{"id":7590,"date":"2013-06-01T09:37:11","date_gmt":"2013-06-01T08:37:11","guid":{"rendered":"https:\/\/hj.ekmsandbox.se\/?p=7590"},"modified":"2013-06-01T09:37:11","modified_gmt":"2013-06-01T08:37:11","slug":"anita-har-varit-i-manduar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2013\/anita-har-varit-i-manduar\/","title":{"rendered":"Anita har varit i Manduar"},"content":{"rendered":"

Jag gissar att en och annan har v\u00e4ntat p\u00e5 nyheter fr\u00e5n Manduar<\/strong> i Gambia<\/strong>, byn d\u00e4r AFFC <\/a>arbetar — och nu har Anita<\/strong> samlat krafterna och skrivit en reserapport till oss allihop! Hon blev s\u00e5 sjuk n\u00e4r hon kom hem, och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r som det har dr\u00f6jt. Lyckligtvis var det \u00e5tminstone ingen s\u00e5dan d\u00e4r l\u00e4skig tropisk sjukdom. Tack f\u00f6r all denna inspiration, Anita!<\/p>\n

***<\/p>\n

\"Anita<\/a>
Anita \u00e4r tillbaka i Manduar!<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5terkomsten<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r ganska exakt ett \u00e5r sedan kunde ni h\u00e4r p\u00e5 Kyrkkaffebloggen l\u00e4sa \u201dEn h\u00e4lsning fr\u00e5n Gambia\u201d<\/a>.\u00a0I februari hade jag\u00a0tillsammans med ytterligare sju personer gett mig\u00a0iv\u00e4g p\u00e5 mitt livs resa ner till Gambia och den lilla byn Manduar, som ligger utmed Gambiafloden.<\/p>\n

D\u00e5 hade jag verkligen ingen aning om vad som v\u00e4ntade mig! Inte heller hade jag en aning om vad resan skulle b\u00e4ra med sig och f\u00e5 f\u00f6r inverkan p\u00e5 mig personligen. Skulle jag klara av det?<\/p>\n

Javisst, jag klarade av det — jag skickade ju en h\u00e4lsning till er! \u00a0Men det var inte som att \u00e5ka p\u00e5 en semesterresa precis. Tillsammans med mina reskamrater fick jag vara med om s\u00e5 m\u00e5nga upplevelser som vi inte ens i v\u00e5r vildaste fantasi kunde f\u00f6rest\u00e4lla oss! Det var som att flyttas tillbaka 100 \u00e5r i tiden och dessutom till en helt, f\u00f6r mig i alla fall, fr\u00e4mmande kultur!<\/p>\n

Ja, det var verkligen b\u00e5de en inre och yttre resa.<\/p>\n

Och i februari i \u00e5r var det dags igen. Den h\u00e4r g\u00e5ngen tillsammans med tre f\u00f6r mig helt nya reskamrater som jag inte hade tr\u00e4ffat tidigare. Marie, min goda v\u00e4n och f\u00f6reningens ordf\u00f6rande, var \u00e4ven den h\u00e4r g\u00e5ngen v\u00e5r kombinerade arbets- och reseledare.<\/p>\n

Den h\u00e4r g\u00e5ngen var s\u00e5 klart f\u00f6rv\u00e4ntningarna f\u00f6r min del helt annorlunda. Nu visste jag vad jag kunde f\u00f6rv\u00e4nta mig och vad vi \u00e5kte till. Dessutom skulle vi stanna en vecka i byn!<\/p>\n

\"En<\/a>
En del av Anitas packning inf\u00f6r resan. Mycket fr\u00e5n Kyrkkaffebloggens l\u00e4sare fick \u00e5ka med!<\/figcaption><\/figure>\n

