För ett par veckor sedan berättade Birgitta att den hydda där tvillingpojkarna i Loki bodde tillsammans med sin mamma hade rasat.
Pojkarna är mycket med sin mormor eftersom mamman inte mår så bra och ofta försvinner hemifrån, och en kvinna som Birgittas hjälporganisation har anlitat ser till dem på förmiddagen och eftermiddagen, men de måste ju ha tak över huvudet tillsammans med sin mamma!
Turkanahyddorna byggs mest av naturmaterial, men det kompletteras ofta med sådant som går att hitta, till exempel korrugerad plåt, plywood och presenningar. När Birgitta och hennes medarbetare lärde känna tvillingmamman (som också har äldre barn) bodde hon såhär.
Här ser man hur hög hyddan är — eller låg. Den som vill gå in eller ut får huka ordentligt. Tänk er att gå såhär med två spädbarn i famnen …
När hyddan till slut rasade blev läget förstås akut, och Birgitta frågade sina vänner på olika håll i världen om de kunde vara med och bidra till materialkostnaderna för en ny hydda. Arbetet kunde människor i Loki ställa upp med. En av dem som skickade pengar var Tina i Falun — hon har också varit med och ordnat startpaket till nyfödda i Loki och följt arbetet där under ett par år. Och nu är hyddan klar! Birgitta skriver att hon hoppas att den är tät också.
Bilderna i det här inlägget har jag fått från Birgitta, och det är hon och ett par olika medarbetare som har tagit dem. Visst är det fantastiskt att få se hur enskilda människors liv kan förändras till det bättre tack vare konkreta insatser som vi kan vara med på fastän vi är så långt bort? Tack Birgitta & co!
Du som vill läsa mer om arbetet i Loki i Rift Valley i Kenya kan göra det till exempel här.