{"id":12405,"date":"2019-08-25T07:56:20","date_gmt":"2019-08-25T05:56:20","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=12405"},"modified":"2019-08-28T08:31:10","modified_gmt":"2019-08-28T06:31:10","slug":"broderi-som-integrationsredskap-jennie-mcmillen-berattar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2019\/broderi-som-integrationsredskap-jennie-mcmillen-berattar\/","title":{"rendered":"Broderi som integrationsredskap — Jennie McMillen ber\u00e4ttar"},"content":{"rendered":"\n

Jag hoppas att vi aldrig gl\u00f6mmer h\u00f6sten 2015. Men det var h\u00f6sten 2016 som \u00d6vre \u00c4lvdals f\u00f6rsamling<\/strong> i V\u00e4rmland <\/strong>fylldes av m\u00e4nniskor p\u00e5 flykt — fr\u00e5n Iran<\/strong>, Kongo<\/strong>, Irak<\/strong>, Jemen<\/strong>, Syrien<\/strong>, Afghanistan<\/strong>. Ganska snabbt kom id\u00e9n att arbeta vidare i den tradition som finns i den lokala ”pilgrimstapeten<\/a>” (i sin tur inspirerad av det v\u00e4rldsk\u00e4nda broderikonstverket i Frankrike<\/a>) och anv\u00e4nda broderi som integrationshj\u00e4lpmedel. Kyrkokansliet i Uppsala erbj\u00f6d st\u00f6d i form av en professionell brod\u00f6s, Jennie McMillen<\/a><\/strong>. N\u00e4r projektet skulle dokumenteras tr\u00e4ffade jag henne. Nu kom jag p\u00e5 att det vore roligt att h\u00f6ra mer, s\u00e5 jag bad om en intervju. H\u00e4r \u00e4r den!<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Jennie McMillen i samband med en utst\u00e4llning i Lerum f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan — bild l\u00e5nad fr\u00e5n Lerums tidning<\/a><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Hej Jennie! Hur b\u00f6rjade ditt intresse f\u00f6r broderi, och hur blev du professionell brod\u00f6s?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag b\u00f6rjade brodera n\u00e4r jag var 17 \u00e5r och var i Israel en sommar p\u00e5 en kibbutz. P\u00e5 en loppis i Jaffa k\u00f6pte jag ett par arabiska byxor. De hade en maskinbroderad kant l\u00e4ngst ner, och n\u00e4r den gick s\u00f6nder f\u00f6rs\u00f6kte jag \u00e5terskapa den f\u00f6r hand. Det blev om\u00f6jligt, men jag b\u00f6rjade g\u00f6ra stygn och slutade aldrig. <\/p>\n\n\n\n

Jag hade egentligen t\u00e4nkt att l\u00e4sa mer teoretiska \u00e4mnen och bli n\u00e5got mer akademiskt. Jag b\u00f6rjade lite planl\u00f6st att l\u00e4sa latin, sedan religionsvetenskap och id\u00e9historia, men efter en resa till Guatemala d\u00e4r jag l\u00e4rde mig att v\u00e4va
b\u00f6rjade jag tycka att det var tr\u00e5kigt. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag kom hem b\u00f6rjade jag p\u00e5 en v\u00e4vkurs p\u00e5 ABF och slutade skriva p\u00e5 min c-uppsats om r\u00e4ttf\u00e4rdigande av krig och om icke-v\u00e5ld i kristendomens historia och b\u00f6rjade ist\u00e4llet p\u00e5 en v\u00e4vutbildning p\u00e5 S\u00e4tergl\u00e4ntan i Dalarna l\u00e4s\u00e5ret d\u00e4rp\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

Jag broderade parallellt hela tiden under de tv\u00e5 \u00e5ren, gick p\u00e5 Gotlands konstskola ett \u00e5r och gick sedan Textil Konst p\u00e5 HDK (H\u00f6gskolan f\u00f6r design och konsthantverk) i G\u00f6teborg i fem \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n

