paketen med posten!
Och alla ni andra: hoppas att ni gör verklighet av era idéer! Jag hejar, och jag tror att Kerstin också gör det!