{"id":12814,"date":"2020-02-04T07:34:35","date_gmt":"2020-02-04T05:34:35","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=12814"},"modified":"2020-02-04T07:34:36","modified_gmt":"2020-02-04T05:34:36","slug":"okonventionella-satt-att-radda-varlden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2020\/okonventionella-satt-att-radda-varlden\/","title":{"rendered":"Okonventionella s\u00e4tt att r\u00e4dda v\u00e4rlden"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Den h\u00e4r boken, Teach Your Granny to Text & Other Ways to Change the World<\/strong><\/em>, visade en agent f\u00f6r mig p\u00e5 en bokm\u00e4ssa n\u00e4r den var ny. Det var som en uppenbarelse: det fanns ett f\u00f6rlag till som arbetade med crowd-sourcing<\/em> f\u00f6r att inspirera m\u00e4nniskor (och l\u00e5ta m\u00e4nniskor inspirera varandra) till att g\u00f6ra v\u00e5r gemensamma framtid b\u00e4ttre!<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Den bygger p\u00e5 n\u00e4stan 4 000 barns svar p\u00e5 fr\u00e5gor om v\u00e5rt ansvar f\u00f6r v\u00e4rlden. H\u00e4r \u00e4r ett uppslag om att f\u00f6rs\u00f6ka undvika att k\u00f6pa nya saker.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Och ett om att st\u00e4lla en viktig fr\u00e5ga om och om igen: Varf\u00f6r?<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

S\u00e5h\u00e4r mycket formgivning har jag aldrig haft r\u00e5d med n\u00e4r jag har arbetat med b\u00f6cker. Varje uppslag \u00e4r en ny upplevelse, och varje uppslag \u00e4r formgivet helt och h\u00e5llet med utg\u00e5ngspunkt i barnens r\u00e5d och f\u00f6rslag och id\u00e9er som \u00e4r samlade i olika teman.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Det mesta \u00e4r — och det h\u00e4r \u00e4r naturligtvis en av de stora po\u00e4ngerna — r\u00e5d som m\u00e5nga vuxna skulle beh\u00f6va ta till sig. Nu \u00e4r boken ungef\u00e4r tio \u00e5r gammal, och man kunde ha hoppats att det skulle ha h\u00e4nt mycket mer, men kanske har vi b\u00f6rjat f\u00e5 mindre skr\u00e4ppost? Vi \u00e4r v\u00e4l ganska m\u00e5nga som har ”Reklam — nej tack”-skyltar p\u00e5 v\u00e5ra brevl\u00e5dor och d\u00f6rrar?<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Lek! Och s\u00e5 en bild av h\u00f6gt gr\u00e4s. Utan det h\u00e4r uppslaget skulle det ha varit en helt annan bok, eller hur? (Och jag hoppas att det kommer att forts\u00e4tta finnas platser i v\u00e4rlden d\u00e4r man kan se h\u00f6gt gr\u00e4s utan att det f\u00f6rsta man t\u00e4nker \u00e4r f\u00e4stingar.)<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Utan det h\u00e4r uppslaget, om v\u00e4nliga ord p\u00e5 teckenspr\u00e5k, hade det f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 varit en helt annan bok. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

H\u00e4r f\u00f6rst\u00e5r ni att den vinner mitt hj\u00e4rta om den inte redan har gjort det.<\/p>\n\n\n\n

Och s\u00e5 m\u00e5ste jag erk\u00e4nna att jag aldrig har l\u00e4st precis hela boken — jag har \u00e4gt den tre g\u00e5nger, men alla g\u00e5ngerna har jag f\u00e5tt s\u00e5 br\u00e5ttom att skicka iv\u00e4g den till ett barn som jag k\u00e4nner (tre olika barn allts\u00e5). Jag f\u00e5r v\u00e4l be att f\u00e5 l\u00e5na tillbaka den n\u00e5gon g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

Organisationen som gjorde boken, We Are What We Do — finns den fortfarande? \u00c4r det n\u00e5gon som vet?<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5h\u00e4r presenteras den p\u00e5 Arts Council i Storbritannien (men med en webbplatsl\u00e4nk som inte fungerar): <\/p>\n\n\n\n

We Are What We Do is a global movement that believes it’s not just politicians, institutions and big businesses that can change the world – ordinary people can do it too. There are loads of small things we can all do everyday. We call them Actions. Little things like turning off the tap when you’re brushing your teeth, taking your own bag to the supermarket or teaching your granny to text. They might seem small and insignificant on their own, but their effect can be massive. If we all do them regularly, we can have a huge impact on many of the environmental and social problems we are facing. <\/em><\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r med ”teaching your granny to text” \u00e4r det jag \u00e4r mest skeptisk mot — och det kan ju verka knasigt att jag skriver om en bok som heter s\u00e5 d\u00e5 … Men jag tycker att det finns s\u00e5 m\u00e5nga exempel p\u00e5 hur elektroniska l\u00f6sningar som ska spara till exempel el och papper och transporter resulterar i behov av mer och mer elektronik (till exempel nyare telefoner hela tiden), och vad \u00e4r d\u00e5 vinsten j\u00e4mf\u00f6rt med de vykort som jag antar att den h\u00e4r fiktiva farmor eller mormor hade som kommunikationsfavorit tidigare? (Det kan ocks\u00e5 vara s\u00e5 att det \u00e4r en helt social insats att l\u00e4ra ut det h\u00e4r med att skriva meddelanden p\u00e5 telefonen och att det verkligen var angel\u00e4get att l\u00e4ra ut det f\u00f6r tio \u00e5r sedan. \u00c4r det n\u00e5gon som minns?)<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r \u00e4r en film som gjordes samtidigt som boken:<\/p>\n\n\n\n

\n