{"id":14714,"date":"2021-05-03T07:05:39","date_gmt":"2021-05-03T05:05:39","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=14714"},"modified":"2021-05-03T08:47:52","modified_gmt":"2021-05-03T06:47:52","slug":"till-fots-langs-den-underjordiska-jarnvagen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2021\/till-fots-langs-den-underjordiska-jarnvagen\/","title":{"rendered":"Till fots l\u00e4ngs den underjordiska j\u00e4rnv\u00e4gen"},"content":{"rendered":"\n

Idag blir det b\u00e5de en kortkort biografi och ett filmtips, f\u00f6r jag vill ber\u00e4tta lite om Harriet Tubman<\/strong>!<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Harriet Tubman i slutet av 1860-talet. Bild fr\u00e5n Swann Auction Galleries via Wikimedia Commons<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Jag tror att jag hade sett hennes ansikte och h\u00f6rt hennes namn n\u00e5gra g\u00e5nger, men jag visste inte s\u00e5 mycket om henne innan jag s\u00e5g spelfilmen som hade premi\u00e4r 2019 och som sedan (tror jag) aldrig kom upp p\u00e5 bio i Sverige p\u00e5 riktigt eftersom pandemin satte ig\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

Det sorgliga och kanske typiska \u00e4r att jag blev intresserad tack vare filmen — min sv\u00e5ger best\u00e4mde att vi skulle se den tillsammans — och att jag sedan, n\u00e4r jag l\u00e4ste mer om henne, ins\u00e5g att filmmanuset inneh\u00f6ll m\u00e5nga felaktigheter. G\u00e5r det inte att g\u00f6ra en film om en verklig m\u00e4nniska utan att m\u00f6blera om och hitta p\u00e5 en massa nytt?<\/p>\n\n\n\n

Harriet Tubman<\/strong> f\u00f6ddes i Maryland <\/strong>n\u00e5gon g\u00e5ng i b\u00f6rjan av 1820-talet. D\u00e5 hette hon Araminta Ross <\/strong>och kallades oftast Minty<\/strong>. Eftersom hon tillh\u00f6rde en slavfamilj blev hon redan som fem\u00e5ring uthyrd som tj\u00e4nsteflicka till andra hush\u00e5ll i n\u00e4rheten. 60 dollar om \u00e5ret kunde hennes \u00e4gare ta f\u00f6r hennes arbete.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r hon var tolv eller tretton \u00e5r s\u00e5g hon en ung slav p\u00e5 flykt i en butik d\u00e4r hon skulle handla. En man som var inne i butiken och fick syn p\u00e5 den flyende mannen tog en vikt fr\u00e5n butiksv\u00e5gen och kastade den mot honom, men Minty hamnade emellan och fick den i huvudet. Resten av sitt liv led hon ofta av sv\u00e5r huvudv\u00e4rk, p\u00e5 n\u00e5got st\u00e4lle har jag sett att hon kunde somna n\u00e4r som helst (de kallar det narkolepsi), n\u00e5gonstans har jag sett att skadan resulterade i epilepsi, och i filmen \u00e4r den ocks\u00e5 orsaken till att hon hallucinerar eller ser syner som hon tror \u00e4r Guds s\u00e4tt att tala med henne och som p\u00e5verkar hennes beslut.<\/p>\n\n\n\n

Vid den h\u00e4r tiden h\u00e4nde det att slavar frigavs, bodde kvar n\u00e4ra sina tidigare hem och arbetade mer som anst\u00e4llda eller hantverkare med olika saker som beh\u00f6vdes. Minty, som allts\u00e5 var slav, gifte sig med en man som var frigiven. Slavar fick inte gifta sig rent juridiskt, men sj\u00e4lva r\u00e4knade de sina \u00e4ktenskap som giltiga.<\/p>\n\n\n\n

Att hennes man inte var slav gjorde att riskerna f\u00f6r dem var olika, s\u00e5 n\u00e4r hon fick reda p\u00e5 att hon skulle s\u00e4ljas till en slav\u00e4gare l\u00e4ngre s\u00f6derut och best\u00e4mde sig f\u00f6r att ist\u00e4llet fly norrut gjorde hon det ensam. Det n\u00e4tverk som kallas The Underground Railroad fungerade, och hon tog sig fram till friheten i Philadelphia och kunde ha stannat kvar. Hon kunde ha hittat en anst\u00e4llning som till exempel hembitr\u00e4de i en familj och ett socialt sammanhang bland de m\u00e5nga andra som hade lyckats fly och b\u00f6rjat nya liv som fria.<\/p>\n\n\n\n

