{"id":14567,"date":"2021-04-21T08:49:28","date_gmt":"2021-04-21T06:49:28","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=14567"},"modified":"2021-04-21T13:18:51","modified_gmt":"2021-04-21T11:18:51","slug":"rattigheter-och-raddning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2021\/rattigheter-och-raddning\/","title":{"rendered":"R\u00e4ttigheter och r\u00e4ddning"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Emilie Rathou, f\u00f6dd Gustafsson (Rathou var ett taget namn). Bild fr\u00e5n Wikimedia Commons<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

H\u00e4r \u00e4r en som jag uppt\u00e4ckte h\u00e4romdagen, en vars namn jag m\u00f6jligen har h\u00f6rt tidigare, en som jag sk\u00e4ms att jag inte har letat upp eller brytt mig om.<\/p>\n\n\n\n

Emilie Rathou<\/strong> heter hon.<\/p>\n\n\n\n

1862 f\u00f6ddes hon i L\u00f6sen <\/strong>i Blekinge<\/strong>. Hennes mamma, Anna Maria Svensdotter<\/strong>, var piga, och p\u00e5 Wikipedia st\u00e5r det att hennes pappa hette Albert Gustafsson och var aff\u00e4rsman, men p\u00e5 andra st\u00e4llen verkar det som om hennes pappa var ok\u00e4nd. Anna Maria gifte sig senare med en mj\u00f6lnare som allts\u00e5 blev Emilies styvpappa, men han fick stora problem med skulder och begick sj\u00e4lvmord. <\/p>\n\n\n\n

Emilie gjorde intryck p\u00e5 sina l\u00e4rare (folkskolestadgan hade ju tr\u00e4tt i kraft tjugo \u00e5r innan hon f\u00f6ddes) med sin studief\u00f6rm\u00e5ga, och p\u00e5 n\u00e5got vis lyckades hon som 16-\u00e5ring komma in p\u00e5 l\u00e4rarinneseminariet i Kalmar <\/strong>och genomf\u00f6ra den utbildningen — ingen sj\u00e4lvklarhet ens f\u00f6r en mycket beg\u00e5vad ung kvinna, f\u00f6r det g\u00e4llde ju ocks\u00e5 att finansiera studierna.<\/p>\n\n\n\n

Sin f\u00f6rsta och, skulle det visa sig, enda l\u00e4rarinnetj\u00e4nst fick hon i Hed i V\u00e4stmanland. D\u00e4r gick hon med i en nykterhetsloge, och snart var nykterhetsr\u00f6relsen en heltidssyssels\u00e4ttning f\u00f6r henne. Hon blev alltid mycket illa ber\u00f6rd av att se berusade m\u00e4nniskor och ins\u00e5g ocks\u00e5 snabbt att m\u00e4ns alkoholmissbruk gjorde m\u00e5nga kvinnor mycket utsatta.<\/p>\n\n\n\n

Nykterhetsr\u00f6relsen leddes av m\u00e4n, och Emilies engagemang blev bland annat p\u00e5 grund av detta ett engagemang f\u00f6r kvinnors r\u00e4ttigheter i alla sammanhang, f\u00f6r kvinnors demokratiska medvetenhet och f\u00f6r kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt. N\u00e4stan alltid verkar hon ha varit en av de f\u00f6rsta som s\u00e5g, f\u00f6rs\u00f6kte g\u00f6ra n\u00e5got och talade offentligt om fr\u00e5gorna. N\u00e4r hon var resetalare i nykterhetsr\u00f6relsen blev hon p\u00e5 m\u00e5nga platser den f\u00f6rsta kvinnan som talade offentligt, och det h\u00e4nde till och med att predikstolar i kyrkor uppl\u00e4ts f\u00f6r hennes tal.<\/p>\n\n\n\n

Partipolitiskt? Inte s\u00e5 enkelt. Hon grundade Vita bandet-r\u00f6relsen i Sverige, en nykterhetsr\u00f6relse f\u00f6r kvinnor, och ocks\u00e5 bland annat en kvinnof\u00f6rening i Stockholm. Den hade band till arbetarr\u00f6relsen, men n\u00e4r den ansl\u00f6ts till det socialdemokratiska partiet protesterade Emilie, f\u00f6r hon trodde inte att m\u00e4nnen i partiet var beredda att dela n\u00e5got av sitt inflytande med f\u00f6reningens kvinnor. Hon blev ocks\u00e5 invald i folkriksdagen 1893, liksom fr\u00e5n tv\u00e5 h\u00e5ll, och det blev kontroversiellt och gjorde det ocks\u00e5 tydligt att hon inte h\u00f6rde hemma i socialdemokratin utan f\u00f6r kvinnors r\u00e4ttigheters skull ville h\u00e5lla fast vid ett vidare perspektiv.<\/p>\n\n\n\n

Var kan man f\u00e5 reda p\u00e5 mer om Emilie Rathou? Riksarkivet har en ganska kort och mycket inneh\u00e5llsrik biografi p\u00e5 sin webbplats<\/a>, Stockholms stad bjuder p\u00e5 en filmad f\u00f6rel\u00e4sning fr\u00e5n 2019<\/a>, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon presenterar henne s\u00e5klart<\/a>, p\u00e5 Demokrati100 finns det en artikel om Vita bandet och henne<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Och du som lyssnar p\u00e5 poddar kan leta upp den h\u00e4r halvtimmesl\u00e5nga dokument\u00e4ren om henne p\u00e5 UR<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e4r \u00e4r en som jag uppt\u00e4ckte h\u00e4romdagen, en vars namn jag m\u00f6jligen har h\u00f6rt tidigare, en som jag sk\u00e4ms att jag inte har letat upp eller brytt mig om. Emilie Rathou heter hon. 1862 f\u00f6ddes hon i L\u00f6sen i Blekinge. Hennes mamma, Anna Maria Svensdotter, var piga, och p\u00e5 Wikipedia st\u00e5r det att hennes pappa…<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[1557],"tags":[],"class_list":["post-14567","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-lyssningstips"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14567"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14567"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14567\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14578,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14567\/revisions\/14578"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14567"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14567"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14567"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}