{"id":9116,"date":"2011-01-05T09:50:31","date_gmt":"2011-01-05T08:50:31","guid":{"rendered":"https:\/\/hj.ekmsandbox.se\/?p=952"},"modified":"2011-01-05T09:50:31","modified_gmt":"2011-01-05T08:50:31","slug":"de-tre-kungarnas-kaka","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2011\/de-tre-kungarnas-kaka\/","title":{"rendered":"De tre kungarnas kaka"},"content":{"rendered":"<p>N\u00e5gon som l\u00e4ngtar efter en ny tradition att f\u00f6rl\u00e4nga julen med?<\/p>\n<p>I Frankrike finns det en som har med trettondagen och de tre l\u00e5ngv\u00e4ga bes\u00f6karna att g\u00f6ra. Och som visserligen h\u00f6gtidligh\u00e5lls mest p\u00e5 arbetsplatser och i familjer, men som absolut skulle fungera p\u00e5 ett kyrkkaffe ocks\u00e5! Magnus Magnusson, som \u00e4r pr\u00e4st och chefredakt\u00f6r f\u00f6r tidningen <a href=\"https:\/\/www.bageri.se\/tidningen_brod\" target=\"_blank\">Br\u00f6d<\/a>, skrev om den i <em><a href=\"https:\/\/www.libris.se\/brodgladje.html\" target=\"_blank\">Br\u00f6dgl\u00e4dje<\/a><\/em>, och sedan har jag l\u00e4st mer i Charles Timoneys utomordentligt allm\u00e4nbildande bok <em><a href=\"https:\/\/www.amazon.com\/Pardon-My-French-Unleash-Inner\/dp\/B001IDZKFS\/ref=sr_1_1?s=books&amp;ie=UTF8&amp;qid=1294215830&amp;sr=1-1\" target=\"_blank\">Pardon my French<\/a><\/em>.<\/p>\n<p>H\u00e4r \u00e4r Magnus text:<\/p>\n<div><strong>\u00a0<\/strong><\/div>\n<div><strong><\/strong><\/div>\n<p><strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_954\" aria-describedby=\"caption-attachment-954\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2011\/01\/franska-julfigurer1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-954\" title=\"franska julfigurer\" src=\"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2011\/01\/franska-julfigurer1-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-954\" class=\"wp-caption-text\">Figurer att baka in i Galette des Rois till trettondagen (foto: Magnus Magnusson)<\/figcaption><\/figure>\n<p>Vad g\u00f6mmer sig i br\u00f6det?<\/p>\n<p><\/strong><\/p>\n<p>Alla har vi v\u00e4l n\u00e5gon g\u00e5ng f\u00e5tt mandeln i julgr\u00f6ten. Den som f\u00e5r mandeln s\u00e4gs p\u00e5 vissa h\u00e5ll bli gift under \u00e5ret som kommer \u2013 i andra sammanhang m\u00e5ste den som f\u00e5r mandeln rimma, eller ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ras han eller hon en extra julklapp, en mandelg\u00e5va. Ja, vi kan nog koppla ihop mandeln med en positiv upplevelse.\u00a0<\/p>\n<p>Vid sekelskiftet 1900 fanns bland f\u00f6rm\u00f6gnare familjer i Sverige traditionen att placera en liten porslinsfigur i julgr\u00f6ten i st\u00e4llet f\u00f6r mandeln. Den kallades gr\u00f6tdocka och finns \u00e4n i dag i hem och p\u00e5 leksaksmuseer. Dockan s\u00e5gs naturligtvis som lite tjusigare \u00e4n den traditionella mandeln.<\/p>\n<p><!--more-->Egentligen b\u00e4r dessa julfirare upp en allm\u00e4neuropeisk tradition. \u00c4nda sedan 1300-talet har burget folk g\u00f6mt olika sm\u00e5 dyrbarheter i julmaten. I Ryssland placeras en peng i julpirogen, i England d\u00f6ljs ett litet mynt i den traditionella julkakan Christmas cake och i Frankrike bakas en liten porslinsfigur in i julkakan.