S\u00e5 visst var jag f\u00f6rv\u00e4ntansfull! Skulle de k\u00e4nna igen oss? Vad hade h\u00e4nt sedan sist? Hade tr\u00e4den tagit sig? Hade kvinnorna stickat nya saker som vi inte hade sett? Hur hade det g\u00e5tt f\u00f6r fadderbarnen? Hur l\u00e5ngt hade skolbygget kommit? Hur s\u00e5g vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen ut? Kom symaskinerna till anv\u00e4ndning? Skulle v\u00e5r buss g\u00e5 s\u00f6nder p\u00e5 v\u00e4gen ut till byn? Ja, fr\u00e5gorna hopade sig, men de skulle snart f\u00e5 svar!<\/p>\n

Resan ut till byn gick bra, bilen gick inte s\u00f6nder. En bra b\u00f6rjan!<\/p>\n

Till skillnad mot f\u00f6rra g\u00e5ngen\u00a0var hettan v\u00e4ldigt jobbig den h\u00e4r g\u00e5ngen. Det var runt 40 grader hela tiden . Vi \u00e4r inte s\u00e5 vana att jobba d\u00e5. Men det var bara att g\u00f6ra det b\u00e4sta av situationen. Vi hade k\u00f6pt med oss 80 liter dricksvatten ut till byn, Och jag vill lova att vi drack vatten! Byborna tyckte att vi var konstiga som drack s\u00e5 mycket.<\/p>\n

Vi blev \u00e4ven denna g\u00e5ng varmt och mycket k\u00e4rleksfullt v\u00e4lkomnade av hela byn!<\/p>\n

N\u00e4r bilen n\u00e4rmade\u00a0sig byn str\u00f6mmade folket till, omringde bilen och dansade och sj\u00f6ng ut sin gl\u00e4dje. Vi blev mottagna som kungligheter! Hur m\u00e5nga f\u00e5r vara med om n\u00e5got s\u00e5dant? S\u00e5 redan vid v\u00e5r ankomst f\u00f6rstod vi att vi skulle f\u00e5 en \u00f6verraskande och h\u00e4ndelserik vecka!<\/p>\n

Veckan fylldes av \u00f6verraskningar. En kv\u00e4ll ville byborna tacka oss med en danskv\u00e4ll! Helt galet bra! Vilken gl\u00e4dje de kunde uttrycka! S\u00e5 duktiga vuxna och barn som dansade f\u00f6r oss. Ett minne f\u00f6r livet vill jag lova!<\/p>\n

Veckan blev sj\u00e4lvklart intensiv! Viljan var s\u00e5 stor. Vi ville hinna med s\u00e5 mycket, p\u00e5 s\u00e5 kort tid och i en s\u00e5dan hetta! Och inte att f\u00f6rgl\u00f6mma, vi sov p\u00e5 ett cementgolv p\u00e5 liggunderlag, toalett och hygienbestyr var minimala och maten likas\u00e5. S\u00e5 \u00e5terh\u00e4mtningen fick vi spara till vi kom tillbaka till hotellet igen. Inte helt enkelt f\u00f6r alla, men st\u00e4mningen var god, och vi hj\u00e4lptes \u00e5t och peppade varandra.<\/p>\n

Verksamheten i AFFC har v\u00e4xt v\u00e4ldigt fort p\u00e5 kort tid. M\u00e5nga m\u00e4nniskor ville engagera sig och hj\u00e4lpa till, bland annat tack vare mitt resebrev h\u00e4r p\u00e5 Kyrkkaffebloggen. Det vill jag personligen tacka alldeles s\u00e4rskilt f\u00f6r \u2013 VARMT TACK! Ert engagemang har gjort och g\u00f6r skillnad.<\/p>\n

\"Virkning<\/a>
Virkning och matning p\u00e5 samma g\u00e5ng.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rra g\u00e5ngen l\u00e4rde vi kvinnorna att sticka och att sy p\u00e5 symaskinerna som vi hade k\u00f6pt \u00e5t dem. De var verkligen l\u00e4raktiga. N\u00e4r vi nu kom tillbaka var vi verkligen sp\u00e4nda p\u00e5 hur det hade g\u00e5tt. Tyckte de fortfarande om att sticka, skulle \u201dv\u00e5r\u201d stickande muslimske man, som egentligen bara skulle fungera som tolk och hj\u00e4lp \u00e5t oss, vara d\u00e4r?<\/p>\n