Det har alltid k\u00e4nts sj\u00e4lvklart f\u00f6r mig att anv\u00e4nda mig av just broderi, bland annat eftersom det g\u00e5r att b\u00e4ra med sig. Det passar mig bra eftersom jag tycker v\u00e4ldigt mycket om att bara kunna ta upp arbetet n\u00e4r som helst och var som helst f\u00f6r att arbeta en kortare eller l\u00e4ngre stund, \u00e4ven om jag f\u00f6redrar obruten tid i atelj\u00e9n.   <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Bostadsomr\u00e5de — broderi av Jennie McMillen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Du har r\u00f6tter i tv\u00e5 l\u00e4nder och kulturer \u2013 vad finns det f\u00f6r broderitraditioner som liknar varandra och som skiljer sig \u00e5t?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e4r inte s\u00e5 bekant med broderitraditioner p\u00e5 Nordirland. Det finns en stark tradition att tillverka linnetyg och lintr\u00e5d, och min farmor och farfar har arbetat p\u00e5 s\u00e5dana fabriker i Belfast. Men det enda broderi som har gjort intryck p\u00e5 mig \u00e4r en text broderad av en kvinna medan hon satt i f\u00e4ngelse f\u00f6r att ha varit verksam i IRA.<\/p>\n\n\n\n

Vad arbetar du med just nu?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Just nu arbetar jag inf\u00f6r en utst\u00e4llning p\u00e5 Tj\u00f6rnedala konsthall<\/strong> i Baskem\u00f6lla <\/strong> i maj och juni n\u00e4sta \u00e5r. Jag arbetar inf\u00f6r det vidare med ett projekt som har p\u00e5g\u00e5tt i tio \u00e5r och som jag kallar f\u00f6r I gr\u00e4nslandet –  en plats av Jennie A. McMillen<\/strong>. D\u00e5 jag t\u00e4nker att jag, i bilder och lite tredimensionellt, arbetar med att g\u00f6ra en plats d\u00e4r det p\u00e5g\u00e5r en konflikt mellan civilisationen och naturen, d\u00e4r civilisationen f\u00f6rs\u00f6ker att ta \u00f6ver naturens omr\u00e5den och naturen f\u00f6rs\u00f6ker att ta \u00f6ver civilisationens omr\u00e5den. <\/p>\n\n\n\n

Vem \u00e4r din viktigaste f\u00f6rebild i ditt arbete?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag t\u00e4nker ofta p\u00e5 Isabelle Eberhardt. Och Indras dotter i Ett dr\u00f6mspel<\/em> av Strindberg. H\u00f6rde n\u00e5got Gunnar Ekel\u00f6f ska ha sagt om att alla m\u00e4nniskors uppgift \u00e4r att vittna, och det t\u00e4nker jag mycket p\u00e5. Efter att jag h\u00f6rde det har jag t\u00e4nkt mig det som min uppgift — att vittna i betydelsen se v\u00e4rlden och ber\u00e4tta om den.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Broderi i Syssleb\u00e4ck. Foto: Jennie McMillen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Under en period var du konstn\u00e4rligt ansvarig f\u00f6r ett broderi-och-integrations-projekt i V\u00e4rmland. Vad gjorde ni?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Kvinnor som kommit som flyktingar till trakten kring Syssleb\u00e4ck fr\u00e5n en rad olika l\u00e4nder d\u00e4r konflikter p\u00e5g\u00e5r — Irak, Iran, Afganistan, Syrien, Kongo, Jemen — broderade enskilt bilder som handlade om deras heml\u00e4nder, flykten d\u00e4rifr\u00e5n, och Sverige d\u00e4r de nu bor. Jag sydde sedan ihop deras bilder och h\u00f6ll samman de bilder som ber\u00e4ttade om deras heml\u00e4nder, de som handlade om flykten och de som handlade om det nya landet. Deras bilder speglade olika erfarenheter och platser men blev ocks\u00e5 som ett kollektivt dokument \u00f6ver n\u00e5got som alltf\u00f6r m\u00e5nga uts\u00e4tts f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
En son b\u00e4r sin pappa. Foto: Jennie McMillen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

