{"id":1745,"date":"2017-02-06T08:34:57","date_gmt":"2017-02-06T06:34:57","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=1745"},"modified":"2017-02-07T06:14:42","modified_gmt":"2017-02-07T04:14:42","slug":"gunilla-har-en-egen-djurpark-for-att-kunna-beratta-om-svensk-ull","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2017\/gunilla-har-en-egen-djurpark-for-att-kunna-beratta-om-svensk-ull\/","title":{"rendered":"Gunilla har en egen djurpark f\u00f6r att kunna ber\u00e4tta om svensk ull"},"content":{"rendered":"

P\u00e5 Facebook finns det en grupp som heter Garnf\u00f6rmedlingen<\/strong>. D\u00e4r kan alla svenska ull- och angoragarnsproducenter som vill visa sina garner, och alla som vill kan ta kontakt och best\u00e4lla dem. Lysande id\u00e9 eller hur?<\/p>\n

H\u00e4r ber\u00e4ttar Gunilla Larsholt\u00a0<\/strong>p\u00e5 Hallag\u00e5rden <\/a>i Vintrosa<\/strong> om hur id\u00e9n uppstod och om sitt eget arbete med f\u00e5r, angoragetter, angorakaniner och andra djur.<\/p>\n

***<\/p>\n

\"\"<\/strong><\/p>\n

Gunilla med n\u00e5gra av sina ullproducenter. Bild l\u00e5nad fr\u00e5n tidningen Land med tillst\u00e5nd f\u00f6rmedlat av Gunilla<\/em><\/p>\n

Gunilla, du arbetar ju med Garnf\u00f6rmedlingen p\u00e5 Facebook — vad \u00e4r det f\u00f6r n\u00e5got?<\/strong><\/p>\n

\u200bDet \u00e4r en Facebook-grupp som jag startade f\u00f6r att lyfta fram det svenska garnet och samtidigt den svenska ullen.Garnet som visas i gruppen \u00e4r ocks\u00e5 spunnet i Sverige.\u00a0Att garnet \u00e4r svenskt inneb\u00e4r att vi vet att djuren har det bra och att alla\u00a0som handlar bidrar till den v\u00e4lf\u00e4rd vi har genom att sm\u00e5f\u00f6retagarna betalar skatt.\u00a0K\u00f6per man \u00f6ver n\u00e4tet fr\u00e5n utlandet blir det inga skattepengar till sjukv\u00e5rd, skolor, pension och annat.<\/p>\n

Hur l\u00e4nge har du h\u00e5llit p\u00e5 med textilhantverk, och i vilka former?<\/strong><\/p>\n

Jag har haft angorakaniner och spunnit sedan 1985. Sedan har det bara fortsatt, och jag tror att jag har provat p\u00e5 allt inom hantverket\u00a0— ocks\u00e5 det om\u00f6jliga!<\/p>\n

\"\"<\/strong><\/p>\n

Kl\u00f6vsj\u00f6tackan Alva bor p\u00e5 Hallag\u00e5rden och bidrar till ullprodukterna d\u00e4r.<\/em><\/p>\n

Hur kom det sig att du blev f\u00e5rbonde?<\/strong><\/p>\n

\u200bJag \u00e4r inte f\u00e5rbonde! Jag \u00e4ger och driver en djurpark, ett caf\u00e9 och en bed-and-breakfast p\u00e5 Hallag\u00e5rden som \u00e4r en g\u00e5rd fr\u00e5n 1600-talet. Vi har ocks\u00e5 kursverksamhet h\u00e4r.<\/p>\n

I Sverige f\u00e5r man inte visa djur offentligt om man inte har djurparkstillst\u00e5nd. S\u00e5 vi har helt\u00a0enkelt f\u00e5tt \u00f6ppna djurpark! I \u00e5r \u00f6kar djurparken i storlek fr\u00e5n tv\u00e5\u00a0hektar till \u00e5tta hektar.<\/p>\n

Vad \u00e4r det f\u00f6r djur du har?<\/strong><\/p>\n

\u200bI djurparken har vi f\u00e5r som \u00e4r av rasen J\u00e4mtlandsf\u00e5r och Kl\u00f6vsj\u00f6f\u00e5r. Vi har ocks\u00e5 angorakaniner, angoragetter, jakar och alpackor — b\u00e5de huancaya och suri.<\/p>\n

