{"id":13771,"date":"2020-10-27T07:09:38","date_gmt":"2020-10-27T05:09:38","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=13771"},"modified":"2020-10-27T07:09:39","modified_gmt":"2020-10-27T05:09:39","slug":"symaskinsrevolutionen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2020\/symaskinsrevolutionen\/","title":{"rendered":"Symaskinsrevolutionen"},"content":{"rendered":"\n

En stor samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring som jag tycker borde ha funnits med i historieundervisningen n\u00e4r jag gick i skolan men som kanske i alla fall kan finnas med nu \u00e4r den n\u00e4r symaskinen gjorde sitt int\u00e5g.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Tidig Singer-reklam, sparad av Biblioth\u00e8que nationale de France, numera tillg\u00e4nglig p\u00e5 Wikimedia Commons<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Att jag \u00e4r ganska s\u00e4ker p\u00e5 att vi inte fick l\u00e4sa om symaskinens int\u00e5g beror p\u00e5 att jag minns det fr\u00e5n ett annat sammanhang och nog skulle ha kopplat ihop det med skolans om jag hade f\u00e5tt chansen. \u00c4r det n\u00e5gon mer \u00e4n jag som kan delar av Laura Ingalls Wilders Det lilla huset p\u00e5 pr\u00e4rien<\/em>-serie utantill? <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Symaskin av en sort som fanns vid den tid n\u00e4r Laura Ingalls Wilders familj k\u00f6pte sin f\u00f6rsta. Bild l\u00e5nad fr\u00e5n webbplatsen pioneergirl.com<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r familjen Ingalls b\u00f6rjar anv\u00e4nda symaskin s\u00e4ger mamman ju att hon tror att f\u00f6rf\u00e4derna kommer att v\u00e4nda sig i sina gravar men att hon har t\u00e4nkt ut att man kan l\u00e4gga tv\u00e5 tygl\u00e4ngder omlott och sy en s\u00f6m f\u00f6r att f\u00e5 lakan ist\u00e4llet f\u00f6r att sy ihop dem f\u00f6r hand s\u00e5 som familjen (familjens kvinnor, ska man v\u00e4l s\u00e4ga) alltid har gjort. (H\u00e4r kan man f\u00f6rresten l\u00e4sa lite om familjen Ingalls symaskin!)<\/a><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Klassisk Singer-maskin. Foto: Dennis van Zuijlekom, Wikimedia Commons<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

En s\u00e5dan h\u00e4r maskin, inbyggd i ett tungt sk\u00e5p, hade min mormor. Jag tror att hon hade med sig den hem fr\u00e5n Rhodesia (nuvarande Zimbabwe), men jag \u00e4r inte s\u00e4ker. N\u00e4r mina f\u00f6r\u00e4ldrar bodde i en stor pr\u00e4stg\u00e5rd kunde vi ha den d\u00e4r, och vi anv\u00e4nde den ibland — till raks\u00f6m \u00e4r den helt fantastisk n\u00e4r man v\u00e4l har f\u00e5tt hjulet att snurra \u00e5r r\u00e4tt h\u00e5ll s\u00e5 att den inte syr bakl\u00e4nges. Nu st\u00e5r den hemma hos mina v\u00e4nner Agnes och Arne i v\u00e4ntan p\u00e5 att jag ska bo s\u00e5 stort att jag kan ta hand om den sj\u00e4lv. En annan \u00e4rvd maskin, en v\u00e4ldigt tung som gick att b\u00e5de trampa och k\u00f6ra med str\u00f6m, lyckades jag inte \u00f6vertala min mamma att beh\u00e5lla, s\u00e5 den hamnade i en second hand-aff\u00e4r i V\u00e4xj\u00f6, och jag hoppas att den hittade ett nytt hem …<\/p>\n\n\n\n