Ist\u00e4llet tog hon sig tillbaka, mest till fots och ibland g\u00f6md i vagnar, f\u00f6r att h\u00e4mta med sig andra. Med den underjordiska (allts\u00e5 hemliga) j\u00e4rnv\u00e4gens (allts\u00e5 flyktv\u00e4gens) begrepp blev hon kondukt\u00f6r. I filmen \u00e4r det f\u00f6r sin mans skull hon \u00e5terv\u00e4nder, men n\u00e4r hon hittar honom inser hon att han har h\u00f6rt att hon dog under flykten och att han har gift om sig. D\u00e5 erbjuder hon n\u00e5gra andra att f\u00f6lja med ist\u00e4llet. G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng kommer hon tillbaka, tretton g\u00e5nger, trots att hon \u00e4r efterlyst och skulle kunna r\u00e5ka mer och mer illa ut — under en period finns det ett pris p\u00e5 40 000 dollar fr\u00e5n slav\u00e4garna i omr\u00e5det till den som f\u00e5ngar henne. Hon b\u00f6rjar kallas ”sitt folks Moses” och ”the black she-Moses”, och inte en enda g\u00e5ng misslyckas hon med att f\u00f6ra alla i en grupp till friheten.<\/p>\n\n\n\n

Harriet Tubman, Harriet efter mamman och Tubman efter mannen hon gifte sig med, var det namn hon tog sig som vuxen och det hon anv\u00e4nde under resten av sitt liv.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Precis n\u00e4r jag hade sett filmen m\u00f6tte jag Harriet igen. P\u00e5 Library of Congress!<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Det fanns n\u00e4mligen en stor utst\u00e4llning om kampen f\u00f6r kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt d\u00e4r, och i slutet av 1800-talet blev Harriet mycket engagerad i den — tillsammans med m\u00e5nga societetskvinnor med europeiskt ursprung, kvinnor som sannolikt inte var s\u00e5 vana vid att samarbeta p\u00e5 lika villkor med en f\u00f6re detta slav. Men det var en period n\u00e4r mycket f\u00f6r\u00e4ndrades, och Harriet blev en viktig representant f\u00f6r en stor grupp amerikanska kvinnor och deras demokratiska r\u00e4ttigheter.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Harriet Tubman som gammal, antagligen vid sitt hem i Auburn i New York. L\u00e4gg m\u00e4rke till den r\u00e4tstickade sjalen! Bild fr\u00e5n Wikimedia Commons<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Harriet Tubmans k\u00e4nnedom om terr\u00e4ngen i de omr\u00e5den d\u00e4r hon hade vandrat med slavar mot friheten, och hennes enorma kontaktn\u00e4t, hade gjort att att hon blev en viktig person under det amerikanska inb\u00f6rdeskriget ocks\u00e5. Hon tj\u00e4nstgjorde som spanare, sjuksk\u00f6terska, spion och guide, och hon planerade och genomf\u00f6rde en attack i South Carolina d\u00e4r 750 slavar befriades.<\/p>\n\n\n\n

Allt det h\u00e4r \u00e4r ju s\u00e5 imponerande att man inte kan f\u00f6rst\u00e5 vidden av det. Men en sak som g\u00f6r hennes arbete och hennes vision s\u00e5 p\u00e5tagliga \u00e4r det som hon gjorde n\u00e4r hon blev gammal (ett mirakel i sig eftersom vikten som skadade hennes huvud innan hon blev ton\u00e5ring lika g\u00e4rna kunde ha d\u00f6dat henne). Hon fick hj\u00e4lp att k\u00f6pa mark — ett tidigare ot\u00e4nkbart steg f\u00f6r en m\u00f6rkhyad kvinna — och byggde ett hus \u00e5t sig. S\u00e5 startade hon ett \u00e5lderdomshem f\u00f6r f\u00f6re detta slavar och s\u00e5g ocks\u00e5 till att g\u00f6ra ett slags tidig prim\u00e4rv\u00e5rd tillg\u00e4nglig f\u00f6r m\u00e4nniskor i Auburn, d\u00e4r hon bodde. Inte bara f\u00f6r tidigare slavar, utan f\u00f6r alla som beh\u00f6vde den, oavsett vilken hudf\u00e4rg de hade.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Filmen?<\/p>\n\n\n\n

Ja, se den! Den finns till exempel som betalfilm p\u00e5 Youtube. H\u00e4r \u00e4r trailern:<\/p>\n\n\n\n

\n