![\"\"](\"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2011\/01\/bullbak.jpg\" "\\"bullbak\\"")
<\/a>Det b\u00f6rjade s\u00e5 bra.<\/p>\n
Regn ute, den tv\u00e5\u00e5rige sonen lugn i soffan framf\u00f6r Teletubbies. Klart l\u00e4ge f\u00f6r att baka bullarna som jag hade lovat till l\u00f6rdagens invigning av kyrkans nya Second Hand-butik. Ingredienserna inhandlade, l\u00e4get under kontroll, bara att s\u00e4tta ig\u00e5ng.<\/p>\n
\u201dDen late b\u00e4r hellre ihj\u00e4l sig \u00e4n g\u00e5r tv\u00e5 g\u00e5nger\u201d, brukade min farfar s\u00e4ga. I modern \u00f6vers\u00e4ttning ungef\u00e4r: \u201d\u2026bakar hellre dubbel sats \u00e4n bakar tv\u00e5 g\u00e5nger.\u201d Typ.<\/p>\n
Allts\u00e5: tv\u00e5 bunkar fram. Hush\u00e5llsassistent har vi inte, d\u00e4remot elvisp med degkrokar. Finemang. Smula j\u00e4st, v\u00e4rma degspad. Tra-di-da. Nu ska vi se, h\u00e4lften i den ena bunken och h\u00e4lften i den andra. Hoppsan, d\u00e5 m\u00e5ste jag visst r\u00f6ra samtidigt i b\u00e5da bunkarna. Okej, en visp i varje hand. Det funkar ju! Ha!<\/p>\n
I med mj\u00f6l. Hm. Samtidigt i tv\u00e5 olika bunkar? Nej, h\u00e4r m\u00e5ste jag nog ta en i taget. Ajajaj, nu svalnar ju degspadet i den andra bunken. Elvispen kan ligga p\u00e5 diskb\u00e4nkskanten, och om bunken st\u00e5r nere i diskhon s\u00e5 kan vispen g\u00e5 utan att jag h\u00e5ller i den. Jo, det funkar faktiskt! Den f\u00e5r vispa p\u00e5 medan jag h\u00e4ller mj\u00f6l i n\u00e4sta bunke. Det h\u00e4r blev visst lite stressigt. Oj, nu v\u00e4lte elvispen! Fort \u00f6ver med den i n\u00e4sta bunke. Veva, vispa, mera mj\u00f6l h\u00e4r, mera mj\u00f6l d\u00e4r. Puh! Nu \u00e4r det dags f\u00f6r j\u00e4sning.<\/p>\n
Sjunker ner en stund bredvid pojken i soffan. Teletubbies \u00e4r det tr\u00e5kigaste som finns. Men det tycker som v\u00e4l \u00e4r inte han. Vilar handen mot min stora mage och k\u00e4nner n\u00e5gra tydliga sparkar d\u00e4r inifr\u00e5n. Sk\u00f6nt att det bara \u00e4r n\u00e5gra veckor kvar av att vara s\u00e5h\u00e4r tung. Vore sk\u00f6nt att f\u00e5 blunda en stund nu, men nu har visst degen j\u00e4st f\u00e4rdigt.<\/p>\n
Teletubbies \u00e4r slut ungef\u00e4r samtidigt. \u201dBaka!\u201d utbrister sonen f\u00f6rtjust och kommer med ut i k\u00f6ket. Tv\u00e5 bunkar v\u00e4ller \u00f6ver av vit, alldeles f\u00f6r l\u00f6s deg. Sonen drar fram en stol till k\u00f6ksb\u00e4nken. Fort, p\u00e5 med f\u00f6rkl\u00e4det lille v\u00e4n, h\u00e4r har du din alldeles egna kavel, tra-la, det h\u00e4r \u00e4r roligt! Barn \u00e4lskar att baka, eller hur? V\u00e4nta, jag m\u00e5ste in i l\u00e5dan d\u00e4r och ta fram en lilleman och en sked och ett deciliterm\u00e5tt. S\u00e5d\u00e4r, nu kan du st\u00e4lla dig p\u00e5 stolen.<\/p>\n
