{"id":17345,"date":"2023-12-25T11:31:38","date_gmt":"2023-12-25T10:31:38","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=17345"},"modified":"2023-12-27T10:32:55","modified_gmt":"2023-12-27T09:32:55","slug":"halsningar-fran-betlehem","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2023\/halsningar-fran-betlehem\/","title":{"rendered":"H\u00e4lsningar fr\u00e5n Betlehem"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Ur adventsnumret av Vetekornet, Vetlanda pastorats magasin.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I h\u00f6stas intervjuade jag Ruba Aburdeineh<\/strong> som \u00e4r rektor p\u00e5 Den gode herdens skola<\/strong> i Betlehem <\/strong>och Jan-Olof Johansson<\/strong> som \u00e4r ordf\u00f6rande i den f\u00f6rening som \u00e4r huvudman f\u00f6r skolan, Svenska Jerusalemsf\u00f6reningen<\/strong>. Det var f\u00f6re Hamas-attacken och det krig som br\u00f6t ut, och intervjuerna skulle f\u00f6rst\u00e5s ha f\u00e5tt ett helt annat fokus om de hade gjorts bara ett par veckor senare, men jag \u00e4r glad att det vi talade om blev flickorna och den skola som betyder s\u00e5 mycket f\u00f6r dem. Det var Vetlanda pastorat<\/strong> som hade bett mig att g\u00f6ra det h\u00e4r, och resultatet har bara publicerats i pastoratsmagasinet Vetekornet<\/strong>, men jag tror att det kan vara intressant f\u00f6r fler, s\u00e5 jag har best\u00e4mt mig f\u00f6r att dela med mig av det h\u00e4r p\u00e5 bloggen idag, p\u00e5 juldagen. Det h\u00e4r, en skola d\u00e4r flickor fr\u00e5n muslimska familjer p\u00e5 V\u00e4stbanken f\u00e5r en stabil och mycket framtidsinriktad utbildning av en stor grupp kvalificerade kvinnor som alla kommer fr\u00e5n kristna palestinska familjer, \u00e4r ocks\u00e5 en del av Israel\/Palestina idag. Julfirandet i Betlehem st\u00e4lldes in i \u00e5r, men Ruba och hennes kollegium har k\u00e4mpat hela h\u00f6sten f\u00f6r att h\u00e5lla skolan ig\u00e5ng, bland annat med distansundervisning f\u00f6r de elever som inte har kunnat ta sig hemifr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n

***<\/p>\n\n\n\n

\"\"
P\u00e5 Den gode herdens skola i Betlehem studerar det h\u00e4r l\u00e4s\u00e5ret 355 flickor, de yngsta p\u00e5 f\u00f6rskolan, de \u00e4ldsta sista \u00e5ret p\u00e5 gymnasiet.
Bild: Lars Micael Adrian, Svenska Jerusalemsf\u00f6reningen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

\u201dD\u00e4r mina dr\u00f6mmar om fred f\u00f6ddes\u201d<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5 Den gode herdens skola i Betlehem f\u00e5r flickors framtid plats<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag vill att de ska k\u00e4nna sig trygga h\u00e4r, s\u00e4ger Ruba Aburdeineh.
Hon \u00e4r rektor p\u00e5 Den gode herdens skola i Betlehem, d\u00e4r 355 flickor studerar fr\u00e5n f\u00f6rskola till studentexamen.<\/strong>