\u00a0<\/p>\n<p>Dalarna har en egen tradition p\u00e5 samma tema. Sm\u00e5 tr\u00e4figurer g\u00f6mdes i kuckelv\u00e4llingen, en sed som funnits d\u00e4r fr\u00e5n 1800-talets mitt och in i v\u00e5r tid. Vid en gemensam fest, som ofta gick av stapeln kring trettondagen, den gamla juldagen, lades \u201dklimpar\u201d (en klimp \u00e4r en delikatess!) i v\u00e4llingen, och i somliga fanns inbakade \u201dleksaker\u201d: kaffeb\u00f6nor, ringar, sn\u00e4ckor, p\u00e4rlor, bondb\u00f6nor och s\u00e5 vidare. Motsvarande kunde ocks\u00e5 placeras i till exempel en kuckelpalt i andra delar av landet. Ordet kuckel g\u00e5r via tyskan tillbaka till latinets caucularius, som betyder gycklare. Han \u00e4r en person som g\u00f6r konster med b\u00e4gare.<\/p>\n<p>Trettonhelgen intar allts\u00e5 en s\u00e4rst\u00e4llning f\u00f6r det inbakade. S\u00e5 \u00e4r det exempelvis i Frankrike \u00e4n i dag. D\u00e4r \u00e4r julkakan <em>Pithiviers<\/em> [vi gissar att detta motsvarar Galette des Rois &#8212; red:s anm] ett m\u00e5ste i alla familjer just p\u00e5 trettondagen, epifania, den 6 januari, som knyts till heliga tre konungars bes\u00f6k hos Jesusbarnet. De kom ju med g\u00e5vor till honom! I julkakan placerar de franska bagarna och konditorerna en liten porslinsfigur enligt samma tradition som n\u00e4r vi i Sverige l\u00e4gger en mandel i julgr\u00f6ten.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n b\u00f6rjan var det i Frankrike en b\u00f6na som stoppades i kakan. Nu \u00e4r \u00f6verraskningen lyxigare \u2013 och mer best\u00e4ndig \u2013 \u00e4ven om porslinsfigurerna ocks\u00e5 kallas f\u00f6r b\u00f6nor.<\/p>\n<p>Figurerna \u00e4r 2\u20133 cm h\u00f6ga och utg\u00f6r olika slags \u201dfamiljer\u201d med 6\u201310 figurer per familj. En familj kan best\u00e5 av exempelvis br\u00f6dets v\u00e4g fr\u00e5n bonden via mj\u00f6lnaren och bagaren till den som \u00e4ter, en annan serie \u00e4r figurer som visar hur m\u00e4nniskors hus ser ut p\u00e5 olika platser p\u00e5 v\u00e5rt jordklot och en tredje utg\u00f6r jullandskapet med figurerna vid Betlehems krubba. Men \u00e4ven sagor bildar underlag f\u00f6r en porslinsfamilj \u2013 bland annat finns elefanten Babar och hans familj. Till figurerna f\u00f6ljer ocks\u00e5 en bakgrund i kartong med tids- och landskapstroget utseende, som respektive figurgrupp kan placeras framf\u00f6r. Som var och en f\u00f6rst\u00e5r blir detta l\u00e4mpliga leksaker f\u00f6r barnen att bygga upp och flytta om.<\/p>\n<p>De franska bagarna och konditorerna k\u00f6per in otroliga kvantiteter porslinsfigurer varje \u00e5r \u2013 det r\u00f6r sig om 60\u201370 miljoner stycken inf\u00f6r en juls\u00e4song! Att upplagorna blir s\u00e5 stora som mer \u00e4n Frankrikes totala befolkning beror naturligtvis p\u00e5 att medlemmarna i en fransk familj, och d\u00e5 naturligtvis fr\u00e4mst barnen, samlar kompletta serier och vill komma \u00f6ver alla de olika figurerna i porslinsfamiljerna. De k\u00f6per sina julkakor och hoppas p\u00e5 god utdelning i form av nya figurer som kompletterar det framv\u00e4xande landskapet.<\/p>\n<p>S\u00e5 kan de h\u00e5lla p\u00e5 \u00e5r efter \u00e5r. F\u00f6rvisso finns det ocks\u00e5 en andrahandsmarknad f\u00f6r figurerna, s\u00e5 deras liv kan vara evigt. De har till och med blivit eftertraktade samlarobjekt.\u00a0\u00a0<\/p>\n<p><em>Magnus Magnusson, pr\u00e4st och redakt\u00f6r f\u00f6r tidningen Br\u00f6d<\/em><\/p>\n<p>***<\/p>\n<figure id=\"attachment_956\" aria-describedby=\"caption-attachment-956\" style=\"width: 220px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2011\/01\/220px-Galette_des_Rois_21.