{"id":15328,"date":"2021-09-01T08:25:25","date_gmt":"2021-09-01T06:25:25","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=15328"},"modified":"2021-09-01T09:44:36","modified_gmt":"2021-09-01T07:44:36","slug":"nar-jarnvagen-kommer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2021\/nar-jarnvagen-kommer\/","title":{"rendered":"N\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen kommer"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
En av m\u00e5nga moderna utg\u00e5vor av Cousin Phillis<\/em> — den finns i flera klassikerserier.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ett boktips idag: Elizabeth Gaskell<\/strong>s kortroman Cousin Phillis<\/em>!<\/p>\n\n\n\n

Hon skrev den tv\u00e5 \u00e5r f\u00f6re sin d\u00f6d, och en del s\u00e4ger att den fungerar som ett slags f\u00f6rstudie till hennes sista roman, Wives and Daughters<\/em>, som hon inte hann bli klar med. Liksom mycket annat hon skrev var den en f\u00f6ljetong som publicerades i en tidning eller ett magasin med l\u00e4sare som f\u00f6rv\u00e4ntade sig engagerande ber\u00e4ttelser att f\u00f6lja med i och l\u00e4ngta efter. Och naturligtvis f\u00f6rv\u00e4ntade sig utgivaren att ber\u00e4ttelserna skulle f\u00e5 l\u00e4sarna att bete sig just s\u00e5 och k\u00f6pa l\u00f6snummer efter l\u00f6snummer.<\/p>\n\n\n\n

Tidningen som Cousin Phillis<\/em> publicerades i var The Cornhill Magazine<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Phillis blir st\u00f6rd i sin l\u00e4sning. Illustration av George Du Marier ur f\u00f6ljetongsversionen av Cousin Phillis<\/em>. Bild l\u00e5nad fr\u00e5n https:\/\/gaskellsociety.co.uk\/cousin-phillis\/<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det har skrivits ganska mycket om vilka teman ber\u00e4ttelsen om den ton\u00e5riga pr\u00e4stdottern Phillis, ber\u00e4ttad av hennes ganska avl\u00e4gsne och ungef\u00e4r j\u00e4mn\u00e5rige sl\u00e4kting Paul, bygger p\u00e5 eller gestaltar.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 s\u00e4tt och vis \u00e4r det en ganska enkel ber\u00e4ttelse utan en massa sidointriger och utan h\u00e4ndelser som r\u00f6r till det i handlingen: Paul flyttar en bra bit hemifr\u00e5n, l\u00e4r k\u00e4nna en familj som \u00e4r sl\u00e4kt med hans mamma, tycker om alla tre (pappa pr\u00e4sten och bonden, mamman, dottern) och tar med sin mer v\u00e4rldsvane v\u00e4n dit. <\/p>\n\n\n\n

Det som fascinerade mig med Cousin Phillis<\/em>, ut\u00f6ver Elizabeth Gaskells k\u00e4nsla f\u00f6r personligheter och detaljer (hon \u00e4r sig lik p\u00e5 det viset), \u00e4r att den \u00e4r ett s\u00e5 tydligt m\u00f6te mellan tv\u00e5 tider och samh\u00e4llen. Att Paul och hans v\u00e4n \u00f6verhuvudtaget hamnar i den del av England d\u00e4r pr\u00e4stg\u00e5rden ligger beror p\u00e5 att en j\u00e4rnv\u00e4g h\u00e5ller p\u00e5 att byggas. Paul \u00e4r mycket ung och har f\u00e5tt sitt f\u00f6rsta arbete som ett slags assistent. Holdsworth \u00e4r n\u00e5gra \u00e5r \u00e4ldre och redan en framg\u00e5ngsrik j\u00e4rnv\u00e4gsbyggare, full av sj\u00e4lvf\u00f6rtroende och med en naturlig auktoritet. N\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen n\u00e5r n\u00e4stan fram till Phillis och hennes familj kommer de i kontakt med den stora v\u00e4rlden, och de tar emot den med ett slags blyg gl\u00e4dje. Phillis och hennes pappa \u00e4r mycket bildade och vet sitt v\u00e4rde i den milj\u00f6 d\u00e4r de ”alltid” har varit, men de \u00e4r helt of\u00f6rberedda p\u00e5 vad som kan h\u00e4nda n\u00e4r nya m\u00e4nniskor och nya id\u00e9er kommer in i deras hem.<\/p>\n\n\n\n