Bild: Lars Micael Adrian, Svenska Jerusalemsf\u00f6reningen<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r svenska f\u00f6rsamlingar sjunger om Betlehem \u00e4r det oftast jul, och andra ord som f\u00f6rekommer i samma s\u00e5nger och psalmer \u00e4r \u201dfrid\u201d, \u201dstj\u00e4rna\u201d, \u201dbarn\u201d och \u201d\u00e4nglar\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Det kan l\u00e5ta som en idyll i en ber\u00e4ttelse om n\u00e5got som h\u00e4nde f\u00f6r l\u00e4nge sedan \u2013 och samtidigt forts\u00e4tter barn att v\u00e4xa upp i Betlehem och dess n\u00e4rmaste grannst\u00e4der Beit Jala och Beit Sahour.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 De flesta av v\u00e5ra elever kommer fr\u00e5n n\u00e5gon av de tre st\u00e4derna, vi kallar dem Betlehemsdistriktet, ber\u00e4ttar Ruba Aburdeineh. Vi har ocks\u00e5 ungef\u00e4r 25 elever fr\u00e5n Area C (ett omr\u00e5de som \u00e4r under israelisk kontroll \u2013 red:s anm). D\u00e4r \u00e4r det mycket med checkpoints och andra hinder, s\u00e5 de barnen klarar inte alltid att ta sig till skolan.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Ruba Aburdeineh, ny rektor p\u00e5 Den gode herdens skola.
Bild: Lars Micael Adrian<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bara flickor<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sedan b\u00f6rjan av augusti i \u00e5r \u00e4r Ruba rektor p\u00e5 Den gode herdens skola i Betlehem, och tillsammans sin ledningsgrupp, sina l\u00e4rare och Svenska Jerusalemsf\u00f6reningen i Sverige arbetar hon f\u00f6r att forts\u00e4tta ett arbete som en amerikansk organisation p\u00e5b\u00f6rjade f\u00f6r n\u00e4stan hundra \u00e5r sedan, 1925: att ge flickor och unga kvinnor i Det heliga landet en chans till utbildning och framtid.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 P\u00e5 den tiden var det viktigt med engelskan eftersom det var mycket brittiskt arbete som p\u00e5gick h\u00e4r, ber\u00e4ttar hon, och skolan arbetade bara med 16\u201320-\u00e5ringar. Sedan har det f\u00f6r\u00e4ndrats gradvis, mycket tack vare en dynamisk l\u00e4rare och rektor, Olga Wahbe, som hade studerat utomlands. P\u00e5 1960-talet tog Svenska Jerusalemsf\u00f6reningen \u00f6ver ansvaret. Men vi \u00e4r fortfarande en skola f\u00f6r bara flickor.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Jan-Olof Johansson, biskop emeritus i V\u00e4xj\u00f6 stift och ordf\u00f6rande i Svenska Jerusalemsf\u00f6reningen. Bild: Anna Braw<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Skola och sjukv\u00e5rd i b\u00f6rjan<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jan-Olof Johansson blev ordf\u00f6rande i f\u00f6reningen n\u00e4r han var biskop i V\u00e4xj\u00f6 stift och hade redan varit med i arbetet l\u00e4nge d\u00e5. Nu \u00e4r han pension\u00e4r, emeritus som det heter i kyrksammanhang, men ordf\u00f6randeskapet har han kvar.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Den gode herdens skola \u00e4r ett v\u00e4ldigt konkret uttryck f\u00f6r internationellt engagemang, s\u00e4ger han. Den pr\u00e4glas mer och mer av fredsarbete. F\u00f6reningen \u00e4ger ocks\u00e5 en sjukhusbyggnad i Betlehem, f\u00f6r det var med sjukv\u00e5rd f\u00f6reningen b\u00f6rjade. Nu hyr vi ut dem, och skolan \u00e4r v\u00e5r huvudverksamhet.<\/p>\n\n\n\n

Jan-Olof ber\u00e4ttar att det i \u00e5tminstone 15 \u00e5r har talats om att \u00f6ppna skolan f\u00f6r pojkar ocks\u00e5 men att det \u00e4nnu inte har lett till n\u00e5got. Och Ruba ber\u00e4ttar att det faktum att det \u00e4r en flickskola \u00e4r en f\u00f6rdel f\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar:<\/p>\n\n\n\n

\u2013 De vill inte att deras d\u00f6ttrar ska g\u00e5 i skolan med pojkar. De vill att flickorna ska f\u00e5 den h\u00e4r utbildningen och att skolan ska vara en trygg plats f\u00f6r dem.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
En majoritet av eleverna p\u00e5 Den gode herdens skola kommer fr\u00e5n muslimska familjer. Bild: Lars Micael Adrian<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Milj\u00f6fr\u00e5gor och fredsbyggande<\/strong><\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga av l\u00e4rarna p\u00e5 Den gode herdens skola har sj\u00e4lva varit elever h\u00e4r. De har studerat p\u00e5 universitet och sedan kommit tillbaka. Ruba gick sj\u00e4lv p\u00e5 en annan kristen skola i Betlehem, l\u00e4ste till en kandidatexamen i biologi och medicinteknik och best\u00e4mde sig lite senare f\u00f6r att bli l\u00e4rare. Hon har undervisat i naturvetenskapliga \u00e4mnen, lett en organisation som arbetar med att integrera synskadade barn och unga i vanliga skolor och varit rektor p\u00e5 en skola i Ramallah.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Den gode herdens skola \u00e4r f\u00f6rst av allt en kristen skola, s\u00e4ger hon. Vi ser till m\u00e4nniskans v\u00e4rdighet och arbetar mycket med elevernas v\u00e4lm\u00e5ende och med psykosociala interventioner n\u00e4r det beh\u00f6vs. Mer och mer satsar vi p\u00e5 extraaktiviteter f\u00f6r att hj\u00e4lpa v\u00e5ra elever att bli samh\u00e4llsmedborgare \u2013 ut\u00f6ver skol\u00e4mnena f\u00e5r de vara med p\u00e5 workshops om kommunikation, milj\u00f6fr\u00e5gor, sociala f\u00e4rdigheter, fredsbyggande, internationella fr\u00e5gor, medborgarskap \u2026 och vi vill se till att de har utrymme s\u00e5 att de kan ge uttryck f\u00f6r sina k\u00e4nslor.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Andra uppslaget ur Vetlanda pastorats magasin Vetekornet. Det formges av en av pastoratets kommunikat\u00f6rer, Carina Andersson.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Stolta \u00f6ver sin skola<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jan-Olof, som h\u00e4lsar p\u00e5 regelbundet, ber\u00e4ttar att han \u00e5r efter \u00e5r har upplevt samma sak:<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det jag ser \u00e4r att flickorna \u00e4r s\u00e5 glada \u00f6ver att g\u00e5 i skolan. De \u00e4r stolta \u00f6ver sin skola och sina l\u00e4rare. Det kan l\u00e5ta patetiskt n\u00e4r jag s\u00e4ger det, men s\u00e5 \u00e4r det. Jag undrar: hur kan n\u00e5gon st\u00e5 ut med att leva inst\u00e4ngd p\u00e5 V\u00e4stbanken som de g\u00f6r? Och de \u00e4r s\u00e5 fulla av entusiasm och livslust, frimodiga, duktiga p\u00e5 att framtr\u00e4da och h\u00e5lla tal.<\/p>\n\n\n\n

