Idag skriver \u00c5sa Regn\u00e9r och Martin Valfridsson i Dagens Nyheter om de m\u00e4nniskor som nu kallas utsatta EU-medborgare och som tidigare har kallats EU-migranter. Det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4tt att komma p\u00e5 ett korrekt och respektfullt begrepp. N\u00e4r jag arbetade i USA en kort period fick jag l\u00e4ra mig att man aldrig f\u00e5r s\u00e4tta ett adjektiv framf\u00f6r en m\u00e4nniska — den regeln kallades "speaking people". De senaste \u00e5ren har jag sett att det b\u00f6rjar bli s\u00e5 i Sverige ocks\u00e5, och det \u00e4r nog ganska bra egentligen \u00e4ven om det kr\u00e5nglar till v\u00e5rt spr\u00e5k. I s\u00e5 fall skulle vi i det h\u00e4r fallet s\u00e4ga och skriva "EU-medborgare som lever i utsatthet".
\nN\u00e5, i alla fall, s\u00e5h\u00e4r st\u00e5r det i artikeln:
\nVi vill understryka att det finns alternativ till att ge till beh\u00f6vande i Sverige och ist\u00e4llet st\u00f6dja uppbyggnaden lokalt f\u00f6r utsatta m\u00e4nniskor i Rum\u00e4nien och Bulgarien.
\nOch jag \u00f6nskar mig sj\u00e4lv lycka till med att f\u00f6rklara det f\u00f6r kvinnan som sitter vid h\u00f6rnet p\u00e5 byggnaden d\u00e4r jag arbetar och kvinnan som sitter vid ICA-butiken d\u00e4r jag g\u00e5r f\u00f6rbi n\u00e4stan varje dag.
\nKan vi inte ist\u00e4llet f\u00f6r "ist\u00e4llet" komma \u00f6verens om "ocks\u00e5"?
\nF\u00f6r att de som redan \u00e4r h\u00e4r redan \u00e4r h\u00e4r och \u00e4r hungriga och beh\u00f6ver ta sig hem igen?
\nF\u00f6rs\u00f6ka vara medm\u00e4nniskor p\u00e5 alla vis som vi klarar \u00e5t dem vi m\u00f6ter p\u00e5 gatorna, och samtidigt st\u00f6tta de bist\u00e5ndsorganisationer som arbetar bland de diskriminerade folkgrupperna (h\u00e4r borde jag ju skriva: bland de folkgrupper som \u00e4r utsatta f\u00f6r diskriminering) i Rum\u00e4nien och Bulgarien s\u00e5 att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna och f\u00f6rh\u00e5llandena d\u00e4r har en chans att bli b\u00e4ttre?
\nArtikeln forts\u00e4tter:
\nEn rad svenska organisationer, kyrkor och samfund bedriver verksamhet i ursprungsl\u00e4nderna. M\u00e5nga av dem startade sin verksamhet i samband med att vi m\u00f6ttes av rapporter p\u00e5 90-talet om bland annat funktionsnedsatta barn p\u00e5 barnhem i Rum\u00e4nien. Flera av dessa organisationer arbetar idag med utsatta minoriteter i de aktuella l\u00e4nderna och har l\u00e5ng erfarenhet av praktiskt arbete p\u00e5 plats. Att ge till dem \u00e4r ett s\u00e4tt att bryta utsatthet.
\nJamen d\u00e5 \u00e4r det dags f\u00f6r en liten lista, eller hur?<\/p>\n
Potatisodling i ett av de samh\u00e4llen d\u00e4r Erikshj\u00e4lpens partnerorganisationer arbetar. Bild l\u00e5nad fr\u00e5n Erikshj\u00e4lpen.
\nF\u00f6rst Sl\u00e4ttmissionens Hj\u00e4lpande Hand, som arbetar tillsammans med f\u00f6rsamlingar i Rum\u00e4nien och st\u00f6ttar barn p\u00e5 institutioner och barnfamiljer med bland annat kl\u00e4der (i alla storlekar, s\u00e4rskilt vinterkl\u00e4der beh\u00f6vs) och husger\u00e5d. Senast med pallkragar och krukor s\u00e5 att odling kan komma ig\u00e5ng! Har du n\u00e5got speciellt som du vill ge, till exempel en trampsymaskin, en v\u00e4vstol eller en barnvagn, s\u00e5 ring och fr\u00e5ga om det kan komma till anv\u00e4ndning! Den som vill kan st\u00f6tta sj\u00e4lva transporterna ocks\u00e5.
