{"id":13353,"date":"2020-07-18T08:38:40","date_gmt":"2020-07-18T06:38:40","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=13353"},"modified":"2020-07-18T10:06:32","modified_gmt":"2020-07-18T08:06:32","slug":"lastips-till-en-som-vill-komma-igang","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2020\/lastips-till-en-som-vill-komma-igang\/","title":{"rendered":"L\u00e4stips till en som vill komma ig\u00e5ng"},"content":{"rendered":"\n

En av mina gamla deltagare (folkh\u00f6gskolesvenska f\u00f6r elever) p\u00e5 folkh\u00f6gskolan d\u00e4r jag arbetade f\u00f6rra l\u00e4s\u00e5ret skrev och fr\u00e5gade mig om l\u00e4stips h\u00e4romveckan. Han har l\u00e4rt sig svenska som vuxen och studerat de senaste \u00e5ren. I Svenska som andraspr\u00e5k-kursen har han hunnit l\u00e4sa bland annat Astrid Lindgrens Ronja R\u00f6vardotter<\/em>, Jonas Helgessons Grabben i kuv\u00f6sen bredvid<\/em> och Per Anders Fogelstr\u00f6ms Mina dr\u00f6mmars stad<\/em>. Vad kan vara bra att forts\u00e4tta med d\u00e5?<\/p>\n\n\n\n

Att rekommendera b\u00f6cker till en som helt klart \u00e4r vuxen men som inte har hunnit l\u00e4sa s\u00e5 mycket tidigare \u00e4r en speciell uppgift. N\u00e4r jag undervisade i Svenska som andraspr\u00e5k funderade jag mycket p\u00e5 vad som kunde passa i undervisningen. Det mesta av den svenska nutidslitteratur som jag har l\u00e4st k\u00e4ndes helt eller halvt om\u00f6jlig — jag vet att En man som heter Ove<\/em> har varit popul\u00e4r bland en del l\u00e4rare, till exempel, men vad ger den f\u00f6r intryck av det svenska samh\u00e4llet?<\/p>\n\n\n\n

G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng blev det s\u00e5 att det som k\u00e4ndes mest relevant var antingen \u00e4ldre romaner eller historiska romaner (och ibland \u00e4ldre historiska romaner). Vibeke Olssons S\u00e5gverksungen<\/em>, till exempel, engagerade min klass n\u00e5got alldeles otroligt, och vi kunde tala om arbetarr\u00f6relsen, nykterhetsr\u00f6relsen, r\u00f6str\u00e4ttsr\u00f6relsen och v\u00e4ckelser\u00f6relsen, industrialiseringen, s\u00e5gverksepoken, barnarbete, arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden och levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 1870-talet. M\u00e5nga drog spontant paralleller till politiska situationer och arbetsr\u00e4tt i de l\u00e4nder de hade flytt eller flyttat fr\u00e5n, och m\u00e5nga skrev i sina reflektioner om hur de hade f\u00f6rst\u00e5tt att det svenska samh\u00e4llet som de upplever och lever i nu inte alltid har varit som det \u00e4r utan bygger p\u00e5 m\u00e4nniskors engagemang under m\u00e5nga, m\u00e5nga \u00e5r. Det blev ett enormt sp\u00e4nnande tema!<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 vad kan man mer rekommendera?<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vilhelm Moberg<\/strong>s Utvandrarna<\/em><\/strong>-serie, f\u00f6rst\u00e5s. M\u00e5nga som l\u00e4ser Svenska som andraspr\u00e5k har l\u00e4st f\u00f6rsta och kanske andra delen p\u00e5 l\u00e4tt svenska n\u00e5gon g\u00e5ng under sina f\u00f6rsta studie\u00e5r. Att l\u00e4sa hela alla fyra b\u00f6ckerna i original \u00e4r en stor upplevelse.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

En av mina br\u00f6der har just l\u00e4st Raskens <\/em><\/strong>och skulle nog rekommendera den minst lika g\u00e4rna. Den brukar r\u00e4knas som Vilhelm Mobergs genombrottsroman och bygger delvis p\u00e5 hans egen familjs historia — hans pappa var ocks\u00e5 indelt soldat (vad det inneb\u00e4r f\u00e5r man allts\u00e5 veta i boken) i Sm\u00e5land p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Och jag misst\u00e4nker att Soldat med brutet gev\u00e4r<\/strong><\/em> kan vara lika viktig \u00e4ven om f\u00e5 svenskar i den h\u00e4r elevens generation har l\u00e4st den. Delvis bygger den p\u00e5 sj\u00e4lvbiografiskt material — den handlar om att v\u00e4xa upp under mycket fattiga f\u00f6rh\u00e5llanden vid f\u00f6rra sekelskiftet (h\u00e4r \u00e4r backstuga ett begrepp man f\u00e5r l\u00e4ra sig) och b\u00f6rja engagera sig politiskt. Huvudpersonen, Vilhelm Mobergs alter ego, blir journalist.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Annika Thor<\/strong>s En \u00f6 i havet<\/strong><\/em>-serie anv\u00e4nds ocks\u00e5 mycket i undervisning. Jag skulle s\u00e4ga till min mycket vuxne elev att helt och h\u00e5llet strunta i att den \u00e4r klassad som ungdomsbokserie och bara kasta sig \u00f6ver den. S\u00e5 mycket av Europas och Sveriges andra v\u00e4rldskriget-\u00e5r och freds\u00e5r finns i de fyra b\u00f6ckerna, och s\u00e5 levande. Min mamma l\u00e4ser den f\u00f6rsta nu och s\u00e4ger att hon blir lika f\u00f6rv\u00e5nad varje g\u00e5ng hon tittar upp och inser att hon \u00e4r hemma i sitt eget hus. ”Jag var ju d\u00e4r p\u00e5 \u00f6n med dem!” s\u00e4ger hon. <\/p>\n\n\n\n

