{"id":12380,"date":"2019-08-15T11:17:40","date_gmt":"2019-08-15T09:17:40","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=12380"},"modified":"2019-08-15T11:30:52","modified_gmt":"2019-08-15T09:30:52","slug":"overleva-och-lite-till","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2019\/overleva-och-lite-till\/","title":{"rendered":"\u00d6verleva och lite till"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

The Endless Steppe<\/em> \u00e4r en mycket, mycket speciell bok.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r lika f\u00f6rf\u00e4rligt som fantastiskt att den finns\n\u00f6verhuvudtaget.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfattaren och huvudpersonen, Esther Hautzig<\/strong> (f\u00f6dd Rudomin), \u00e4r ett av de m\u00e5nga barn som tillsammans med sin mamma och pappa deporteras till Sibirien under en av Sovjetunionens stora omflyttningskampanjer. Hennes f\u00f6r\u00e4ldrar har inte gjort n\u00e5got s\u00e4rskilt f\u00f6r att straffas p\u00e5 det viset \u2013 de r\u00e5kar bara tillh\u00f6ra en grupp som ledningen best\u00e4mmer ska flyttas, n\u00e4mligen \u201dkapitalister\u201d. Och snabbt ska det g\u00e5. Det \u00e4r krig i Europa sedan tv\u00e5 \u00e5r, \u00f6stra Polen \u00e4r under Sovjetunionens kontroll, 1941 vet f\u00f6rst\u00e5s ingen hur l\u00e4nge kriget kommer att forts\u00e4tta, och Esther \u00e4r tio \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
En skolutg\u00e5va av boken.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Inget hade kunnat f\u00f6rbereda en v\u00e4lbest\u00e4lld judisk\nklockmakarfamilj fr\u00e5n Vilnius (vid den h\u00e4r tiden \u00e4r Vilnius inte Litauens huvudstad\nutan heter Wilna och ligger allts\u00e5 i Polen) p\u00e5 den tv\u00e5 m\u00e5nader l\u00e5nga t\u00e5gresan i\nboskapsvagnar eller p\u00e5 livet i Sibirien, d\u00e4r de vuxna till en b\u00f6rjan blir\ngruvarbetare och d\u00e4r livet bara blir n\u00e5got lite enklare och friare efter ett\npar \u00e5r n\u00e4r familjen till\u00e5ts flytta till en sibirisk by.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt forts\u00e4tter ju andra v\u00e4rldskriget, och Esthers mamma inser sent omsider konsekvenserna av ett snabbt och desperat beslut. N\u00e4r familjen skulle f\u00f6ras bort d\u00f6k hennes bror upp, och f\u00f6r att r\u00e4dda honom lj\u00f6g Esthers mamma och sa att han inte h\u00f6rde till familjen. Det hon r\u00e4ddade honom till blev, f\u00f6rst\u00e5r hon, n\u00e5got mycket v\u00e4rre.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan var jag p\u00e5 Ockupationsmuseet i Riga och\nr\u00e5kade h\u00f6ra delar av en guidad tur d\u00e4r. Guiden ber\u00e4ttade om hur mammor, barn\noch \u00e5ldringar fr\u00e5n Lettland l\u00e4mpades av mitt ute i \u00f6demarken i Sibirien och\nfick gr\u00e4va och bygga sig ett slags backstugor d\u00e4r \u2013 att bygga hela hus var inte\natt t\u00e4nka p\u00e5. En extra backstuga anv\u00e4ndes som f\u00f6rvaringsrum f\u00f6r alla de\nm\u00e4nniskor som dog under vintern och inte kunde begravas medan marken var\nfrusen.<\/p>\n\n\n\n