Vi har\u00a0andra djur ocks\u00e5. De ger ingen ull, men de ger andra saker. N\u00e4r renarna tappar sina horn g\u00f6r vi knappar av dem, till exempel.<\/p>\n

\"\"<\/strong><\/p>\n

Brunt Kl\u00f6vsj\u00f6garn fr\u00e5n Hallag\u00e5rden.<\/strong><\/em><\/p>\n

\u00c4r ullen en bisak eller huvudsaken f\u00f6r dig?\u200b<\/strong><\/p>\n

Ullen \u00e4r en del i den helhet vi har och visar h\u00e4r p\u00e5 Hallag\u00e5rden. Ullen \u00e4r viktig f\u00f6r mig, men den \u00e4r inte min huvudsakliga inkomst. Att ull \u00e4r ol\u00f6nsamt\u00a0i Sverige beror p\u00e5 olika omst\u00e4ndigheter, men jag tror inte att vi ska g\u00e5 in p\u00e5 politik h\u00e4r.<\/p>\n

Om du ska beskriva din garner f\u00f6r n\u00e5gon som stickar en del, vad s\u00e4ger du d\u00e5?<\/strong><\/p>\n

Alla garnerna som vi har k\u00e4nns annorlunda, mer genuina och mer levande \u00e4n det storskaliga, importerade. De k\u00e4nns mer naturliga. Det tror jag att\u00a0de flesta som framst\u00e4ller sitt eget garn h\u00e5ller med om.<\/p>\n

Vi har v\u00e4ldigt olika garner eftersom vi har s\u00e5 m\u00e5nga olika ullproducenter, allt fr\u00e5n det mjukaste angoragarn till det glansiga mohairgarnet som passar till b\u00e5de sjalar och sockor.<\/p>\n

J\u00e4mtlandsf\u00e5rgarnet passar att b\u00e4ra n\u00e4ra kroppen.<\/p>\n

Kl\u00f6vsj\u00f6f\u00e5rgarnet kan man\u00a0g\u00f6ra fina sjalar och tr\u00f6jor av.<\/p>\n

Alla v\u00e5ra garner finns i naturf\u00e4rger. Angoragarnet i melerat gr\u00e5tt och nougat\/beige och vitt. F\u00e5rgarnet i svart, brunt, gr\u00e5tt och vitt. Vi har f\u00e4rgat garn ocks\u00e5 — det \u00e4r f\u00e4rgat med ekologiska f\u00e4rger.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/strong><\/p>\n

Gunilla och n\u00e5gra av f\u00e5ren p\u00e5 Hallag\u00e5rden. Bild l\u00e5nad fr\u00e5n tidningen Land med tillst\u00e5nd f\u00f6rmedlat av Gunilla<\/em><\/p>\n

Vilken del av tillverkningen st\u00e5r du f\u00f6r, och vad h\u00e4nder sedan?<\/strong><\/p>\n

\u200bJag klipper mina djur f\u00f6r hand med vanlig sax. F\u00e5ren brukar somna, f\u00f6r de tycker att det \u00e4r s\u00e5 sk\u00f6nt. Kaninerna tycker att det \u00e4r mysigt n\u00e4r matte pysslar om dem. Angoragetterna st\u00e5r stilla ett tag, men sedan vill de vara med och klia sig d\u00e4r jag klippt.<\/p>\n

Angoraullen kan jag spinna direkt utan tv\u00e4tt eftersom den \u00e4r s\u00e5 ren. F\u00e5rullen tv\u00e4ttar jag ibland, kardar f\u00f6r det mesta men inte alltid, sedan \u00e4r spinnrocken som g\u00e4ller.<\/p>\n

Det jag l\u00e4mnar in till spinnerier \u00e4r mest f\u00e5rullen och mohairullen. Det \u00e4r Ull-Forum, Karlsbergsg\u00e5rden och Brinks spinnerier jag anlitar, allts\u00e5 de som tar emot mindre m\u00e4ngder och som klarar angoraullen ocks\u00e5.<\/p>\n

Det var Ull-forum i \u00d6stersund och jag som spann det f\u00f6rsta angoragarnet i Sverige 2014, strax efter att de hemska bilderna fr\u00e5n Kinas hantering av angorakaninerna hade visats i TV. Varf\u00f6r skulle inte Sverige klara av att spinna angora och slippa importera? Vi \u00e5kte 100 mil tur och retur mitt i vintern med massor av angoraull f\u00f6r att testa. Vad g\u00f6r man inte f\u00f6r den svenska ullen?<\/p>\n