G\u00e5rden som Phillis familj driver, Hope Farm n\u00e4ra Heathbridge, blir ett slags tillflyktsort f\u00f6r Paul, trots att han f\u00f6rsta g\u00e5ngen g\u00e5r dit mycket motvilligt. Han beskriver allt i den — utom de kl\u00e4nningar och f\u00f6rkl\u00e4den som Phillis g\u00e5r omkring i precis i b\u00f6rjan — med k\u00e4rlek och ett slags fascination. Elizabeth Gaskell-forskare har p\u00e5pekat att huset verkar vara identiskt med Sandlebridge, en g\u00e5rd som fanns i hennes familj under hennes uppv\u00e4xt. Eltham, den stad som j\u00e4rnv\u00e4gen dras till, verkar vara Elisabeth Gaskells hemstad Knutsford.<\/p>\n\n\n\n

Men det r\u00e4cker inte med att Hope Farm f\u00e5r kontakt med den stora v\u00e4rld som resten av England \u00e4r. En man som Holdsworth kan ge sig ut i en \u00e4nnu st\u00f6rre — han f\u00e5r ett erbjudande fr\u00e5n Nordamerika och m\u00e5ste best\u00e4mma sig p\u00e5 bara ett par timmar. Vad h\u00e4nder d\u00e5 med m\u00e4nniskorna i den lilla idyllen?<\/p>\n\n\n\n

Tydligen hade Elisabeth Gaskell planerat f\u00f6r en f\u00f6ljetong i sex delar, och av n\u00e5gon anledning blev det bara fyra. Det kan vara en f\u00f6rklaring till att uppl\u00f6sningen, eller vad man nu ska kalla den, k\u00e4nns kort och abrupt. Men po\u00e4ngen med den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen \u00e4r hursomhelst inte bara handlingen utan minst lika mycket personteckningarna och st\u00e4mningarna och ber\u00e4ttarr\u00f6sten.<\/p>\n\n\n\n

Den som vill l\u00e4sa Cousin Philli<\/em>s kan hitta boken p\u00e5 Project Gutenberg <\/a>eller i n\u00e5gon av alla utg\u00e5vor som finns. Jag lyssnade p\u00e5 den p\u00e5 appen Biblio — inte n\u00e5gon fantastisk inl\u00e4sning, men inte d\u00e5lig heller. Ljudboksversioner finns p\u00e5 Nextory och n\u00e5gra andra st\u00e4llen ocks\u00e5. H\u00e4r <\/a>ber\u00e4ttar en av Gaskell Societys medarbetare, Diane Duffy, om n\u00e5gra drag i ber\u00e4ttelsen, och h\u00e4r <\/a>har en bloggare och f\u00f6rfattare som kallar sig The Secret Victorianist skrivit om den.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ett boktips idag: Elizabeth Gaskells kortroman Cousin Phillis! Hon skrev den tv\u00e5 \u00e5r f\u00f6re sin d\u00f6d, och en del s\u00e4ger att den fungerar som ett slags f\u00f6rstudie till hennes sista roman, Wives and Daughters, som hon inte hann bli klar med. Liksom mycket annat hon skrev var den en f\u00f6ljetong som publicerades i en tidning…<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[68,1557],"tags":[],"class_list":["post-15328","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-boktips","category-lyssningstips"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15328"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15328"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15328\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15332,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15328\/revisions\/15332"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15328"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15328"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15328"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}