{"id":16881,"date":"2023-07-20T11:15:21","date_gmt":"2023-07-20T09:15:21","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=16881"},"modified":"2023-07-20T12:24:59","modified_gmt":"2023-07-20T10:24:59","slug":"oslagbart-amne-halvlyckad-berattelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2023\/oslagbart-amne-halvlyckad-berattelse\/","title":{"rendered":"Oslagbart \u00e4mne, halvlyckad ber\u00e4ttelse"},"content":{"rendered":"\n

F\u00f6r en s\u00e5dan som mig, en s\u00e5dan som \u00e4lskar brevromanen om bokklubben p\u00e5 \u00f6n Guernsey under andra v\u00e4rldskriget<\/a> och de b\u00e5da romaner som A J Pearce har skrivit de senaste \u00e5ren<\/a>, ser ju den h\u00e4r boken ut som alldeles obligatorisk l\u00e4sning.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Bakgrundshistorien liknar de b\u00f6ckernas: en m\u00e4nniska som tidigare inte har skrivit och gett ut romaner h\u00f6r om n\u00e5got mycket speciellt, b\u00f6rjar leta efter mer information och kan inte l\u00e5ta bli att t\u00e4nka ut en egen ber\u00e4ttelse. Den blir en roman, full av noggrant efterforskade detaljer, och romanen blir en stor succ\u00e9.<\/p>\n\n\n\n

Alla de h\u00e4r tre har ocks\u00e5 hamnat i den kategori som brukar kallas feelgood i bokhandelskategoriseringen trots att alla tre skriver om andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n\n\n\n

Att den h\u00e4r romanen handlar om ett bibliotek, American Library in Paris<\/strong>, och att det biblioteket blev ett slags sambandscentral f\u00f6r motst\u00e5ndsarbete n\u00e4r delar av Frankrike blev ockuperat av Tyskland — det l\u00e5ter ju ocks\u00e5 mycket lovande.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
American Library in Paris p\u00e5 sin f\u00f6rsta adress — det \u00f6ppnade p\u00e5 1920-talet och flyttade vidare 1936. Bild: Wikimedia Commons<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det \u00e4r p\u00e5 American Library bokens huvudperson, en ung parisiska som bor kvar hemma hos sina f\u00f6r\u00e4ldrar, dristar sig att s\u00f6ka ett arbete. Hon \u00e4r v\u00e4l bekant med biblioteket, och att arbeta d\u00e4r vore rena dr\u00f6mmen, men det \u00e4r ocks\u00e5 en plats full av enorma personligheter, och m\u00e5nga av l\u00e5ntagarna \u00e4r ocks\u00e5 mycket speciella.<\/p>\n\n\n\n

Bokbest\u00e5ndet (\u00e4nnu idag det st\u00f6rsta engelskspr\u00e5kiga biblioteket i v\u00e4rlden utanf\u00f6r engelskspr\u00e5kiga l\u00e4nders gr\u00e4nser, har jag l\u00e4st n\u00e5gonstans — kan det st\u00e4mma?) bygger p\u00e5 en satsning p\u00e5 l\u00e4sning f\u00f6r amerikanska soldater som fastnade i Europa under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, men nu n\u00e4r Paris judiska befolkning har r\u00e5kat ut f\u00f6r nazismens omfattande trakasserier satsar biblioteket mycket p\u00e5 att l\u00e5na ut b\u00f6cker till alla judiska bokv\u00e4nner. Samtidigt m\u00e5ste ledningen hela tiden h\u00e5lla exakt r\u00e4tt sorts kontakt med ockupationsmakten, och de anst\u00e4llda ger sig ut p\u00e5 leveransuppdrag i storstaden utan att veta vilka situationer de kommer att hamna i.<\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk om det hade g\u00e5tt att h\u00e5lla med de recensenter som jublar p\u00e5 bokomslaget! Men det lyckas inte f\u00f6r mig. <\/p>\n\n\n\n

Det tog ett tag innan jag f\u00f6rstod vad som st\u00f6rde mig s\u00e5 mycket: det h\u00e4r \u00e4r en ber\u00e4ttare som inte har s\u00e4rskilt stora ambitioner n\u00e4r det g\u00e4ller att bygga ett st\u00f6rre sammanhang \u00e5t sin l\u00e4sare och som inte har n\u00e5gon k\u00e4nsla av att livet liksom fl\u00e4tar sig fram. En ung kollega vill l\u00e4ra sig att cykla i b\u00f6rjan av ett kapitel — i slutet av kapitlet har hon l\u00e4rt sig det. N\u00e5gon blir f\u00f6r\u00e4lskad — n\u00e5gra sidor senare \u00e4r romansen ig\u00e5ng. N\u00e5gon k\u00e4nner att en \u00e4ktenskapskris \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng — innan kapitlet \u00e4r slut \u00e4r den uppenbar. Allt h\u00e4nder direkt, och n\u00e4r h\u00e4ndelser f\u00f6ljer med vidare i ber\u00e4ttelsen g\u00f6r de det p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att det \u00e4nd\u00e5 k\u00e4nns hastigt och ytligt. Det \u00e4r som om inget \u00e4r p\u00e5 riktigt.<\/p>\n\n\n\n