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-956\" title=\"220px-Galette_des_Rois_2\" src=\"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2011\/01\/220px-Galette_des_Rois_21.png\" alt=\"\" width=\"220\" height=\"74\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-956\" class=\"wp-caption-text\">Galette des Rois<\/figcaption><\/figure>\n<p>Den som l\u00e4ser franska obehindrat kan bekanta sig med traditionen <a href=\"https:\/\/fr.wikipedia.org\/wiki\/Galette_des_Rois\" target=\"_blank\">h\u00e4r<\/a>. Och den som vill l\u00e4sa p\u00e5 engelska kan l\u00e4sa en mer personligt upplagd redog\u00f6relse <a href=\"https:\/\/chocolateandzucchini.com\/archives\/2005\/01\/galette_des_rois.php\" target=\"_blank\">h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n<p>Det som Charles Timoney ber\u00e4ttar om \u00e4r hur firandet kan g\u00e5 till p\u00e5 en arbetsplats, till exempel ett kontor. Eftersom det oftast inte finns n\u00e5gra barn att tillg\u00e5 d\u00e4r f\u00e5r den yngsta arbetskamraten ta p\u00e5 sig rollen som st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande barn. F\u00f6r att allt ska g\u00e5 r\u00e4tt till vid serveringen av kakan g\u00e4ller det att den som sk\u00e4r och den som best\u00e4mmer vem biten ska g\u00e5 till inte \u00e4r samma person &#8212; teoretiskt sett kan man ju r\u00e5ka uppt\u00e4cka den eftertraktade porslinsfiguren n\u00e4r man s\u00e4tter kniven i kakan. Och den som f\u00f6rdelar bitarna skulle ju teoretiskt sett kunna SE porslinsfiguren om detta h\u00e4nder. S\u00e5 Charles Timoney p\u00e5st\u00e5r sig ha bevittnat hur yngsta arbetskamraten tvingas krypa in under bordet eller motas ut utanf\u00f6r d\u00f6rren f\u00f6r att helt opartiskt ropa arbetskamraternas namn ett efter ett tills alla har f\u00e5tt sin bit av kakan. F\u00f6rst med dessa s\u00e4kerhets\u00e5tg\u00e4rder vidtagna kan Galette des Rois bli ett verkligt lotteri.<\/p>\n<p>Just detta beh\u00f6ver vi kanske inte ta efter &#8230; men jag hoppas kunna f\u00e5 fram ett recept p\u00e5 kakan. F\u00f6r den s\u00e4gs vara v\u00e4ldigt god!<\/p>\n<p>***<\/p>\n<p>UPPDATERING: Matskribenten Anna Billing skriver om en mexikansk motsvarighet till Galette des Rois, Rosca de Reyes, och bjuder p\u00e5 receptet <a href=\"https:\/\/skafferiet.taffel.se\/2011\/01\/09\/mexikansk-kaka-rosca-de-reyes\/\" target=\"_blank\">h\u00e4r<\/a>!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e5gon som l\u00e4ngtar efter en ny tradition att f\u00f6rl\u00e4nga julen med? I Frankrike finns det en som har med trettondagen och de tre l\u00e5ngv\u00e4ga bes\u00f6karna att g\u00f6ra. Och som visserligen h\u00f6gtidligh\u00e5lls mest p\u00e5 arbetsplatser och i familjer, men som absolut skulle fungera p\u00e5 ett kyrkkaffe ocks\u00e5! Magnus Magnusson, som \u00e4r pr\u00e4st och chefredakt\u00f6r f\u00f6r tidningen&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[344,1],"tags":[],"class_list":["post-9116","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kyrkkaffeprat","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9116"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9116"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9116\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9116"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9116"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9116"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}