Om man vill f\u00f6rst\u00e5 lite mer av hur symaskinsrevolutionen gick till kan man l\u00e4sa den h\u00e4r ganska l\u00e5nga och mycket intressanta artikeln p\u00e5 F\u00f6retagsk\u00e4llan<\/a>, en webbplats d\u00e4r l\u00e4rare kan h\u00e4mta lektionsmaterial. Jag skulle ha \u00f6nskat att en textilhistoriker hade f\u00e5tt vara med och skriva den, och den inneh\u00e5ller n\u00e5gra anglicismer, men jag l\u00e4rde mig mycket.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
H\u00e4r p\u00e5g\u00e5r en h\u00e5ls\u00f6mnadskurs som \u00e4r en del av en marknadsf\u00f6ringskampanj! Platsen \u00e4r V\u00e4ster\u00e5s, \u00e5ret \u00e4r 1927. Bilden finns i Singers historiska arkiv hos Centrum f\u00f6r N\u00e4ringslivshistoria, och jag har l\u00e5nat den fr\u00e5n F\u00f6retagsk\u00e4llan. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bland annat att f\u00f6rs\u00e4ljningen till privatpersoner kom ig\u00e5ng mycket tack vare s\u00f6mnadskurser d\u00e4r deltagarna fick l\u00e4ra sig att sy p\u00e5 maskin. Sexton timmar skulle r\u00e4cka — det var l\u00f6ftet. Fast de som skulle l\u00e4ra sig finesser, som h\u00e5ls\u00f6mnad, fick nog boka forts\u00e4ttningskurser. — Och detta f\u00e5r mig att t\u00e4nka p\u00e5 det symaskinsk\u00f6rkort som jag och mina klasskamrater blev lovade n\u00e4r vi l\u00e4rde oss att sy p\u00e5 maskinerna i Vikingaskolans sysl\u00f6jdssal p\u00e5 Linero i Lund 1983 eller s\u00e5. V\u00e5r egen skola, Runaskolan, hade inte sl\u00f6jdsal, och det var ett stort \u00e4ventyr (i alla fall f\u00f6r mig) varje g\u00e5ng vi skulle ta oss till den stora skolan och l\u00e4ra oss n\u00e5got s\u00e5 sv\u00e5rt. Tyv\u00e4rr gl\u00f6mdes nog v\u00e5ra k\u00f6rkort bort — jag minns att vi fr\u00e5gade efter dem men inte att vi fick dem. \u00c4r det n\u00e5gon annan som har ett och vill visa?<\/p>\n\n\n\n

(Och symaskinsrevolutionen var ju en del av den st\u00f6rre textilrevolution d\u00e4r bland annat Spinning Jenny<\/a>, uppfunnen i USA p\u00e5 1760-talet, spelade en avg\u00f6rande roll. Vill man uppleva ett 1800-talsspinneri i aktion kan man se BBC:s miniserie North & South<\/a><\/em>, som bygger p\u00e5 en roman av Elizabeth Gaskell — hon kallar sin industristad Milton, men hon bodde sj\u00e4lv i Manchester. Och vill man l\u00e4sa en skildring av en ungef\u00e4r motsvarande amerikansk industrimilj\u00f6 s\u00e5 \u00e4r Katherine Patersons ungdomsroman Lyddie <\/a><\/em>ett sj\u00e4lvklart val.)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En stor samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring som jag tycker borde ha funnits med i historieundervisningen n\u00e4r jag gick i skolan men som kanske i alla fall kan finnas med nu \u00e4r den n\u00e4r symaskinen gjorde sitt int\u00e5g. Att jag \u00e4r ganska s\u00e4ker p\u00e5 att vi inte fick l\u00e4sa om symaskinens int\u00e5g beror p\u00e5 att jag minns det fr\u00e5n…<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[136],"tags":[],"class_list":["post-13771","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-handarbetshistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13771"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13771"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13771\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13786,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13771\/revisions\/13786"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13771"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13771"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13771"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}