Jod\u00e5, nog stickade och sydde de alltid! De var verkligen duktiga. En del hade mer fallenhet f\u00f6r det \u00e4n andra. Vi hade ju under \u00e5ret skickat ner mer garn till dem s\u00e5 att de kunde sticka bindor. Kvinnorna hade sj\u00e4lva tagit l\u00e5n s\u00e5 att de kunde k\u00f6pa bindor\/garn till sig sj\u00e4lva.<\/p>\n

Den h\u00e4r g\u00e5ngen ville vi ge dem en ny utmaning \u2013 de skulle f\u00e5 virka vantar och brodera dem! Tanken var att vi skulle kunna s\u00e4lja dem \u00e5t dem h\u00e4r hemma och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5 in pengar till dem.<\/p>\n

Men det var l\u00e4ttare sagt \u00e4n gjort. Viljan att l\u00e4ra var fortfarande lika stor och ambiti\u00f6s, men — det vi inte hade f\u00f6rutsett var n\u00e5got helt annat! Deras syn! Vi hade k\u00f6pt med oss solcellslampor fr\u00e5n Ikea. Helt otroliga. De fungerade s\u00e5 bra. Men kvinnornas syn var inte s\u00e5 bra. Det visade sig s\u00e4rskilt n\u00e4r de skulle brodera. F\u00f6rra \u00e5ret hade vi p\u00e5talat det f\u00f6r v\u00e5r man i Gambia och erbjudit oss att ta med l\u00e4sglas\u00f6gon, men han sa att det inte beh\u00f6vdes. Nu fick vi bevis f\u00f6r att det beh\u00f6vs. S\u00e5 det blir n\u00e5got att skriva upp p\u00e5 Ta med-listan till n\u00e4sta g\u00e5ng.<\/p>\n

Den h\u00e4r g\u00e5ngen hade vi med oss ytterligare en symaskin som vi k\u00f6pte p\u00e5 plats. Vi k\u00f6pte fyra stycken strykj\u00e4rn. De \u00e4r stora, och man l\u00e4gger in brinnande kol i dem. Massor med tyg hade vi k\u00f6pt p\u00e5 marknaden, och sj\u00e4lvklart s\u00e5 hade vi med ytterligare sy- och stickmateriel till dem.<\/p>\n

\"Bakary<\/a>
Bakary har f\u00e5tt sitt f\u00f6rkl\u00e4de.<\/figcaption><\/figure>\n

Jod\u00e5, \u201dv\u00e5r\u201d man Bakary<\/strong> var till v\u00e5r stora gl\u00e4dje med n\u00e5gra g\u00e5nger n\u00e4r vi stickade. Han var verkligen intresserad och ville b\u00e5de l\u00e4ra sig och f\u00f6rst\u00e5. Den h\u00e4r g\u00e5ngen hade jag sytt f\u00f6rkl\u00e4den till kvinnorna, f\u00f6rkl\u00e4den som var en enda stor ficka. Tanken var att de skulle kunna ha sina stickningar d\u00e4r n\u00e4r de inte stickade eller virkade. De bar ju med sig det, vart de \u00e4n gick. Barnen bar de p\u00e5 ryggen, s\u00e5 jag t\u00e4nkte att en stor ficka mitt fram skulle passa bra.\u00a0 Jod\u00e5, det funkade som det var t\u00e4nkt. Bakary ville ha ett eget f\u00f6rkl\u00e4de, och sj\u00e4lvklart fick han det!<\/p>\n

