{"id":13262,"date":"2020-07-12T13:04:56","date_gmt":"2020-07-12T11:04:56","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=13262"},"modified":"2020-07-12T21:22:31","modified_gmt":"2020-07-12T19:22:31","slug":"sommarlasning-2-the-skylarks-war","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2020\/sommarlasning-2-the-skylarks-war\/","title":{"rendered":"Sommarl\u00e4sning 2: The Skylarks’ War"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vad jag kan se finns n\u00e5gra f\u00e5 b\u00f6cker av Hilary McKay<\/strong> \u00f6versatta till svenska, alla utgivna i b\u00f6rjan av 2000-talet, alla \u00f6versatta av Ingrid Warne. P\u00e5 engelska finns det massor, och en av de senaste \u00e4r The Skylarks’ War<\/em><\/strong>. Den l\u00e5g framme p\u00e5 borden i varenda bokhandel n\u00e4r jag var i London f\u00f6rra v\u00e5ren, och just d\u00e5 hade jag best\u00e4mt mig f\u00f6r att prova att l\u00e4sa n\u00e5gra av de b\u00f6cker som ”alla” l\u00e4ste, s\u00e5 jag k\u00f6pte den.<\/p>\n\n\n\n

Efter det har nog en del av mina v\u00e4nner undrat om jag inte ska sluta tjata om den n\u00e5gon g\u00e5ng. Men jag blev verkligen tagen av den. Och fascinerad — Sverige har en fantastisk barnlitteraturtradition p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, och det finns m\u00e5nga temperament och stilar och genrer i den (t\u00e4nk bara p\u00e5 alla genrer som Astrid Lindgren arbetade i!), men jag har aldrig l\u00e4st n\u00e5got svenskt som liknar den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen.<\/p>\n\n\n\n

Innan det hinner bli r\u00f6rigt m\u00e5ste jag ber\u00e4tta att boken allts\u00e5 heter The Skylarks’ War<\/em> i Storbritannien och ser ut s\u00e5h\u00e4r d\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

… men att den har f\u00e5tt en annan titel, Love to Everyone<\/strong><\/em>, och ett annat omslag i USA:<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u00c5r 1902 b\u00f6rjar ber\u00e4ttelsen, och till och med formen \u00e4r ovan f\u00f6r mig: m\u00e5lgruppen \u00e4r tydligt bokslukar\u00e5ldern (kanske ocks\u00e5 s\u00e5dana som jag — det verkar som om m\u00e5nga vuxna har l\u00e4st), men vi f\u00e5r vara med n\u00e4r Clarry f\u00f6ds, och i en enda bok f\u00e5r vi f\u00f6lja henne \u00e4nda tills hon \u00e4r vuxen. Den period n\u00e4r hon \u00e4r lika gammal som sina l\u00e4sare \u00e4r i och f\u00f6r sig viktig, men det \u00e4r inte alls bara en prolog och en l\u00e5ng huvudber\u00e4ttelse och en epilog.<\/p>\n\n\n\n

Clarry f\u00f6ds, och hennes mamma d\u00f6r, och hennes pappa orkar inte vara pappa — det \u00e4r ber\u00e4ttelsens utg\u00e5ngspunkt. Storebror Peter blir f\u00f6rvirrad av allt detta och orkar inte alltid vara en bra storebror men f\u00f6rs\u00f6ker bringa lite ordning i b\u00e5de sitt och lillasysters liv genom att tvinga henne att l\u00e4ra sig alla l\u00e4xor tillsammans med honom. De kvinnor som anst\u00e4lls f\u00f6r att ta hand om det praktiska i familjen \u00e4r olika och mer eller mindre olyckliga, men s\u00e4rskilt en av dem fastnar f\u00f6r Clarry och f\u00f6rs\u00f6ker ocks\u00e5 l\u00e4ra henne ett och annat. En \u00e4ldre grannkvinna l\u00e4gger sig i. Clarry s\u00e4tts i en meningsl\u00f6s flickskola, mest f\u00f6r att ha n\u00e5got att g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n

Med andra ber\u00e4ttare skulle det h\u00e4r temat ha kunnat resultera i alla m\u00f6jliga varianter av hemsk-barndom-bok, och det skulle inte ha varit konstigt alls. Men Hilary McKay l\u00e5ter Clarry vara en mycket hoppfull person, f\u00e5r henne att beundra storebror, ser till att hon f\u00f6rl\u00e5ter pappa och ger henne \u00e5tminstone lite st\u00f6d och lite uppmuntran av vuxna h\u00e4r och d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Det var l\u00e4nge sedan jag l\u00e4ste en bok d\u00e4r huvudpersonerna — b\u00e5de Clarry och Peter m\u00e5ste nog r\u00e4knas som huvudpersoner — utvecklas s\u00e5 mycket. Men Hilary McKay kommenterar det knappt. Det \u00e4r en sp\u00e4nnande teknik, och hon anv\u00e4nder den p\u00e5 ett lite udda s\u00e4tt. Jag har funderat mycket p\u00e5 den medan jag har l\u00e4st, och jag har l\u00e4st boken tre g\u00e5nger — vad \u00e4r det som g\u00f6r att jag tycker s\u00e5 mycket om de h\u00e4r m\u00e4nniskorna? <\/p>\n\n\n\n

Det kommer aldrig att vara roligt att l\u00e4sa om f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, och det \u00e4r det inte i den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen heller. Men Clarrys s\u00e4tt att hoppas och arbeta p\u00e5 g\u00f6r att l\u00e4saren (\u00e5tminstone jag) hoppas med henne, och kriget tar ju slut till slut, och det visar sig att n\u00e5gra nya d\u00f6rrar har \u00f6ppnats f\u00f6r en ung kvinna som inte st\u00e5r ut med att vara passiv.<\/p>\n\n\n\n

The Skylarks’ War<\/em><\/strong> \u00e4r s\u00e4kert p\u00e5 s\u00e4tt och vis en del av den brittiska barnlitteraturtraditionen med den romantiska bild av barndom och barns inneboende krafter som finns i bland annat The Secret Garden<\/strong><\/em>, de bilder av mis\u00e4r och ov\u00e4ntade framsteg som finns i flera av Charles Dickens romaner, internatskolelivet s\u00e5 som det gestaltas av alla fr\u00e5n Enid Blyton till J K Rowlings — men jag undrar om den inte har n\u00e5got alldeles eget ut\u00f6ver allt det. Hoppas att m\u00e5nga l\u00e4ser den h\u00e4r i Sverige ocks\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r ber\u00e4ttar Hilary McKay sj\u00e4lv lite om bakgrunden till ber\u00e4ttelsen.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Och h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

\n