”Vi kan inte göra stora saker — bara små saker med stor kärlek” — ungefär så sägs det att moder Teresa sa.
Det får man tänka på varje gång man tar initiativ till något som man tror är bra eller bestämmer sig för att vara med när någon annan tar ett sådant initiativ.
Mat till hundra familjer i Malawi i 45 dagar — vad gör det för skillnad?
En enorm skillnad under de 45 dagarna just för dem …
Såhär skrev Magdalena Paul Andersson förra veckan (ursäkta att ni har fått vänta):
Nu är jag äntligen hemma i Malawi igen, och det är dags att gå från insamlingsfasen till den mer praktiska fasen att på plats planera och förbereda utdelandet.
Först dock en uppdatering om hur mycket pengar som samlats in: idag, måndagen den 22 augusti 2016, sitter det hela 29,450 kr på kontot, och en familj här i Blantyre har meddelat att de också vill bidra med några paket, så jag kan med glädje meddela att vi kommer kunna nå vårt mål om att nå ut till minst 100 familjer eller hushåll. Ett stort tack till alla er som stöttat och är med på vägen!
Nästa goda nyhet är att jag direkt när jag kom hem började dra i lite trådar och försökte hitta en leverantör av majs som kan ge oss ett bra pris. En av våra vänner här, Abbas Mukadam, råkar driva ett risproduktionsföretag, och han var snabbt med på noterna. Med några snabba sms har vi fått tag på majs till priset av 250 kwacha per kilo, dvs 12,500 kwacha per 50-kilossäck, vilket är ett jättebra pris i nuläget! Han erbjöd sig också att förvara den åt oss om det skulle behövas. Får fundera på det. Detta innebär också att kostnaden per paket kommer bli lägre än de 300 kr som vi räknat på, så jag ska klura lite och göra en ordentlig budget för att se om vi faktiskt har pengar så det räcker till 120 familjer eller hushåll.
En sak som har slagit mig medan jag har jobbat med projektet är hur allt verkar falla på plats och gå så smidigt. Den stora anledningen till detta är nog att folk faktiskt gärna vill hjälpa. Och inte bara på avstånd hemma i Sverige utan även här i Malawi. Att vänner och bekanta ställer upp med såväl pengar som kontakter och är beredda att hjälpa till betyder oerhört mycket. Nu hoppas och ber vi bara att det ska hålla i sig hela vägen. För än återstår huvudnumret: att få ut maten till dem som behöver den.
Jag kommer idag och imorgon att jobba med logistiken, så mer om det praktiska kommer efter hand, men nu är vi iallafall igång på riktigt!
Uppföljning följer!
Kram,
Magdalena Andersson Paul