V\u00e4nta, stick inte ner kaveln i degbunken! Och \u00e4t inte mj\u00f6let som jag har lagt ut p\u00e5 b\u00e4nken, det \u00e4r inte gott. \u201dBl\u00e4\u201d, s\u00e4ger sonen och stoppar in en handfull till i munnen.<\/p>\n
Vars\u00e5god, \u00e4lskling, h\u00e4r f\u00e5r du en alldeles egen bit deg att kavla. Nej, du ska kavla<\/em> den, inte \u00e4ta den. Inte banka med kaveln i b\u00e4nken! Titta, s\u00e5h\u00e4r ska du g\u00f6ra. Kn\u00e5da, trycka degen. Och nu ska vi kavla, s\u00e5h\u00e4r: tryck och rulla, tryck och rulla.<\/p>\n Sm\u00e5 r\u00f6da flagor av f\u00e4rg fr\u00e5n handtagen p\u00e5 sonens kavel blandar sig i degen. Syns de i de f\u00e4rdiga bullarna, eller kan man l\u00e5ta dem vara?<\/p>\n S\u00e5, nu ska vi bre p\u00e5 sm\u00f6r. F\u00f6rst mjuka upp det i mikron lite. Nej, du f\u00e5r inte sl\u00e4nga degen p\u00e5 golvet! Fast d\u00e4r var det visst redan fullt av mj\u00f6l, ser jag, s\u00e5 det kanske inte g\u00f6r s\u00e5 mycket.<\/p>\n Nu \u00e4r sm\u00f6ret klart, nu brer vi p\u00e5\u2026 nej, mamma brer. Mamma brer<\/em>! Okej, du brer, g\u00f6r s\u00e5h\u00e4r. Inte sk\u00e4ra s\u00f6nder degen! Bre f\u00f6rsiktigt.<\/p>\n Bra, nu ska vi ha p\u00e5 socker. Mamma h\u00e4ller p\u00e5 sockret. Fort, fort s\u00e5 att sockret kan st\u00e4llas undan snart igen! S\u00e5d\u00e4r, d\u00e5 tar vi fram vanilj och kanel \u2026 Nej! Du ska inte kavla mer nu! Titta, nu blev din kavel alldeles smetig av socker och sm\u00f6r, och degen blev torr igen! Dumt, dumt. G\u00f6ra om.<\/p>\n S\u00e5. Nu, \u00e4ntligen, har vi allting klart, nu rullar vi ihop till en rulle. \u201dRulla, rulla liten bulla\u201d, den s\u00e5ngen kan ju du? Och s\u00e5 sk\u00e4ra och l\u00e4gga i formarna p\u00e5 pl\u00e5ten. Nej, de ska ligga kvar i formarna! Inte \u00e4ta den nu \u2013 du m\u00e5ste v\u00e4nta tills den har varit i ugnen och blivit gr\u00e4ddad, f\u00f6rst\u00e5r du.<\/p>\n Oj, har klockan redan blivit halv sex! Hur gick det till? Dags att koka spaghetti. Har du tr\u00f6ttnat p\u00e5 att baka nu, lille v\u00e4n? Jaha, men vi har tre fj\u00e4rdedelar kvar av degen att baka ut, f\u00f6rst\u00e5r du. Nej, du ska inte leka med pl\u00e5ten och gallret. Du ska inte h\u00e4nga i ugnsluckan, akta, varmt! Bullarna ska ligga kvar i papperen, inte r\u00f6ra! Oj, nu kokar spaghettivattnet. Tra-la, det h\u00e4r \u00e4r<\/em> roligt! (Tror jag.) I med spaggarna, och s\u00e5 n\u00e4sta degbit innan den j\u00e4ser om alldeles f\u00f6r mycket.<\/p>\n Var sn\u00e4ll och spring inte med huvudet f\u00f6re in i min mage, det g\u00f6r ont<\/em> p\u00e5 mamma f\u00f6rst\u00e5r du! Nu g\u00f6mde du dig! Vart tog han v\u00e4gen, var kan han vara? Tittut \u2013 jas\u00e5 var du under mitt f\u00f6rkl\u00e4de? Och jag m\u00e4rkte ingenting<\/em>! Kavla, v\u00e4rma sm\u00f6r, bre p\u00e5, str\u00f6 p\u00e5 socker, vanilj och kanel. Nu \u00e4r spaghettin klar! Tur att det finns f\u00e4rdig k\u00f6ttf\u00e4rss\u00e5s i kylen, h\u00e4r, jag v\u00e4rmer lite \u00e5t dig! Du kan sitta p\u00e5 din stol, tallriken f\u00e5r plats mellan alla pl\u00e5tarna, vars\u00e5god. Nej, du ska inte<\/em> ta en ogr\u00e4ddad bulle ur papperet. \u00c4t maten f\u00f6rst, s\u00e5 ska du f\u00e5 smaka en bulle sedan!