Men f\u00e5r man inte reda p\u00e5 ganska mycket om vad som h\u00e4nde p\u00e5 biblioteket under kriget eller om det dagliga arbetet d\u00e4r?<\/p>\n\n\n\n

Mitt intryck \u00e4r att Janet Skeslien Charles verkligen har l\u00e4st p\u00e5 och tagit reda p\u00e5 allt m\u00f6jligt f\u00f6r att kunna skriva. Men ocks\u00e5 det mesta av det arbetet g\u00e5r nog ocks\u00e5 f\u00f6rlorat eftersom hon inte lyckas h\u00e5lla i sin tr\u00e5d och bygga en hel roman av det hon vet. Det kommer i sm\u00e5 portioner h\u00e4r och var, och dessemellan kan man f\u00e5 intrycket att det inte kr\u00e4vs s\u00e5 v\u00e4rst mycket arbete f\u00f6r att h\u00e5lla biblioteket ig\u00e5ng. Alla som har arbetat p\u00e5 ett bibliotek kan vittna om att det \u00e4r precis tv\u00e4rtom. Och nu r\u00e5kar det ju ocks\u00e5 vara s\u00e5 att de biblioteksanst\u00e4llda lever under ockupation och har en massa l\u00e5ntagare som har hamnat i \u00e4nnu v\u00e4rre omst\u00e4ndigheter \u00e4n de sj\u00e4lva. N\u00e5got s\u00e5 grundl\u00e4ggande som en p\u00e5g\u00e5ende diskussion bland dem om vilka arbetsuppgifter som \u00e4r absolut n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att biblioteket ska kunna forts\u00e4tta fungera (st\u00e4lla tillbaka b\u00f6cker i hyllorna och sortera dagstidningarna, kan man hoppa \u00f6ver det en enda dag? Antagligen inte), vad som inte g\u00e5r att genomf\u00f6ra (n\u00e4mligen n\u00e4r till exempel det inte g\u00e5r att r\u00f6ra sig fritt eller n\u00e4r det \u00e4r sv\u00e5rt att ta emot leveranser fr\u00e5n USA), vad som kan l\u00e4ggas \u00e5t sidan ett tag (nya best\u00e4llningar? Eller blir de ist\u00e4llet extra viktiga?)) och vad som kan l\u00e4ggas till f\u00f6r l\u00e5ntagarnas skull hade kunnat g\u00f6ra ber\u00e4ttelsen mer intressant. Men det finns s\u00e4kert mycket mer att h\u00e4mta i all m\u00f6jlig dokumentation.<\/p>\n\n\n\n

Och s\u00e5 \u00e4r det provocerande fast kanske ocks\u00e5 lite gulligt med titeln. S\u00e5 hette ju inte biblioteket. Det finns massor av bibliotek i Paris … The Paris Library<\/em> \u00e4r nog en titel satt helt och h\u00e5llet f\u00f6r de amerikanska l\u00e4sarnas skull.<\/p>\n\n\n\n

Det borde g\u00e5 att skriva mycket b\u00e4ttre romaner om American Library och det som h\u00e4nde d\u00e4r under andra v\u00e4rldskriget. Nu kanske \u00e4mnet ses som f\u00f6rbrukat eftersom den h\u00e4r boken har blivit s\u00e5 spridd, men jag hoppas!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r en s\u00e5dan som mig, en s\u00e5dan som \u00e4lskar brevromanen om bokklubben p\u00e5 \u00f6n Guernsey under andra v\u00e4rldskriget och de b\u00e5da romaner som A J Pearce har skrivit de senaste \u00e5ren, ser ju den h\u00e4r boken ut som alldeles obligatorisk l\u00e4sning. Bakgrundshistorien liknar de b\u00f6ckernas: en m\u00e4nniska som tidigare inte har skrivit och gett ut…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[68],"tags":[],"class_list":["post-16881","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-boktips"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16881"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16881"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16881\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16889,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16881\/revisions\/16889"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16881"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16881"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16881"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}