P\u00e5 vilka s\u00e4tt kan gemensamt textilhandarbete fungera som ett integrationsredskap, tror du?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Att brodera \u00e4r n\u00e5got som passar att g\u00f6ra b\u00e5de ensam och i grupp och b\u00e5de tyst och i samtal. Det finns inte samma gr\u00e4nser i en sj\u00e4lv n\u00e4r man broderas som n\u00e4r man m\u00e5lar eller tecknar. Att ber\u00e4tta i bilder genom broderi \u00e4r v\u00e4ldigt till\u00e5tande eftersom man inte sj\u00e4lv best\u00e4mmer allt — tr\u00e5den och n\u00e5len har ocks\u00e5 en vilja och en form som inte g\u00e5r att t\u00e4mja helt. Det passar bra att g\u00f6ra i grupp eftersom man kan v\u00e4xla mellan att bara social och inte vara social. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga, oavsett vilket land man f\u00f6tts i, kan ocks\u00e5 relatera till broderi eftersom det finns traditioner att brodera i f\u00f6rmodligen alla l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

I det h\u00e4r projektet var det bara de kvinnor som kommit som flyktingar till Sverige som broderade. Integrationen skedde inte genom att man broderade tillsammans, utan kvinnorna som kommit till Sverige fick m\u00f6jlighet att ber\u00e4tta om sina upplevelser i de h\u00e4r bilderna i m\u00e5nga olika sammanhang f\u00f6r m\u00e4nniskor i Sverige. <\/p>\n\n\n\n

Jag tror att det var viktigt f\u00f6r m\u00e5nga att uttrycka sig om sina upplevelser. F\u00f6r m\u00e5nga var det nog viktigast att bara ha en plats att g\u00e5 till, f\u00f6r andra att m\u00f6ta m\u00e4nniskor fr\u00e5n Sverige, som de som var involverade i projektet som de tr\u00e4ffade mer regelbundet och mindre regelbundet, och att k\u00e4nna att man var en del av det nya landet. Jag upplevde att det var st\u00e4rkande f\u00f6r m\u00e5nga som deltog i projektet att deras ber\u00e4ttelser blev uppm\u00e4rksammade.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Det nya hemmet i V\u00e4rmland. Foto: Jennie McMillen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vad var det viktigaste du kunde l\u00e4ra ut i det arbetet?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag tror att det viktigaste f\u00f6r mig var att de skulle f\u00f6rst\u00e5 att deras ber\u00e4ttelser var viktiga och att vi ville l\u00e4ra k\u00e4nna dem och deras historia genom dem. Att det inte spelade n\u00e5gon roll om man k\u00e4nde sig bekv\u00e4m med att g\u00f6ra en bild eller inte. Det fanns kvinnor som inte kunde skriva och l\u00e4sa, och jag tyckte mycket om tanken att de fick ett s\u00e4tt att ber\u00e4tta p\u00e5 oberoende av ord. Det var s\u00e5 inspirerande och fint att s\u00e5 m\u00e5nga anv\u00e4nde sig av den m\u00f6jligheten.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Sj\u00e4lvportr\u00e4tt — br\u00f6llopsbild fr\u00e5n hemlandet. Foto: Jennie McMillen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vad var det viktigaste du sj\u00e4lv l\u00e4rde dig?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag k\u00e4nde mig st\u00e4rkt av att se kvinnors styrka och m\u00e5lmedvetenhet. \u00c4ven om de som var med och broderade hade g\u00e5tt igenom saker som \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5ra att jag inte kan f\u00f6rest\u00e4lla mig dem s\u00e5 k\u00e4nde jag att det fanns s\u00e5 mycket gl\u00e4dje och kraft i deras s\u00e4tt att vara. Jag tyckte ocks\u00e5 att det var fint att kunna m\u00f6tas i det gemensamma, som att ha barn i samma \u00e5lder eller att ha g\u00e5tt p\u00e5 universitet eller att ha dr\u00f6mmar, utan att ha s\u00e5 mycket av ett gemensamt spr\u00e5k att kommunicera p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Monterade broderier — bilder fr\u00e5n heml\u00e4nder. Foto: Jennie McMillen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vad h\u00e4nde med resultatet?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Bilderna visades i Domkyrkan i Visby under Almedalsveckan f\u00f6rra \u00e5ret. I anslutning till det var det ocks\u00e5 ett seminarium som hade en av sina utg\u00e5ngspunkter i projektet d\u00e4r bland annat en av kvinnorna fr\u00e5n Afganistan ber\u00e4ttade om sin medverkan. Bilderna fortsatte sedan att visas i olika kyrkor i V\u00e4rmland.<\/p>\n\n\n\n

