{"id":12755,"date":"2020-01-19T08:12:39","date_gmt":"2020-01-19T06:12:39","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=12755"},"modified":"2020-01-19T10:11:46","modified_gmt":"2020-01-19T08:11:46","slug":"tradar-bakat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2020\/tradar-bakat\/","title":{"rendered":"Tr\u00e5dar bak\u00e5t"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Celia B Dackenberg<\/strong> har gjort en ny bok! Det \u00e4r en stor nyhet i stickarnas Sverige. Och nu har jag l\u00e4st den!<\/p>\n\n\n\n

Sagornas stickbok<\/em> som kom f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan blev ju mycket popul\u00e4r, f\u00f6r att inte s\u00e4ga \u00e4lskad, och i f\u00f6rordet till den h\u00e4r boken ber\u00e4ttar Celia B Dackenberg att hon har tagit fram och omarbetat en del material fr\u00e5n sin f\u00f6rsta bok med barnplagg eftersom den \u00e4r sluts\u00e5ld sedan l\u00e4nge och fortfarande efterfr\u00e5gad.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Celia B Dackenberg. Foto: G\u00f6ran Segeholm, Norstedts<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Celia Dackenberg har varit chefredakt\u00f6r f\u00f6r tidningen Hemsl\u00f6jd och visat stickade plagg p\u00e5 utst\u00e4llningar som har rest runt i Sverige. Hon \u00e4r utbildad p\u00e5 Konstfack men ocks\u00e5 p\u00e5 s\u00e4tt och vis av sin mamma som sydde och stickade alla familjens barnkl\u00e4der, mest f\u00f6r att det ingick i mammauppgifterna p\u00e5 den tiden.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5nat, sparat, \u00e4rvt & nytt<\/em> g\u00f6r nog inte anspr\u00e5k p\u00e5 att vara n\u00e5gon helt\u00e4ckande svensk stickningshistoria, men den inneh\u00e5ller mycket hantverkshistoria och textilhistoria. Dels har Celia Dackenberg tagit fram stickade plagg ur museers samlingar, och dels har hon letat bland \u00e4ldre stickbeskrivningar, bland annat i boken Vi syr, vi stickar, vi virkar<\/em>, som Aktiv Hush\u00e5llning gav ut 1946 och som blev enormt spridd i Sverige under 1940- och 1950-talen.<\/p>\n\n\n\n

Resultatet \u00e4r en bok full av beskrivningar till barnplagg — och en bok full av vackra bilder och ber\u00e4ttelser om m\u00e4nniskor, samh\u00e4lle, l\u00f6sningar, \u00e5rstider, arbetsuppgifter, material, omtanke och flit.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Klassisk handarbetsbok fr\u00e5n 1946.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Den h\u00e4r koftan kommer d\u00e4rifr\u00e5n. Eller: den finns med d\u00e4r. Jag har haft med den i ett par av mina b\u00f6cker och kallat den R\u00f6da korset-koftan, f\u00f6r den beskrivning jag hade var en kopia av den som spreds i R\u00f6da korsets babypaketsgrupper p\u00e5 1980-talet utan notering om n\u00e5gon upphovsperson. Celia Dackenberg verkar inte heller ha hittat n\u00e5gra sp\u00e5r men skriver att den \u00e4r mer praktisk \u00e4n 1930-talsmodellerna. Hon har modifierat den lite grann f\u00f6r att f\u00e5 halsringningen och \u00e4rm\u00f6ppningen att st\u00e4mma b\u00e4ttre med dess \u00f6vriga m\u00e5tt, och s\u00e5 har hon gjort sin version av den variant d\u00e4r man stickar med tv\u00e5 f\u00e4rger — jag har sett liknande flera g\u00e5nger tidigare.<\/p>\n\n\n\n

