{"id":14278,"date":"2021-03-11T07:22:48","date_gmt":"2021-03-11T05:22:48","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=14278"},"modified":"2021-03-20T22:57:40","modified_gmt":"2021-03-20T20:57:40","slug":"fore-sin-tid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2021\/fore-sin-tid\/","title":{"rendered":"F\u00f6re sin tid"},"content":{"rendered":"\n

En av alla saker som jag \u00e5ngrar, inte en av de v\u00e4rsta men \u00e4nd\u00e5, \u00e4r att jag inte fr\u00e5gade min farmor vad det var som hon tyckte s\u00e5 mycket om med Nevil Shute<\/strong>s romaner.<\/p>\n\n\n\n

Mannen med s\u00e4lgpiporna<\/em> stod i en av hennes bokhyllor, och n\u00e4r jag hade f\u00e5tt veta att den var en stor favorit och hittade fler av samme f\u00f6rfattare p\u00e5 antikvariat gav jag henne ett par andra.<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r s\u00e5g jag inte till att l\u00e4sa dem och prata med henne om dem?<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Nevil Shute 1949. Bild fr\u00e5n Wikimedia Commons<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Nu har jag l\u00e4st p\u00e5 lite om Nevil Shute ist\u00e4llet och sett p\u00e5 flera st\u00e4llen att han g\u00e4rna skrev om piloter och flyg och flygplansteknik, att han uppfann ett eget slags science fiction<\/em> med romaner d\u00e4r delar av ber\u00e4ttelsen utspelade sig i framtiden, att tv\u00e5 av hans mest k\u00e4nda romaner \u00e4r just Mannen med s\u00e4lgpiporna<\/em> (som har andra v\u00e4rldskriget som bakgrund) och P\u00e5 stranden<\/em> (som b\u00f6rjar efter en stor katastrof) och att han ofta har ”vanliga m\u00e4nniskor” som huvudpersoner, ”vanliga m\u00e4nniskor som hamnar i ovanliga situationer”. I den bok som jag l\u00e4ste f\u00f6rst, Tre svarta h\u00f6ns<\/em> (en ganska konstig svensk titelid\u00e9 — i original heter den A Town Like Alice<\/em>), \u00e4r huvudpersonen en ung brittisk kvinna som blir ett slags krigsf\u00e5nge i ett asiatiskt land under andra v\u00e4rldskriget, till exempel.<\/p>\n\n\n\n

Rosemary, den kvinnliga huvudpersonen i In the Wet<\/em>, uttrycker det s\u00e5h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

\u201dWe\u2019re living in history<\/em> (\u2026). What\u2019s happening now will be in all the history books in twenty years time, for better or worse. And we\u2019re in the middle of it, you and I. We shan\u2019t be in the books, because we\u2019re not important people. But we\u2019re in it just the same, in it up to the neck and all the time<\/em>.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u00d6versatt blir det ungef\u00e4r s\u00e5h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

\u201dVi lever i historien (\u2026). Det som h\u00e4nder nu kommer att finnas i alla historieb\u00f6ckerna om tjugo \u00e5r, hur det \u00e4n g\u00e5r. Och vi befinner oss mitt i den, du och jag. Vi kommer inte att vara med i b\u00f6ckerna, f\u00f6r vi \u00e4r inte viktiga personer. Men vi befinner oss i den \u00e4nd\u00e5, upp \u00f6ver \u00f6ronen och hela tiden.<\/p>\n\n\n\n

In the Wet<\/em> gavs ut 1953 men utspelar sig mest p\u00e5 1980-talet. Jag b\u00f6rjade l\u00e4sa den f\u00f6r flera \u00e5r sedan men tog tag i den ordentligt f\u00f6rst f\u00f6rra \u00e5ret. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Och nu kommer det konstiga: Nevil Shutes huvudperson i 1980-talsdelen av ber\u00e4ttelsen \u00e4r en australiensisk pilot. Australien och Kanada \u00e4r delar av det brittiska imperiet och mycket rojalistiska. Storbritannien sj\u00e4lvt styrs av politiker som har suttit vid makten alldeles f\u00f6r l\u00e4nge — det \u00e4r fortfarande ransonering p\u00e5 livsmedel, medborgarna har mycket lite handlingsutrymme, och kungafamiljen \u00e4r ett slags gisslan hos politikerna och f\u00f6ruts\u00e4tts st\u00e4lla upp p\u00e5 allt som kr\u00e4vs, utan att ha n\u00e5gra som helst egna \u00e5sikter eller \u00f6nskningar.<\/p>\n\n\n\n

