{"id":18609,"date":"2025-01-08T05:18:00","date_gmt":"2025-01-08T04:18:00","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=18609"},"modified":"2025-01-11T13:20:51","modified_gmt":"2025-01-11T12:20:51","slug":"monsterinspiration","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2025\/monsterinspiration\/","title":{"rendered":"M\u00f6nsterinspiration"},"content":{"rendered":"\n<p>Och s\u00e5 m\u00e5ste jag bara visa det h\u00e4r bokomslaget som jag s\u00e5g hemma hos min faster. Det \u00e4r en samling 1300-talskonst fr\u00e5n Japan &#8212; det \u00e4r illustrationer till <em>The Tale of Genji<\/em>,  v\u00e4rldens \u00e4ldsta roman, och de \u00e4r allts\u00e5 gjorda 200&#8211;300 \u00e5r efter att sj\u00e4lva romanen skrevs. Det var en kvinna som skrev den! Hennes namn tillk\u00e4nnagavs inte n\u00e4r den gavs ut, s\u00e5 hon brukar kallas <strong>Murasaki Shikibu<\/strong>. F\u00f6rnamnet \u00e4r det f\u00f6rnamn hon gav den viktigaste kvinnan i romanen, och efternamnet har med hennes familjs st\u00e4llning att g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"200\" height=\"300\" src=\"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2025\/01\/genji-tusen-ar-med-varldens-forsta-roman.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-18611\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Min fasters bok om Genji kom ut i h\u00f6stas, p\u00e5 Gidlunds f\u00f6rlag.<\/p>\n\n\n\n<p>Och den bok jag fotograferade hemma hos henne har ingen typografi p\u00e5 omslaget, bara v\u00e4v:<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"768\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2025\/01\/IMG_4146-768x1024.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-18612\" srcset=\"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2025\/01\/IMG_4146-768x1024.jpeg 768w, https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2025\/01\/IMG_4146-225x300.jpeg 225w, https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2025\/01\/IMG_4146-1152x1536.jpeg 1152w, https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2025\/01\/IMG_4146.jpeg 1536w\" sizes=\"(max-width: 768px) 100vw, 768px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Visst vill man ta vara p\u00e5 de vackra b\u00e5rderna och g\u00f6ra n\u00e5got med dem?<\/p>\n\n\n\n<p>Och nu kommer det extra roliga: jag t\u00e4nkte att jag kunde f\u00e5 fram bokens titel genom att g\u00f6ra det som kallas att bildgoogla, allts\u00e5 genom att l\u00e4gga in en av bilderna i en Google-s\u00f6kning.<\/p>\n\n\n\n<p>Det som h\u00e4nde d\u00e5 blev ist\u00e4llet att jag fick se sk\u00e4rmen full av liknande b\u00e5rder, men fr\u00e5n en massa olika sammanhang: Hemsl\u00f6jden, Australien, Peru, Palestina &#8230; och jag f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r Google tyckte att de bilderna liknade min. L\u00e4nken som jag la in h\u00e4r fungerade inte, men prova g\u00e4rna att ladda ner bilden av bokomslaget och l\u00e4gga in den i Google. En upplevelse!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Och s\u00e5 m\u00e5ste jag bara visa det h\u00e4r bokomslaget som jag s\u00e5g hemma hos min faster. Det \u00e4r en samling 1300-talskonst fr\u00e5n Japan &#8212; det \u00e4r illustrationer till The Tale of Genji, v\u00e4rldens \u00e4ldsta roman, och de \u00e4r allts\u00e5 gjorda 200&#8211;300 \u00e5r efter att sj\u00e4lva romanen skrevs. Det var en kvinna som skrev den! Hennes&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":18610,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"set","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[136],"tags":[],"class_list":["post-18609","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-handarbetshistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18609"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18609"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18609\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18682,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18609\/revisions\/18682"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media\/18610"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18609"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18609"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18609"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}