Det genialiska med den h\u00e4r koftan \u00e4r att den utnyttjar det faktum att r\u00e4tstickning \u00e4r enormt t\u00f6jbar i h\u00f6jdled och att man formar den med f\u00f6rkortade varv. Den \u00e4r stickad helt p\u00e5 vertikalen, och man b\u00f6rjar i den ena framkanten och slutar i den andra. Om det gick att hitta upphovspersonen borde hon eller han f\u00e5 n\u00e5got slags postumt pris! Och om stickning var som musik, s\u00e5 att upphovspersonen fick betalt per f\u00e4rdigstickad kofta, skulle arvingarna bli rika.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Ett annat plagg ur samma bok \u00e4r vantarna med s\u00f6m p\u00e5 handens utsida. De kallas f\u00f6r vantar p\u00e5 tv\u00e5 stickor, och det \u00e4r inte riktigt sant: den stora delen stickar man fram och tillbaka, men tummen stickar man p\u00e5 strumpstickor. Celia Dackenberg presenterar den som sitt f\u00f6rsta stickprojekt och som ett mycket l\u00e4mpligt nyb\u00f6rjarprojekt. Tummen sparar man till sist, och vid det laget kan nog nyb\u00f6rjaren klara strumpstickorna, skriver hon. Barnets lilla tumme inte ska beh\u00f6va skavas av n\u00e5gon s\u00f6m. Men jag, som l\u00e4rde mig att sticka vantar p\u00e5 tv\u00e5 stickor med en beskrivning fr\u00e5n en gammal Konsum-bok (jag har min mormors anteckningar kvar p\u00e5 en kopia, och hennes handritade linjal i papperskanten) och anv\u00e4nde dem sj\u00e4lv, m\u00e5ste s\u00e4ga att jag inte tycker att en tums\u00f6m beh\u00f6ver vara s\u00e5 st\u00f6rande. Jag rekommenderar g\u00e4rna tv\u00e5 stickor hela v\u00e4gen (och att man stickar tummen f\u00e4rdig s\u00e5 snart man \u00e4r klar med tumkilen).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

En av de allra finaste sakerna med den h\u00e4r vackra boken — ni som har l\u00e4st Hemsl\u00f6jd i m\u00e5nga \u00e5r k\u00e4nner s\u00e4kert igen estetiken — \u00e4r ber\u00e4ttelserna om m\u00e5nga av plaggen, och kanske har bandykoftan den finaste ber\u00e4ttelsen av alla. Celia Dackenberg r\u00e5kade se en bild av en lite udda kofta p\u00e5 en webbplats, blev nyfiken och letade upp dess \u00e4gare och hans livshistoria. Han kallades Sleven och var en enormt k\u00e4nd idrottspersonlighet f\u00f6r ungef\u00e4r hundra \u00e5r sedan — en bandym\u00e5lvakt som tillverkade egna bollar, uppfann egna tr\u00e4ningsmetoder och alltid hade samma kofta och byxor p\u00e5 sig (under hela sin karri\u00e4r anv\u00e4nde han bara tre olika par skridskor). Koftan var en omsydd tr\u00f6ja. Celia Dackenberg har gjort ett slags barnversion av den.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Hennes egna versioner av klassiska modeller, som den tv\u00e5f\u00e4rgade fiskartr\u00f6jan, finns ocks\u00e5 med. Vissa av dem har hon byggt om dem lite eller lagt till nya detaljer.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Museibilder dyker upp h\u00e4r och var. De h\u00e4r \u00e4r starten p\u00e5 ett kapitel om strumpor, och de strumpor som man sedan f\u00e5r chansen att sticka \u00e4r alldeles vanliga fast med en lite vidare vaddel — de superlagade lappt\u00e4cksstrumporna donerades till en museisamling med villkoret att givaren fick vara anonym.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Koftor (den h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4mtad ur Vi syr, vi stickar, vi virkar<\/em> och lite modifierad), tr\u00f6jor, strumpor och vantar utg\u00f6r det mesta av boken. N\u00e5gra tunikor eller kl\u00e4nningar finns ocks\u00e5 — en av dem kallas kolt och har hamnat p\u00e5 bokens omslag. Storlekarna str\u00e4cker sig fr\u00e5n sp\u00e4dbarn (n\u00e5gra av koftorna) och upp till tolv \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