\nSedan n\u00e5gra organisationer som man kan skicka pengar till eller kanske g\u00f6ra en insamling till p\u00e5 arbetsplatsen, p\u00e5 stickcaf\u00e9et, i kyrkan eller i idrottsklubben:
\nSvenska kyrkans internationella arbete st\u00f6ttar en katolsk kommunitet som arbetar bland romer i Moldovaregionen och ber\u00e4ttar s\u00e5h\u00e4r om det:
\nI Roman, en stad i den rum\u00e4nska regionen Moldova, st\u00f6der Svenska kyrkan ett socialt center. Centret drivs av Franciskanerorden och erbjuder utbildning, arbetstillf\u00e4llen, social integration och h\u00e4lsov\u00e5rd. Arbetsmetoden g\u00e5r ut p\u00e5 att skapa f\u00f6r\u00e4ndring tillsammans med m\u00e4nniskorna i omr\u00e5det. Det kr\u00e4ver ett n\u00e4ra samarbete och dagligt upps\u00f6kande st\u00f6d.Svenska kyrkan fokuserar sitt st\u00f6d s\u00e4rskilt till barnen som beh\u00f6ver stabilitet, utbildning och social trygghet f\u00f6r att komma ur fattigdomsf\u00e4llan deras f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r f\u00e5ngade i. Genom att ge tillg\u00e5ng till bland annat en f\u00f6rskola, en skola, en v\u00e5rdcentral, utbildning f\u00f6r vuxna och hembes\u00f6k f\u00f6r att ge h\u00e4lsov\u00e5rd normaliseras och stabiliseras m\u00e5nga barns tillvaro. F\u00f6r att barn och f\u00f6r\u00e4ldrar ska k\u00e4nna sig trygga undan trakasserier har centret en egen skolbuss som h\u00e4mtar upp barnen. Munkarna talar ocks\u00e5 mycket om kvinnor och barns r\u00e4ttigheter f\u00f6r att minska v\u00e5ld i hemmen.
\nV\u00e5rt l\u00e5ngsiktiga m\u00e5l med projektet \u00e4r att s\u00e4kra den romska befolkningens tillg\u00e5ng till offentlig skolg\u00e5ng och h\u00e4lsov\u00e5rd samt m\u00f6jlighet att engagera sig politiskt.
\nErikshj\u00e4lpen st\u00f6ttar fyra organisationer som arbetar i v\u00e4stra Rum\u00e4nien, vid gr\u00e4nsen mot Ungern, och ber\u00e4ttar bland annat s\u00e5h\u00e4r om det:
\nTillsammans med lokala samarbetsorganisationer arbetar Erikshj\u00e4lpen f\u00f6r att romska familjer ska f\u00e5 en b\u00e4ttre levnadssituation. Erikshj\u00e4lpen jobbar med insatser kring hygien och h\u00e4lsa och st\u00f6ttar projekt som inneb\u00e4r att romer f\u00e5r m\u00f6jlighet att f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 olika s\u00e4tt, bland annat genom odling. Via mikrof\u00f6retaget Dece som producerar handvirkade m\u00f6ssor, halsdukar och l\u00e4derprodukter skapas ocks\u00e5 arbetstillf\u00e4llen. Erikshj\u00e4lpen jobbar ocks\u00e5 f\u00f6r att romska barn ska f\u00e5 b\u00f6rja skolan och kunna fullf\u00f6lja sin skolg\u00e5ng samt m\u00f6jligg\u00f6ra att familjerna f\u00e5r kompletta identitetshandlingar. P\u00e5verkansarbete gentemot lokala myndigheter bedrivs ocks\u00e5 f\u00f6r att skapa en l\u00e5ngsiktig f\u00f6r\u00e4ndring.
\nVi har virkkolleger allts\u00e5! K\u00f6p deras m\u00f6ssor direkt h\u00e4r!