Den ber\u00e4ttelse som jag \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 att jag aldrig kommer att gl\u00f6mma \u00e4r den om mamman som r\u00e5kade skada sig och bl\u00f6dde ur ett s\u00e5r p\u00e5 handen. Hon ins\u00e5g snabbt att n\u00e4ring gick f\u00f6rlorad p\u00e5 det viset och l\u00e4t ett av sina barn slicka i sig blodet. Efter det stack hon sig regelbundet i fingrarna och l\u00e4t sina barn suga p\u00e5 dem f\u00f6r att de skulle f\u00e5 i sig \u00e5tminstone n\u00e5got.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Esther Hautzig. Bild l\u00e5nad fr\u00e5n The James C. Kirkpatrick Library, University of Central Missouri, https:\/\/guides.library.ucmo.edu\/hautzige<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Just det h\u00e4nder inte i Esther Hautzigs skildring, men hon g\u00f6r verkligen den \u00e4ndl\u00f6sa st\u00e4ppen verklig f\u00f6r sina l\u00e4sare och ber\u00e4ttar bland annat om sommarhettan, om den st\u00e4ndiga bristen p\u00e5 mat och om hur livsfarligt det kan vara att g\u00e5 ut p\u00e5 bygatan ensam en vanlig vinterdag. M\u00f6rkret och kylan g\u00f6r att vem som helst kan g\u00e5 vilse p\u00e5 bara n\u00e5gon minut, frysa ihj\u00e4l och bli hittad f\u00f6rst l\u00e5ngt fram p\u00e5 v\u00e5ren. Det g\u00e4ller att alltid g\u00e5 tillsammans. Men st\u00e4ppen drar ocks\u00e5 Esther till sig \u2013 trots dess brutala og\u00e4stv\u00e4nlighet inser hon, n\u00e4r familjen till slut blir fri att ge sig av, att hon har haft sitt hem d\u00e4r och att hon alltid kommer att h\u00f6ra till den.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
En ganska ny utg\u00e5va av boken.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Att jag har l\u00e4st The Endless Steppe<\/em> beror p\u00e5 att en\nagent gav mig den p\u00e5 Frankfurts bokm\u00e4ssa f\u00f6r ganska m\u00e5nga \u00e5r sedan. Kanske hade\nden just kommit i en nyutg\u00e5va p\u00e5 engelska d\u00e5, f\u00f6r det g\u00f6r den ibland \u2013 den\nr\u00e4knas som en klassiker, och jag har till och med sett l\u00e4sarrecensioner d\u00e4r det\nst\u00e5r att den \u00e4r \u201db\u00e4ttre \u00e4n Anne Franks dagbok\u201d, hur man nu kan j\u00e4mf\u00f6ra s\u00e5dant.\nJag l\u00e4ste m\u00e5nga sj\u00e4lvbiografiska historiska b\u00f6cker och historiska romaner under\nen period och hoppades att jag skulle hitta s\u00e5dana som vi kunde ge ut p\u00e5\nf\u00f6rlaget d\u00e4r jag arbetade. Det tydligaste resultatet av det arbetet blev Gudrun\nPausewangs dokument\u00e4rnovellsamling Jag var d\u00e4r<\/em>, och den finns faktiskt fortfarande\natt f\u00e5 tag p\u00e5 \u2013 En bok f\u00f6r alla gav ut den i en ny utg\u00e5va f\u00f6r ett par \u00e5r sedan.<\/p>\n\n\n\n

The Endless Steppe<\/em> kunde vi inte ge ut. N\u00e4r Esther Hautzig sammanfattar sina fem \u00e5r i Sibirien och f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r hon \u00f6verlevde n\u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga andra dog blir hennes slutsats, s\u00e5 som jag tolkade den, att det g\u00e4llde att satsa p\u00e5 sin egen \u00f6verlevnad i varje \u00f6gonblick och inte l\u00e5ta sig p\u00e5verkas av andras behov, av v\u00e4nskaper eller av n\u00e5got slags medm\u00e4nsklighet. Naturligtvis hade hon r\u00e4tt att tolka och ber\u00e4tta som hon vill \u2013 det var ju hon som hade varit med om alltihop. Det fanns s\u00e5 mycket mer i hennes ber\u00e4ttelse, men det allra sista var inte ett budskap som jag ville se till att \u00f6vers\u00e4tta och sprida.<\/p>\n\n\n\n

Den hade faktiskt kommit ut p\u00e5 svenska tv\u00e5 g\u00e5nger tidigare, p\u00e5 1970-talet och 1980-talet: en g\u00e5ng som Flicka i Sibirien<\/em> och en g\u00e5ng som St\u00e4pp-barn<\/em>. S\u00e5 den borde g\u00e5 att best\u00e4lla fr\u00e5n bibliotekens magasin eller som fj\u00e4rrl\u00e5n!<\/p>\n\n\n\n

En pytteliten detalj som verkligen f\u00e5ngade mig i den utg\u00e5va som jag fick, och som nog egentligen \u00e4r anledningen till att jag skriver om boken h\u00e4r, var tryckortssidan, kolofonen, en sida som oftast \u00e4r nummer fyra och som inneh\u00e5ller en massa formell information om boken: n\u00e4r och var den \u00e4r tryckt, vilka som har varit inblandade i produktionen, r\u00e4ttigheter och s\u00e5dant. Om en f\u00f6rfattare har skrivit fler b\u00f6cker n\u00e4mns de ofta d\u00e4r. N\u00e4r jag har letat har jag hittat en hel rad, bland annat A Gift for Mama <\/em>och Remember Who You Are<\/em>, men i ”min” utg\u00e5va fanns det bara en titel ut\u00f6ver hennes barndomsbiografi: Let’s Make Presents \u2013 One-Hundred Gifts for Less Than One Dollar<\/em>. Jag undrar om inte den titeln s\u00e4ger mer om orsakerna till att hon \u00f6verlevde \u00e4n de slutsatser som hon sj\u00e4lv drar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

The Endless Steppe \u00e4r en mycket, mycket speciell bok. Det \u00e4r lika f\u00f6rf\u00e4rligt som fantastiskt att den finns \u00f6verhuvudtaget. F\u00f6rfattaren och huvudpersonen, Esther Hautzig (f\u00f6dd Rudomin), \u00e4r ett av de m\u00e5nga barn som tillsammans med sin mamma och pappa deporteras till Sibirien under en av Sovjetunionens stora omflyttningskampanjer. Hennes f\u00f6r\u00e4ldrar har inte gjort n\u00e5got s\u00e4rskilt…<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[68,101],"tags":[],"class_list":["post-12380","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-boktips","category-lastips"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12380"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12380"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12380\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12386,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12380\/revisions\/12386"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12380"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12380"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12380"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}