En modell som jag har sett stickare efterlysa \u00e4r mameluckerna som finns i tv\u00e5 modeller. Jag tycker att det \u00e4r s\u00e5 fascinerande att m\u00e4nniskor vill sticka dem och ha dem p\u00e5 sig, men Maja Karlssons stora succ\u00e9 med en mameluckmodell (Mamelucker 2.0<\/a>) f\u00f6r ett par \u00e5r sedan fick mig att f\u00f6rst\u00e5 att det \u00e4r s\u00e5. Nu finns det allts\u00e5 beskrivning i skolbarnsstorlek ocks\u00e5. De \u00e4r i stort sett helt sl\u00e4tstickade, och jag skulle gissa att man kan h\u00e4rma Majas id\u00e9 med res\u00e5rstickade partier men l\u00e5na garnval, maskantal och allt annat fr\u00e5n boken.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r det n\u00e5got jag saknar i den h\u00e4r boken? Ja, n\u00e5gra saker. <\/p>\n\n\n\n

Dels reagerar jag p\u00e5 att det inte finns en enda levande fotomodell i boken. Jag f\u00f6rst\u00e5r att det \u00e4r ett estetiskt val, och det \u00e4r en mycket vacker bok, men jag skulle vilja se hur kl\u00e4derna sitter. Dessutom \u00e4r barn i stickade kl\u00e4der ofta enormt fina att titta p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Dels skulle jag g\u00e4rna ha velat se m\u00f6ssor, hj\u00e4lmar eller h\u00e4ttor som matchar \u00e5tminstone de minsta koftorna. F\u00f6r alla hj\u00e4lpstickares skull — det \u00e4r ju extra roligt att skicka iv\u00e4g paketen n\u00e4r inneh\u00e5llet \u00e4r extra fint.<\/p>\n\n\n\n

Och dels tyckte jag efter ett tag att det blev v\u00e4l mycket av att sticka tygbitar som sedan ska sys ihop till plagg. Celia Dackenberg skriver h\u00e4r och d\u00e4r om hur fantastisk stickningen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att man kan forma den, och det \u00e4r ju en stor po\u00e4ng att man faktiskt inte beh\u00f6ver t\u00e4nka ut allt som platta bitar d\u00e4r bara kanterna formas. Lite grann av det kan man se i R\u00f6da korset-koftan och ocks\u00e5 i kjoldelen p\u00e5 en kl\u00e4nning d\u00e4r hon arbetar med f\u00f6rkortade varv. Jag skulle g\u00e4rna ha tagit del av fler riktigt smarta modeller — kanske delvis d\u00e4rf\u00f6r att jag tycker att det \u00e4r sv\u00e5rt att sy ihop delar.<\/p>\n\n\n\n

Jag undrade ocks\u00e5 om f\u00f6rlagets redakt\u00f6r inte borde ha lagt mer tid p\u00e5 de ber\u00e4ttande texterna. Det \u00e4r roligt med vindlande tankeg\u00e5ngar och associationer, och konceptet med l\u00e5nga presentationer av varje koncept eller modell ger verkligen mer \u00e4n bara en korrekt beskrivning, men det skulle ha varit en \u00e4nnu st\u00f6rre gl\u00e4dje att l\u00e4sa om texterna hade varit mer genomarbetade.<\/p>\n\n\n\n

Mest \u00e4r L\u00e5nat, sparat, \u00e4rvt & nytt<\/em> \u00e4nd\u00e5 en s\u00e5 v\u00e4ldigt vacker bok och en s\u00e5 v\u00e4ldigt vacker hyllning till textilkunnandet i tidigare generationer. Det ska bli sp\u00e4nnande att spana efter de olika modellerna i verkligheten fram\u00f6ver, n\u00e4r Celia Dackenbergs l\u00e4sare har hunnit v\u00e4lja, sticka, montera, f\u00e4sta tr\u00e5dar och leverera till levande barn runtom i Sverige!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Celia B Dackenberg har gjort en ny bok! Det \u00e4r en stor nyhet i stickarnas Sverige. Och nu har jag l\u00e4st den! Sagornas stickbok som kom f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan blev ju mycket popul\u00e4r, f\u00f6r att inte s\u00e4ga \u00e4lskad, och i f\u00f6rordet till den h\u00e4r boken ber\u00e4ttar Celia B Dackenberg att hon har tagit fram…<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[68,136,137],"tags":[],"class_list":["post-12755","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-boktips","category-handarbetshistoria","category-handarbetsminnen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12755"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12755"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12755\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12773,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12755\/revisions\/12773"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12755"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12755"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12755"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}