Vill man ha \u00e4nnu mer n\u00e4r man har l\u00e4st ut dem kan man lyssna p\u00e5 den ”f\u00f6rber\u00e4ttelse” som Annika Thor har skrivit f\u00f6r Forum f\u00f6r levande historia<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Annika Thor har ocks\u00e5 skrivit en ungdomsroman om n\u00e5gra dygn och n\u00e5gra unga m\u00e4nniskor 1968. Den \u00e4r kanske sv\u00e5rare att komma in i och f\u00f6rst\u00e5, men jag skulle rekommendera den \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Gillar man En \u00f6 i havet<\/em> s\u00e5 vill jag g\u00e4rna tipsa om en bok som liknar den lite men som skrevs f\u00f6re den och som har en annan vinkel: Kerstin Arthur-Nilson<\/strong>s Snitslad bana<\/strong><\/em>. Huvudpersonen och ber\u00e4ttaren i den \u00e4r en ton\u00e5ring som bor i en liten stad vid kusten i Sk\u00e5ne. Det \u00e4r h\u00f6st, och pl\u00f6tsligt kommer en massa b\u00e5tar med flyktingar fr\u00e5n Danmark. Pappa reagerar snabbt och lovar en av familjerna husrum. Pl\u00f6tsligt ska tv\u00e5 ton\u00e5rsflickor med helt olika bakgrund dela ett litet rum och g\u00e5 i skolan tillsammans. (H\u00e4r finns ocks\u00e5 en fantastiskt vacker skildring av ett chanukka<\/em>-firande och en lika fin av ett luciafirande!)<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vibeke Olsson<\/strong>s S\u00e5gverksungen <\/strong><\/em>l\u00e4ste vi allts\u00e5 i en av mina klasser, och jag \u00e4r s\u00e5 glad att vi gjorde det. Det kan h\u00e4nda att det \u00e4r sv\u00e5rt att l\u00e4sa den p\u00e5 egen hand — den inneh\u00e5ller m\u00e5nga ord som var sj\u00e4lvklara i s\u00e5gverksmilj\u00f6n men som inte alls anv\u00e4nds l\u00e4ngre. Jag skulle nog rekommendera alla som tycker om att l\u00e4sa att prova men att vara f\u00f6rberedda p\u00e5 att det \u00e4r m\u00e5nga ord som inte g\u00e5r att hitta i en ordbok. Och s\u00e5 skulle jag rekommendera Molnfri bombnatt<\/em><\/strong> ocks\u00e5, Vibeke Olssons absolut mest l\u00e4sta roman. Den utspelar sig under samma period som Annika Thors och Kerstin Arthur-Nilsons, men i Tyskland, och har en parallellber\u00e4ttelse i Sverige p\u00e5 1990-talet.<\/p>\n\n\n\n

Nu ska jag inte forts\u00e4tta l\u00e4ngre idag, f\u00f6r fr\u00e5gan \u00e4r om n\u00e5gon orkar l\u00e4sa ens den h\u00e4r listan — men hj\u00e4lp mig g\u00e4rna att tipsa den h\u00e4r eleven och andra l\u00e4sare om fler bra b\u00f6cker, och vill du sj\u00e4lv ha boktips, h\u00f6r av dig och ber\u00e4tta n\u00e5got om vad du har tyckt om att l\u00e4sa tidigare!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En av mina gamla deltagare (folkh\u00f6gskolesvenska f\u00f6r elever) p\u00e5 folkh\u00f6gskolan d\u00e4r jag arbetade f\u00f6rra l\u00e4s\u00e5ret skrev och fr\u00e5gade mig om l\u00e4stips h\u00e4romveckan. Han har l\u00e4rt sig svenska som vuxen och studerat de senaste \u00e5ren. I Svenska som andraspr\u00e5k-kursen har han hunnit l\u00e4sa bland annat Astrid Lindgrens Ronja R\u00f6vardotter, Jonas Helgessons Grabben i kuv\u00f6sen bredvid och…<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[68],"tags":[],"class_list":["post-13353","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-boktips"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13353"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13353"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13353\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13379,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13353\/revisions\/13379"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13353"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13353"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13353"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}