\nR\u00f6da Korset arbetar b\u00e5de i Rum\u00e4nien och bland romer h\u00e4r i Sverige. Inte "ist\u00e4llet" utan "ocks\u00e5"! Rum\u00e4nien f\u00f6rst:
\nR\u00f6da Korset arbetar i de mest utsatta omr\u00e5dena med att f\u00f6rb\u00e4ttra barns m\u00f6jlighet att g\u00e5 i skolan, f\u00f6rb\u00e4ttra h\u00e4lsan och skapa m\u00f6jligheter till jobb. I vissa fall kan vi bygga hus till de mest beh\u00f6vande. R\u00f6da Korset hj\u00e4lper \u00e4ven m\u00e4nniskor att bli folkbokf\u00f6rda s\u00e5 att de f\u00e5r tillg\u00e5ng till r\u00e4ttigheter som sjukv\u00e5rd, utbildning och barnbidrag.
\nOch om det som g\u00f6rs h\u00e4r i Sverige:
\nVi erbjuder h\u00e4rb\u00e4rgen, dusch, viss v\u00e5rdf\u00f6rmedling och medm\u00e4nskligt st\u00f6d. V\u00e5ra m\u00f6tesplatser i hela landet \u00e4r ocks\u00e5 \u00f6ppna f\u00f6r alla.
\nHj\u00e4rta till hj\u00e4rta arbetar i Pauleasca-omr\u00e5det i Rum\u00e4nien och ber\u00e4ttar s\u00e5h\u00e4r om det:
\nGenom ett n\u00e4ra samarbete med Somebody Cares Romania som har arbetat i Pauleasca sedan 2002 f\u00e5r barn i \u00e5rskurs 1–4 l\u00e4xhj\u00e4lp och st\u00f6dundervisning samt ett m\u00e5l mat. Ungdomarna i gymnasiet f\u00e5r skolbussen betald. En socionom har anst\u00e4llts vilket \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att Somebody Cares ska kunna forts\u00e4tta med sin sociala verksamhet. En del vuxna och barn i omr\u00e5det har f\u00e5tt hj\u00e4lp med sjukv\u00e5rd. I slutet av juli startade vi\u00a0upp ett socialt f\u00f6retag i Pauleasca tillsammans med en rum\u00e4nsk hj\u00e4lporganisation.
\nVi samarbetar \u00e4ven med kommunen i Gradinari och vi l\u00e5nade ut pengar till ett projekt som syftade till att ge romer \u00e4gander\u00e4tt till sina tomter och bost\u00e4der. 115 familjer fick \u00e4gander\u00e4tt till sina bost\u00e4der tack vare projektet. I Gradinari kommer ett projekt f\u00f6r utredning av den lokala ekonomin att genomf\u00f6ras under \u00e5ret. P\u00e5 grund av den positiva utvecklingen i samh\u00e4llet Gradinari har migrationen minskat och migranter b\u00f6rjar att \u00e5terv\u00e4nda fr\u00e5n rikare delar av Europa.
\nVi planerar \u00e4ven f\u00f6r att starta sociala f\u00f6retag i Cucova med omnejd tillsammans med Rum\u00e4nien\/Cucova-hj\u00e4lpen fr\u00e5n Gnosj\u00f6omr\u00e5det.\u00a0
\nLite att b\u00f6rja med, i alla fall,\u00a0om det nu \u00e4r n\u00e5gon som har l\u00e4st artikeln och undrat hur och var\u00a0och vart\u00a0— tack Ulrica som satte mig p\u00e5 det h\u00e4r sp\u00e5ret i eftermiddags!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Idag skriver \u00c5sa Regn\u00e9r och Martin Valfridsson i Dagens Nyheter om de m\u00e4nniskor som nu kallas utsatta EU-medborgare och som tidigare har kallats EU-migranter. Det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4tt att komma p\u00e5 ett korrekt och respektfullt begrepp. N\u00e4r jag arbetade i USA en kort period fick jag l\u00e4ra mig att man aldrig f\u00e5r s\u00e4tta ett…<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-140","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/140"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=140"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/140\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":475,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/140\/revisions\/475"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=140"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=140"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=140"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}