Jag tovar ocks\u00e5\u00a0— vi har en tovmaskin som \u00e4r tv\u00e5 meter bred, och det kan bli flera meter l\u00e5nga tovflak eller mattor i den. Den st\u00e5r i v\u00e5r ullverkstad d\u00e4r vi ocks\u00e5 har eldrivna kardmaskiner, spinnrockar och annat.<\/p>\n

Vi hyr ut lokalen med alla maskinerna. D\u00e5 ing\u00e5r jag sj\u00e4lv ocks\u00e5! Det \u00e4r en hel del f\u00e5r\u00e4gare som har skapat m\u00e5nga fina mattor och kardat en hel del ull hos oss.<\/p>\n

I ullverkstaden h\u00e5ller jag ocks\u00e5 f\u00e4rgkurser, spinnkurser och tovkurser d\u00e4r vi\u00a0tovar i maskin och f\u00f6r hand.<\/p>\n

Jag arbetar med de de flesta tekniker — stickar, virkar, tv\u00e5\u00e4ndsstickar, n\u00e5lbinder, kvastskaftsvirkar, smygmaskvirkar, krokar, v\u00e4ver och s\u00e5 vidare.<\/p>\n

Och s\u00e5 syr vi olika kl\u00e4der i ulltyg. Till v\u00e5ren ska den nya kollektionen vara klar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Angoratops fr\u00e5n Hallag\u00e5rden.<\/em><\/p>\n

Hur s\u00e4ljer du dina garner?<\/strong>\u00a0<\/em><\/p>\n

\u200bJag s\u00e4ljer mina garner i v\u00e5r webbutik och i v\u00e5r butik h\u00e4r p\u00e5 g\u00e5rden. I \u00e5r \u00f6ppnar vi ocks\u00e5\u00a0Garnf\u00f6rmedlingen h\u00e4r. Det betyder att de svenska garnproducenter som vill g\u00e4rna f\u00e5r s\u00e4lja sitt garn hos oss.<\/p>\n

Vi har mellan 100 och 200\u00a0bes\u00f6kare om dagen n\u00e4r vi har \u00f6ppet, och vi b\u00f6rjar bli k\u00e4nda f\u00f6r v\u00e5rt garn, s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5ker hit just f\u00f6r det.<\/p>\n

Om man k\u00e4nner n\u00e5gon som s\u00e4ger att svenskt ullgarn \u00e4r f\u00f6r dyrt, vad tycker du att man kan svara?<\/strong><\/p>\n

Om man vill k\u00f6pa garn och veta\u00a0djuren haft det bra, allts\u00e5 att de har\u00a0sluppit sheep-diping, mulesing, att f\u00e5 sin ull bortsliten ist\u00e4llet f\u00f6r klippt och s\u00e5 vidare\u00a0och att de inte har blivit behandlade med kemikalier, d\u00e5 ska man handla svenskt.<\/p>\n

Vi har en bra djurskyddslag i Sverige \u00e4ven om den skulle kunna bli b\u00e4ttre f\u00f6r produktionsdjuren.<\/p>\n

F\u00f6r djur i djurparker \u00e4r lagen mycket\u00a0h\u00e5rdare \u00e4n f\u00f6r produktionsdjur, s\u00e5 h\u00e4r kan man vara s\u00e4ker p\u00e5 att de har det bra.<\/p>\n

Vad har du f\u00e5tt f\u00f6r respons p\u00e5 Garnf\u00f6rmedlingen?<\/strong><\/p>\n

Massor med positiv respons! M\u00e5nga tycker att det \u00e4r ett j\u00e4ttebra initiativ, och det k\u00e4nns s\u00e5 roligt.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Alpackor p\u00e5 promenad.<\/em><\/p>\n

Vad har du f\u00f6r planer f\u00f6r det nya \u00e5ret?<\/strong><\/p>\n

Jag vill forts\u00e4tta att arbeta f\u00f6r den svenska ullen p\u00e5 m\u00e5nga plan — forts\u00e4tta med det som jag har p\u00e5b\u00f6rjat, men ocks\u00e5 hitta nya v\u00e4gar f\u00f6r ullen.<\/p>\n

I \u00e5r ska vi dra ig\u00e5ng en j\u00e4ttestor stickmaskin f\u00f6r att kunna framst\u00e4lla svenskt ulltyg.<\/p>\n

