![\"\"](\"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2012\/08\/Manduar-m\u00f6ssor-p\u00e5-h\u00f6g1.jpg\" "\\"Manduar")
<\/a>Massor av m\u00f6ssor till Manduar!<\/strong><\/p>\n M\u00f6ssorna str\u00f6mmar in till Stickvarvets insamling. Och som sagt s\u00e5 har vi redan f\u00e5tt ihop pengar till en trampsymaskin \u2013 och satsar p\u00e5 en till!<\/p>\n 1\/9 \u00e4r dagen f\u00f6r prisdragning av tre vinnare. S\u00e5 ni som \u00e4nnu inte har skickat era alster \u2013 g\u00f6r det s\u00e5 ni \u00e4r med och kan vinna.<\/p>\n F\u00f6rra veckan hade jag \u00e4ntligen m\u00f6jligheten att komma upp till Falun och m\u00f6ta mina nya v\u00e4nner i AFFC (Aspeboda Foundation For Children). Jag fick ju kontakt med dem via det som Anita Blomberg skrivit h\u00e4r p\u00e5 Kyrkkaffebloggen tidigare i \u00e5r men har aldrig tr\u00e4ffat dem. Bor\u00e5s, d\u00e4r jag huserar, ligger inte n\u00e4stg\u00e5rds precis men nu var det \u00e4ntligen dags!<\/p>\n Jag m\u00f6ttes av alla m\u00f6jliga sorters djur p\u00e5 Maries och Rogers g\u00e5rd, blev trakterad kaffe och nybakta bullar p\u00e5 verandan och fick h\u00f6ra hela historien om hur AFFC startades f\u00f6r ungef\u00e4r ETT \u00e5r sedan! Under denna tid har bes\u00f6k gjorts i byn, ett kvinnokooperativ startats, tre trampsymaskiner sk\u00e4nkta och utbildning i att sy och sticka skett. (Stickade och sydda dambindor verkar ha blivit deras stors\u00e4ljare!) Det finns nu fadderverksamhet, tr\u00e4dplantering, vattenpumpen \u00e4r lagad \u2013 och till h\u00f6sten ska en f\u00f6rskola byggas.<\/p>\n P\u00e5 lite drygt ett \u00e5r har detta skett — tack vare en handfull m\u00e4nniskor med hj\u00e4rtan som gl\u00f6der f\u00f6r att l\u00e5ta leenden spridas i ansiktena hos denna h\u00e5rt k\u00e4mpande bygemenskap. Du kan l\u00e4sa mer om arbetet p\u00e5 deras hemsida<\/a>.<\/p>\n Jag blev alldeles tagen av AFFC-g\u00e4ngets entusiasm och id\u00e9rikedom \u2013 och jag k\u00e4nde hur jag fick massor av inspiration och id\u00e9er att bidra med fr\u00e5n mitt h\u00e5ll.<\/p>\n Ibland beh\u00f6vs det s\u00e5 lite f\u00f6r att n\u00e5got ska bli stort! Mina tankar gick till den lilla pojken som kom med sin ynka mats\u00e4ck till Jesus n\u00e4r det var matdags f\u00f6r tusentals m\u00e4nniskor\u2026 Inte ens l\u00e4rjungarna kunde se vad fem br\u00f6d och tv\u00e5 sm\u00e5 firrar skulle g\u00f6ra f\u00f6r skillnad i detta enorma sammanhang. Om vi kommer och bidrar med v\u00e5rt, som vi kanske tycker, lilla s\u00e5 kan det bli stort! Speciellt n\u00e4r vi g\u00f6r det ihop med andra.<\/p>\n Jag \u00e4r s\u00e5 glad och tacksam f\u00f6r att jag f\u00e5r vara med och sticka f\u00f6r att g\u00f6ra skillnad i Manduar i Gambia! Vem hade anat det? Inte jag i alla fall \u2026<\/p>\n<\/a>
\nMats\u00e4cken var ju anpassad f\u00f6r grabbens mage. Men Jessus s\u00e5g \u2013 och visste vad Han kunde g\u00f6ra. Han tog det som fanns, v\u00e4lsignade det och gjorde ett matmirakel f\u00f6r m\u00e4nniskorna d\u00e4r!<\/p>\n