Jag hade med mig en hel del f\u00e4rgglada stickade bindor med tillh\u00f6rande band att knyta runt magen, till kvinnorna. Det d\u00e4r f\u00f6rstod han inte riktigt hur det skulle fungera, utan han bad mej att visa honom! Nu var det jag som k\u00e4nde mej lite st\u00e4lld.\u00a0Sagt och gjort, jag fick visa hur man skulle g\u00f6ra med wettex-bitarna, bl\u00f6ta dem, krama ur dem, l\u00e4gga in dem i fickan och sen fick jag helt enkelt knyta p\u00e5 honom bindan!\u00a0Kan ni se bilden framf\u00f6r er? Jag, en vit kvinna, knyter p\u00e5 en muslimsk f\u00e4rgad man en binda, utanp\u00e5 hans jeans!! Det ni, det \u00e4r n\u00e5got jag sent ska gl\u00f6mma.\u00a0Jag tycker han var s\u00e5\u00e5 modig och modern. Han ville verkligen kvinnorna v\u00e4l. All heder \u00e5t honom! (Det som han har i munnen p\u00e5 bilden \u00e4r en bit gren fr\u00e5n ett s\u00e4rskilt tr\u00e4d som de anv\u00e4nder f\u00f6r att borsta t\u00e4nderna.)<\/p>\n

Kvinnorna nj\u00f6t verkligen av att f\u00e5 tr\u00e4ffas och sticka. Ljudniv\u00e5n var otroligt h\u00f6g. Och inte gjorde de n\u00e5gra pauser n\u00e4r de sm\u00e5 barnen skulle ha mat heller! D\u00e5 lyfte de bara fram sitt br\u00f6st och l\u00e4t barnet suga, medan de helt obehindrat fortsatte att sticka eller virka!\u00a0Ibland fick man h\u00e5lla de sm\u00e5 godingarna, och det gjorde vi ju s\u00e5 g\u00e4rna.<\/p>\n

Det var Marie<\/strong> och jag som ansvarade f\u00f6r \u201dStickcafe\u00e9rna\u201d . F\u00f6r det var en s\u00e5dan gl\u00e4dje, gemenskap, vilja, energi och kreativitet i gruppen, s\u00e5 nog var det stickcaf\u00e9 i ordets verkliga mening. Beh\u00f6vde de be, ja, d\u00e5 rullade de bara ut sin lilla matta, v\u00e4nde sig mot Mekka och bad. \u00a0Underbart att se och uppleva! T\u00e4nk d\u00e5 p\u00e5 att det var \u00f6ver 40 graders v\u00e4rme och jag lovar er, garnet glider inte l\u00e4tt p\u00e5 stickorna d\u00e5, inte.<\/p>\n

Mycket skulle som sagt hinnas med. V\u00e5rt f\u00f6rskolebygge stod n\u00e4stan klart, och verksamheten ber\u00e4knas vara ig\u00e5ng till h\u00f6sten. Det var s\u00e5 roligt att p\u00e5 plats f\u00e5 se hur det tar form. Tor-Erik<\/strong>, denne modige man som \u00e5kte med oss fem kvinnor ned, murade en spis. Den ska anv\u00e4ndas till matlagning \u00e5t barnen.<\/p>\n

Ingalill<\/strong> hade med sig massor med gr\u00f6nsaksfr\u00f6er som kvinnorna fick plantera och ta ansvar f\u00f6r. Och tro det eller ej: fr\u00f6na hade redan b\u00f6rjat gro innan vi \u00e5kte ifr\u00e5n byn. H\u00e4rligt!<\/p>\n

Vi hade ocks\u00e5 med oss Moringatr\u00e4d<\/strong> som vi planterade. Detta tr\u00e4d kallas ocks\u00e5 f\u00f6r mirakeltr\u00e4d, och det \u00e4r v\u00e4l just det vi hoppas p\u00e5 \u2013 mirakel! Googla p\u00e5 Moringatr\u00e4d, s\u00e5 f\u00e5r ni massor med information. D\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r ni s\u00e4kert ocks\u00e5 varf\u00f6r vi ville plantera just det tr\u00e4det.<\/p>\n

Ingegerd<\/strong>, som har jobbat som distriktssk\u00f6terska tillsammans med Marie, hade med sig massor med sjukv\u00e5rdsmateriel. De hade mottagning och sk\u00f6tte bland annat om kvinnornas sv\u00e5rt sargade f\u00f6tter . Med enkla medel, som till exempel plastp\u00e5sar med vatten i som kn\u00f6ts runt deras f\u00f6tter och en salva som kvinnorna tillverkar sj\u00e4lva, Bambou oil, gjorde de underverk. Nuha<\/strong>, v\u00e5r volont\u00e4r i byn, fick l\u00e4ra sig massor med sjukv\u00e5rd. Det tyckte han var j\u00e4tteintressant, och han vill jobba mer med det. Han blir en bra extra resurs inom det omr\u00e5det.<\/p>\n