F\u00e5rullsisolering har vi s\u00e5lt och ocks\u00e5 forskat i — tyv\u00e4rr visade det sig att det inte var s\u00e5 naturv\u00e4nligt och bra som man hade kunnat tro och att lin \u00e4r b\u00e4ttre.<\/p>\n

En stor och viktig uppgift \u00e4r att utbilda och informera m\u00e4nniskor om f\u00e5r och ull. Det finns\u00a0ingen bred kunskap i Sverige om ull.<\/p>\n

Klippning och sortering kan absolut bli mycket b\u00e4ttre. S\u00e5 jag kommer att forts\u00e4tta att \u201dmissionera\u201d genom att ta emot studiebes\u00f6k, ha guidade turer och bjuda in till f\u00f6rel\u00e4sningar.<\/p>\n

Kanske blir det ocks\u00e5 en bok om f\u00e5rullen. N\u00e4r jag \u201dmissionerade\u201d om angorakaninen resulterade det i en bok eftersom det inte fanns n\u00e5gon litteratur som beskrev ullen mer ing\u00e5ende.<\/p>\n

\"\"<\/strong><\/p>\n

Alpacka-suri-garn fr\u00e5n Hallag\u00e5rdens alpackor.<\/em><\/p>\n

Vilket \u00e4r ditt eget b\u00e4sta ulltips?\u00a0<\/strong><\/p>\n

Anv\u00e4nd svensk ull! \u00a0Klipp inte s\u00f6nder ullen! Sortera ullen!<\/p>\n

Och en sak till:<\/p>\n

Vid mina kurser brukar det alltid komma fr\u00e5gor om olika saker som man \u201dm\u00e5ste\u201d g\u00f6ra f\u00f6r att n\u00e5gon sagt s\u00e5.<\/p>\n

D\u00e5 brukar jag s\u00e4ga: ”N\u00e4r n\u00e5gon s\u00e4ger att man ’m\u00e5ste’ g\u00f6ra p\u00e5 ett visst s\u00e4tt, s\u00e5 fr\u00e5ga varf\u00f6r!”<\/p>\n

Om den som sa det inte kan svara p\u00e5 det, s\u00e5 tycker jag att man ska strunta i det han eller hon s\u00e4ger. Det finns s\u00e5 mycket myter och f\u00f6rest\u00e4llningar, n\u00e5got som n\u00e5gon har sagt och som sedan blir sanning.<\/p>\n

N\u00e4r jag b\u00f6rjade med angorakaninerna, till exempel, fick jag h\u00f6ra att man m\u00e5ste blanda angoraullen med f\u00e5rull. Jag fr\u00e5gade varf\u00f6r men fick inget bra svar. D\u00e4rf\u00f6r spann jag ren angora, och det visade h\u00e5lla mycket bra. Jag tror att\u00a0anledningen till att det sas att man m\u00e5ste blanda in f\u00e5rull var att de som tog hand om ullen\u00a0inte kunde sortera ordentligt. Idag spinner nog de flesta ren angora och tycker att det \u00e4r helt i sin ordning.<\/p>\n

***<\/p>\n

Tack, Gunilla! Nu har jag l\u00e4rt mig massor!<\/p>\n

Hoppas att n\u00e5gra av er l\u00e4sare ocks\u00e5 har det.<\/p>\n

Vi kanske ses p\u00e5 n\u00e5gon kurs p\u00e5 Hallag\u00e5rden i \u00e5r?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 Facebook finns det en grupp som heter Garnf\u00f6rmedlingen. D\u00e4r kan alla svenska ull- och angoragarnsproducenter som vill visa sina garner, och alla som vill kan ta kontakt och best\u00e4lla dem. Lysande id\u00e9 eller hur? H\u00e4r ber\u00e4ttar Gunilla Larsholt\u00a0p\u00e5 Hallag\u00e5rden i Vintrosa om hur id\u00e9n uppstod och om sitt eget arbete med f\u00e5r, angoragetter, angorakaniner…<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[103],"tags":[239,233,229,226,236,234,232,231,227,230,237,228],"class_list":["post-1745","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-intervju","tag-alpacka","tag-angorakanin","tag-garnformedlingen","tag-hallagarden","tag-huancaya","tag-jak","tag-jamtlandsfar","tag-klovsjofar","tag-lekhyttan","tag-orebro","tag-suri","tag-vintrosa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1745"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1745"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1745\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1798,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1745\/revisions\/1798"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1745"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1745"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1745"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}