<\/p>\n Dags f\u00f6r f\u00f6rsta pl\u00e5ten att gr\u00e4ddas. Ja visst ja, \u00e4gg och p\u00e4rlsocker. Vispa \u00e4gg, ta fram p\u00e4rls\u2026 var \u00e4r p\u00e4rlsockret? Var, var? Letar i hela sk\u00e5pet. Ja men jag har ju alltid<\/em> p\u00e4rlsocker hemma! Bara inte just nu. Har jag n\u00e5got annat man kan ta? R\u00e5socker, kan det fungera? Det f\u00e5r duga! P\u00e5 med vispat \u00e4gg och gult r\u00e5socker, det blir inte s\u00e5 snyggt, men det kan inte hj\u00e4lpas. In i ugnen.<\/p>\n Hur g\u00e5r det med maten, v\u00e4nnen? Blir du m\u00e4tt? Nej, ta inte<\/em> upp bullen ur papperet, du ska f\u00e5 en nygr\u00e4ddad bulle alldeles snart! Och tryck inte p\u00e5 handduken som ligger \u00f6ver pl\u00e5ten, d\u00e5 blir ju bullarna under alldeles platta!<\/p>\n S\u00e5, var var jag? N\u00e4sta rulle ska sk\u00e4ras. V\u00e4nta nu, har jag fyllt alla pl\u00e5tar redan? F\u00e5r l\u00e4gga upp p\u00e5 en bricka och flytta \u00f6ver till pl\u00e5tarna vartefter bullarna blir klara. Brickan st\u00e5r visst inte d\u00e4r den brukar, var \u00e4r den? Bullpapperen r\u00e4cker inte heller \u2013 jag f\u00e5r ta fram muffinspl\u00e5ten och g\u00f6ra de sista i den.<\/p>\n S\u00e5d\u00e4r, \u00e4ntligen paus mellan tv\u00e5 pl\u00e5tar, nu vill mamma ocks\u00e5 ha lite mat. H\u00e4r f\u00e5r du en liten bulle, mitt hj\u00e4rta. Puh, \u00e4r klockan redan sju? Hur gick det till?<\/p>\n \u00a0Carolina Klintefelt<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Carolina Klintefelt g\u00e4stbloggar om bullbak tillsammans med tv\u00e5\u00e5rig son. L\u00e4s! (Texten skrevs i h\u00f6stas. Nu \u00e4r Edith redan flera m\u00e5nader gammal. En s\u00e4llsynt vacker flicka!) *** Det b\u00f6rjade s\u00e5 bra. Regn ute, den tv\u00e5\u00e5rige sonen lugn i soffan framf\u00f6r Teletubbies. Klart l\u00e4ge f\u00f6r att baka bullarna som jag hade lovat till l\u00f6rdagens invigning av kyrkans…<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[344,1],"tags":[],"class_list":["post-9123","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kyrkkaffeprat","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9123"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9123"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9123\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9123"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9123"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9123"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}