Ett studenttal som han aldrig gl\u00f6mmer inneh\u00f6ll meningen \u201dskolan \u00e4r den plats d\u00e4r mina dr\u00f6mmar om fred f\u00f6ddes\u201d. Och n\u00e4r han i ett samtal f\u00f6rs\u00f6kte fr\u00e5ga hur hoppet kan leva n\u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6rf\u00e4rliga saker h\u00e4nder fick han en fr\u00e5ga tillbaka: \u201dMen vad \u00e4r alternativet?\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r nog tjugo \u00e5r sedan nu, och jag har haft med mig det sedan dess, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Betlehem \u00e4r en del av ett slags storstadsomr\u00e5de tillsammans med Jerusalem, Beit Jala och Beit Sahour. Bild: Jorge Fernandez, Unsplash<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

\u201dVi \u00e4r en del av samh\u00e4llet\u201d<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ruba ber\u00e4ttar att det \u00e4r uppenbart att hon och hennes kolleger och eleverna lever i ett patriarkalt samh\u00e4lle och att m\u00e4n inte ger kvinnor utrymme. Hon s\u00e4ger att ett av skolans m\u00e5l \u00e4r att st\u00f6tta flickorna n\u00e4r de hittar sig sj\u00e4lva och uppt\u00e4cker vad de \u00e4r bra p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Men vi arbetar inte emot det omgivande samh\u00e4llet, vi \u00e4r en del av samh\u00e4llet, s\u00e4ger hon. Vi vill inte skilja v\u00e5ra elever fr\u00e5n deras f\u00f6r\u00e4ldrar, s\u00e5 vi bjuder in f\u00f6r\u00e4ldrarna och informerar dem om vad vi g\u00f6r.  Vi tror att vi kan ha en inverkan p\u00e5 samh\u00e4llet, och vi bjuder in organisationer som har workshops f\u00f6r v\u00e5ra elever.<\/p>\n\n\n\n

Antalet kristna p\u00e5 V\u00e4stbanken minskar hela tiden, s\u00e5 nu \u00e4r det n\u00e4stan bara muslimska elever p\u00e5 skolan.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 I h\u00f6st \u00e4r alla platser fulla, ber\u00e4ttar Ruba, och d\u00e5 har vi 355 elever. Bara fem av dem kommer fr\u00e5n kristna familjer.<\/p>\n\n\n\n

En b\u00e4ttre framtid<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jan-Olof Johansson har f\u00f6ljt den utvecklingen i m\u00e5nga \u00e5r och sett hur fler och fler av de kristna familjerna tar chansen att flytta utomlands, oftast till Europa eller Nordamerika, om de kan.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Betlehem har f\u00f6r\u00e4ndrats s\u00e5 mycket, s\u00e4ger han. Det \u00e4r inte direkt fattigdom och sv\u00e4lt, men m\u00e5nga har det knapert, det \u00e4r en situation som alla delar. Arbetsl\u00f6sheten \u00e4r h\u00f6g. Och \u00e4nd\u00e5 tr\u00e4ffar jag unga kvinnor som kommer hem v\u00e4lutbildade och \u00f6ppnar ett caf\u00e9 bara f\u00f6r att f\u00e5 vara i sin hemstad.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Alla f\u00f6r\u00e4ldrar vill att deras barn ska f\u00e5 en b\u00e4ttre framtid, s\u00e4ger Ruba. Det finns s\u00e5 f\u00e5 m\u00f6jligheter h\u00e4r. M\u00e5nga h\u00f6gutbildade har sv\u00e5rt att f\u00e5 arbeten. Kristna emigrerar till Europa, muslimer till andra muslimska l\u00e4nder. Men jag har tr\u00e4ffat s\u00e5 m\u00e5nga kvinnor som har framtr\u00e4dande roller i samh\u00e4llet och som har g\u00e5tt p\u00e5 v\u00e5r skola \u2013 den har varit en pionj\u00e4rplats. Vi \u00e4r s\u00e5 tacksamma f\u00f6r allt st\u00f6d fr\u00e5n Sverige och f\u00f6r att ni \u00e4r intresserade av det som h\u00e4nder h\u00e4r. Att vi har bara flickor h\u00e4r g\u00f6r att vi kan ge dem trygghet och frihet.<\/p>\n\n\n\n