Hur skulle du vilja forts\u00e4tta arbeta med broderi och integration?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag skulle j\u00e4tteg\u00e4rna forts\u00e4tta att arbeta med broderi och integration. Det vore roligt med n\u00e5got projekt d\u00e4r de som \u00e4r med sj\u00e4lva vill arbeta med just broderi. Och det vore roligt med ett projekt d\u00e4r svenskar \u00e4r med tillsammans med dem som nyligt kommit hit och d\u00e4r man kunde hitta s\u00e4tt att m\u00f6tas p\u00e5 p\u00e5 lika villkor och hitta de d\u00e4r platserna d\u00e4r vi m\u00f6ts som m\u00e4nniskor oberoende av hur hemma vi k\u00e4nner oss i det h\u00e4r landet.<\/p>\n\n\n\n

Hur har det projektet inspirerat dig i ditt arbete med andra projekt?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag har inte jobbat med n\u00e5gra andra projekt efter det utan bara haft fokus p\u00e5 mitt eget arbete. Men det har skapat m\u00e5nga tankar och dr\u00f6mmar om att arbeta mer socialt med broderi parallellt med mitt eget arbete. Jag tycker v\u00e4ldigt mycket om konst som ing\u00e5r i Outsider art<\/a>. Projektet i Syssleb\u00e4ck ing\u00e5r v\u00e4l lite i det begreppet eftersom det \u00e4r bilder som gjorts av m\u00e4nniskor utan konstn\u00e4rlig utbildning.<\/p>\n\n\n\n

*** <\/p>\n\n\n\n

Tusen tack, Jennie! <\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r kan man l\u00e4sa en artikel och se en film fr\u00e5n den h\u00f6st n\u00e4r projektet startade.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag hoppas att vi aldrig gl\u00f6mmer h\u00f6sten 2015. Men det var h\u00f6sten 2016 som \u00d6vre \u00c4lvdals f\u00f6rsamling i V\u00e4rmland fylldes av m\u00e4nniskor p\u00e5 flykt — fr\u00e5n Iran, Kongo, Irak, Jemen, Syrien, Afghanistan. Ganska snabbt kom id\u00e9n att arbeta vidare i den tradition som finns i den lokala ”pilgrimstapeten” (i sin tur inspirerad av det v\u00e4rldsk\u00e4nda…<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[102,1136,289,1195,103,163,73],"tags":[1351,1495,1494,989,1496],"class_list":["post-12405","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-afghanistan","category-dr-kongo","category-halsa","category-integration","category-intervju","category-irak","category-kriget-i-syrien","tag-broderi","tag-karlstads-stift","tag-ovre-alvdals-forsamling","tag-svenska-kyrkan","tag-varmland"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12405"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12405"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12405\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12421,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12405\/revisions\/12421"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12405"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12405"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12405"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}