Tillsammans med Nuha bes\u00f6kte jag nya fadderbarn<\/strong>. Jag har f\u00e5tt en mer permanent uppgift i f\u00f6reningen nu, n\u00e4mligen den att vara ansvarig f\u00f6r fadderverksamheten. Det \u00e4r en kr\u00e4vande men rolig uppgift. S\u00e4rskilt n\u00e4r jag med egna \u00f6gon kunde konstatera att pengarna verkligen g\u00f6r skillnad. B\u00e5de f\u00f6r det enskilda barnet och f\u00f6r hela byn.<\/p>\n

Fadderbarnen\u00a0fotograferades och dokumenterades noggrant. Men det var inte helt enkelt att f\u00e5 fram den information som jag ville ha. Det \u00e4r det d\u00e4r med \u201dsj\u00e4lvklart\u201d! De har inte riktigt samma uppfattning om familj och syskon som vi har. Men det redde vi ut, n\u00e4r jag v\u00e4l fick klart f\u00f6r mig hur familjebildningen s\u00e5g ut hos dem. Vilka som \u00e4r systrar och br\u00f6der och s\u00e5 vidare — inte helt enkelt n\u00e4r flera fruar \u00e4r inblandade.<\/p>\n

S\u00e5 f\u00f6r att det i forts\u00e4ttningen inte ska bli n\u00e5gra missf\u00f6rst\u00e5nd i rapporteringen om v\u00e5ra fadderbarn, s\u00e5 har jag f\u00e5tt g\u00f6ra en checklista \u00e5t Nuha och skickat ner den. \u00c4r det n\u00e5gon som \u00e4r intresserad av ett fadderbarn fr\u00e5n \u201dv\u00e5r\u201d by s\u00e5 h\u00f6r ni bara av er.<\/p>\n

Tiden rusade iv\u00e4g v\u00e4ldigt fort. Dagarna blev v\u00e4ldigt l\u00e5nga och natts\u00f6mnen minimal. Eftersom det var s\u00e5 otroligt hett gick det inte att g\u00e5 och l\u00e4gga sig f\u00f6rr\u00e4n runt midnatt.\u00a0Alla satt ute och pratade i den kolsvarta natten. Efter n\u00e5gra timmars s\u00f6mn v\u00e4cktes vi av minaretens b\u00f6neutrop, t\u00e4tt f\u00f6ljt av tupparnas. Kvinnorna begav sig d\u00e5 (v\u00e4ldigt tidigt) iv\u00e4g till f\u00e4lten.<\/p>\n

Jag har f\u00e5tt uppleva s\u00e5 otroligt mycket och jag skulle kunna skriva och ber\u00e4tta s\u00e5 mycket mer. Det h\u00e4r var bara n\u00e5gra axplock. Men blir du som l\u00e4sare inspirerad och vill f\u00e5 mer information om v\u00e5r verksamhet, g\u00e5 d\u00e5 in p\u00e5 v\u00e5r hemsida<\/a>.<\/p>\n

Tack f\u00f6r den h\u00e4r g\u00e5ngen!<\/p>\n

K\u00e4ra h\u00e4lsningar fr\u00e5n<\/p>\n

Anita Blomberg<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag gissar att en och annan har v\u00e4ntat p\u00e5 nyheter fr\u00e5n Manduar i Gambia, byn d\u00e4r AFFC arbetar — och nu har Anita samlat krafterna och skrivit en reserapport till oss allihop! Hon blev s\u00e5 sjuk n\u00e4r hon kom hem, och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r som det har dr\u00f6jt. Lyckligtvis var det \u00e5tminstone ingen s\u00e5dan d\u00e4r…<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[349],"tags":[],"class_list":["post-7590","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-varma-liten-insamling-till-kongo"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7590"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7590"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7590\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7590"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7590"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7590"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}