___<\/p>\n\n\n\n

Den gode herdens skola<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Grundades av en amerikansk missionsorganisation p\u00e5 1920-talet och var t\u00e4nkt f\u00f6r unga kristna palestinskor. P\u00e5 1960-talet tog Svenska Jerusalemsf\u00f6reningen \u00f6ver ansvaret f\u00f6r skolan och byggde ocks\u00e5 en ny skolbyggnad d\u00e4r fler elever fick plats. Alla l\u00e4rare p\u00e5 skolan \u00e4r kristna palestinskor, och de flesta av dem har sj\u00e4lva varit elever p\u00e5 skolan. Svenska f\u00f6rsamlingar har haft kontakt med skolan i m\u00e5nga \u00e5r och skickat pengag\u00e5vor till verksamheten.<\/p>\n\n\n\n

Svenska Jerusalemsf\u00f6reningen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I maj 1900 bildades Svenska Jerusalemsf\u00f6reningen i Storkyrkans sakristia i Stockholm f\u00f6r att \u201dgenom uppfostrings- och v\u00e4lg\u00f6renhetsinsatser verka f\u00f6r att \u00e5t Kristus vinna det Heliga Landets befolkning\u201d. Knut Henning Gezelius von Sch\u00e9ele, biskop i Visby, hade varit i Jerusalem och ville hj\u00e4lpa m\u00e4nniskorna d\u00e4r. F\u00f6reningen satsade dels p\u00e5 en skola i Jerusalem, dels p\u00e5 en l\u00e4karmottagning, och fick ett starkt st\u00f6d i Svenska kyrkans f\u00f6rsamlingar. Sedan 1960-talet \u00e4r skolan i Betlehem f\u00f6reningens huvudverksamhet.<\/p>\n\n\n\n

Betlehem<\/strong><\/p>\n\n\n\n

En av de viktigaste st\u00e4derna p\u00e5 V\u00e4stbanken \u00e4r Betlehem, som ligger s\u00e5 n\u00e4ra Jerusalem, Beit Jala och Beit Sahour att man kan kalla dem ett storstadsomr\u00e5de, numera med en mur som g\u00e5r genom omr\u00e5det och med gr\u00e4ns\u00f6verg\u00e5ngar i form av s\u00e5 kallade checkpoints.<\/p>\n\n\n\n

Staden n\u00e4mns f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 1400-talet f Kr och \u00e4r viktig i b\u00e5de Gamla och Nya testamentet. Jesus f\u00f6ds d\u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att hans fosterfar Josef h\u00f6r till kung Davids sl\u00e4kt som \u00e4r kopplad till staden.<\/p>\n\n\n\n

Betlehem har ungef\u00e4r 50 000 inv\u00e5nare, och nuf\u00f6rtiden f\u00f6rs\u00f6rjer sig de flesta p\u00e5 turism i olika former. Andelen kristna inv\u00e5nare har sjunkit kraftigt p\u00e5 senare \u00e5r. Betlehem har ett universitet och m\u00e5nga skolor, b\u00e5de statliga och privata.<\/p>\n\n\n\n

St\u00f6tta Den gode herdens skola<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Du som vill ge en g\u00e5va till Den gode herdens skola kan swisha till 123 218 27 23 eller anv\u00e4nda Plusgiro 2069-3 eller Bankgiro 401-3330.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I h\u00f6stas intervjuade jag Ruba Aburdeineh som \u00e4r rektor p\u00e5 Den gode herdens skola i Betlehem och Jan-Olof Johansson som \u00e4r ordf\u00f6rande i den f\u00f6rening som \u00e4r huvudman f\u00f6r skolan, Svenska Jerusalemsf\u00f6reningen. Det var f\u00f6re Hamas-attacken och det krig som br\u00f6t ut, och intervjuerna skulle f\u00f6rst\u00e5s ha f\u00e5tt ett helt annat fokus om de hade…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":17346,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"disabled","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"set","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[151],"tags":[],"class_list":["post-17345","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-adventskalender"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17345"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17345"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17345\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17354,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17345\/revisions\/17354"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media\/17346"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17345"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17345"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17345"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}