Precis samtidigt som jag l\u00e4ste andra halvan av boken kom nyheten att en av Storbritanniens prinsar och hans fru l\u00e4mnade det brittiska kungahuset.<\/p>\n\n\n\n

I Nevil Shutes roman h\u00e4nder det redan p\u00e5 1980-talet: drottning Elizabeth och prins Philip har bara tv\u00e5 barn, prins Charles (lustigt nog blond!) och prinsessan Anne, och den australiensiske piloten, som har f\u00e5tt uppdraget att flyga ett plan som Australien har st\u00e4llt till kungafamiljens f\u00f6rfogande, blir den som hj\u00e4lper en av familjerna att fly fr\u00e5n England. <\/p>\n\n\n\n

Jag undrar om Nevil Shute verkligen i b\u00f6rjan av 1950-talet trodde att det skulle kunna h\u00e4nda eller om han tog i allt vad han kunde f\u00f6r att g\u00f6ra framtiden s\u00e5 konstig som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5got som hans ber\u00e4ttelse och de senaste dagarnas rapportering har gemensamt \u00e4r att de \u00e4r fulla av tragik — en familj d\u00e4r m\u00e4nniskor inte klarar att st\u00f6tta varandra, inst\u00e4ngdhet, l\u00e4ngtan efter frihet och l\u00e4ngtan efter att f\u00e5 vara ifred och vara sig sj\u00e4lv (vad nu det \u00e4r n\u00e4r man \u00e4r en kunglighet). <\/p>\n\n\n\n

Hur det slutar?<\/p>\n\n\n\n

Inte alls som jag hade trott. Eller: precis n\u00e4r man tror att det \u00e4r dags f\u00f6r uppl\u00f6sningen h\u00e4nder n\u00e5got helt annat. <\/p>\n\n\n\n

Jag skulle g\u00e4rna ha h\u00f6rt vad min farmor hade att s\u00e4ga om det och om hela romanen, men nu kan jag ju inte fr\u00e5ga. Kanske har du som l\u00e4ser det h\u00e4r l\u00e4st den och vill ber\u00e4tta n\u00e5got f\u00f6r mig? <\/p>\n\n\n\n

***<\/p>\n\n\n\n

Och en liten sak till: <\/p>\n\n\n\n

Ett av de science fiction-inslag som Nevil Shute har lagt in i ber\u00e4ttelsen \u00e4r att Australien har ett demokratiskt system d\u00e4r alla vuxna har en r\u00f6st var men d\u00e4r man ocks\u00e5 kan till\u00e4gna sig fler r\u00f6ster p\u00e5 olika s\u00e4tt s\u00e5 att en person kan ha upp till sju r\u00f6ster totalt. Den manliga huvudpersonen (som allts\u00e5 \u00e4r australiensare) f\u00f6rklarar det f\u00f6r den kvinnliga (som \u00e4r brittiska) och ber\u00e4ttar om hur bra det \u00e4r. Sj\u00e4lv har han, trots sin mycket enkla bakgrund, kommit upp i tre r\u00f6ster. Vilken tanke va?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En av alla saker som jag \u00e5ngrar, inte en av de v\u00e4rsta men \u00e4nd\u00e5, \u00e4r att jag inte fr\u00e5gade min farmor vad det var som hon tyckte s\u00e5 mycket om med Nevil Shutes romaner. Mannen med s\u00e4lgpiporna stod i en av hennes bokhyllor, och n\u00e4r jag hade f\u00e5tt veta att den var en stor favorit…<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[68],"tags":[],"class_list":["post-14278","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-boktips"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14278"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14278"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14278\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14346,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14278\/revisions\/14346"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14278"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14278"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14278"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}