{"id":11629,"date":"2018-12-20T20:02:14","date_gmt":"2018-12-20T18:02:14","guid":{"rendered":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/?p=11629"},"modified":"2018-12-21T17:23:51","modified_gmt":"2018-12-21T15:23:51","slug":"11629","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/2018\/11629\/","title":{"rendered":"Anna Sigrid skapar av det som redan finns"},"content":{"rendered":"

Det h\u00e4r kan vara den l\u00e4ngsta intervju jag har publicerat h\u00e4r p\u00e5 bloggen. Men det \u00e4r inget mot kommentarf\u00e4lten n\u00e4r Anna Sigrid Pettersson<\/strong> visar upp sina kl\u00e4der p\u00e5 i en Facebook-grupp d\u00e4r alla syr om gamla kl\u00e4der och andra textilier till nya. Vi \u00e4r m\u00e5nga som \u00e4r helt fascinerade av vad hon lyckas skapa av broderade dukar, herrkostymer och allt allt m\u00f6jligt annat!<\/p>\n

S\u00e5 jag bad att f\u00e5 skicka n\u00e5gra fr\u00e5gor. Jag tror att det \u00e4r fler \u00e4n jag som \u00e4r nyfikna p\u00e5 Anna Sigrids gr\u00e4nsl\u00f6sa kreativitet och ocks\u00e5 p\u00e5 hennes skicklighet.<\/p>\n

Gr\u00e4nsl\u00f6sa? Kanske inte riktigt. Materialet s\u00e4tter ju gr\u00e4nser hela tiden, och jag undrar om det inte \u00e4r en del av po\u00e4ngen.<\/p>\n

Som Anna Sigrid skrev en g\u00e5ng: ”Ibland f\u00e5r man en id\u00e9 … eller en gardin!”<\/p>\n

***<\/p>\n

\"\"<\/strong><\/p>\n

Hej Anna Sigrid! Du visar helt fantastiska \u00e5terbruksplagg p\u00e5 Facebook \u2013 hur b\u00f6rjade du din \u00e5terbruksbana?<\/strong><\/p>\n

Jag har v\u00e4xt upp under sm\u00e5 omst\u00e4ndigheter, men ocks\u00e5 i en konstig k\u00e4nslol\u00f6s tillvaro. Men min mamma visade tilltro till mina \u00e5sikter mycket tidigt, eller s\u00e5 saknade hon egna id\u00e9er. S\u00e5 n\u00e4r det syddes eller stickades fick jag komma till tals.<\/p>\n

Det syddes mycket under barndomen, och kusinkassar gick mellan familjerna, och jag fick ofta fr\u00e5gan hur jag ville att kl\u00e4derna skulle se ut. F\u00f6rmodligen var det en fostran att t\u00e4nka f\u00e4rg, form och modell, utan att jag visste det d\u00e5.<\/p>\n

Jag var ocks\u00e5 \u201dkinkig\u201d: h\u00e5rt i midja gick bort, h\u00e5rt runt hals — polotr\u00f6jor — gick bort.<\/p>\n

Och i takt med att jag l\u00e4rde mig maskinen s\u00e5 b\u00f6rjade jag sy i smyg …<\/p>\n

\u00c4lskade ljudet av saxens vandring \u00f6ver bordet, ett krkr krkr<\/em>, som betydde n\u00e5got f\u00f6rv\u00e4ntansfullt.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r en kass gammal Instamatic-bild som min mamma skannat och f\u00f6rstorat. Men det \u00e4r en bild av en situation jag minns med v\u00e4rme. Det \u00e4r min pappa och jag, vi trasslar upp garn. Vi kunde k\u00f6pa garn, trassel och \u00e4ffsingar fr\u00e5n v\u00e4verier, och s\u00e5 trasslades det upp och gjordes till nystan. Pappa kn\u00f6t ryor och s\u00e5 stickades det. Och det fanns alltid ett lugn kring handens arbete. En m\u00f6jlighet till full koncentration p\u00e5 att g\u00f6ra precis det vi gjorde, och inget annat! Allt utanf\u00f6r st\u00e4ngdes av och jag var ytterst n\u00e4rvarande i nuet. NU \u00e4r bra!\u00a0F\u00f6rmodligen n\u00e5got jag l\u00e4rde mig, \u00f6vades in i, d\u00e4r och d\u00e5 och som jag har nytta av idag. NU \u00e4r bra.\u00a0<\/em><\/div>\n
<\/div>\n
***<\/div>\n

Jag TROR det var s\u00e5 att min pappa var en god inspirat\u00f6r. Min pappa var f\u00f6dd mellan tv\u00e5 systrar i en grupp av \u201dsladdbarn\u201d. Han hade m\u00e5nga syskon f\u00f6dda kring 1905–12, sen kom \u201dsladden\u201d 1920–21 och 1923. Farmor bar elva–tolv barn, sju blev vuxna, s\u00e5 hon var nog r\u00e4tt sliten. S\u00e5 sladden, som bestod av mest tjejer, fick tjejfostran: sticka, sy, v\u00e4va, baka och laga mat. Det gjorde han, och l\u00e4rde mig.<\/p>\n

Morsan stickade … P\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt var det s\u00e5 i hemmet, att sitta med armarna i kors bara inte gjordes, men tid att l\u00e4ra mig tog hon sig inte. Det syddes, stickades, klipptes mattrasor, trasslades garn. Och det enda (?) godtagbara s\u00e4ttet f\u00f6r kvinnor i v\u00e5r samh\u00e4llsklass att umg\u00e5s var \u201dsyjuntor\u201d.<\/p>\n

Min l\u00e4rare p\u00e5 l\u00e5gstadiet \u201dfuskade\u201d ocks\u00e5, s\u00e5 vi fick ha sysl\u00f6jd redan i \u00e5rskurs tv\u00e5. Broderade en katt, minns jag.<\/p>\n

Men innan dess… jag och mina br\u00f6der fick hj\u00e4rnhinneinflammation och vi l\u00e5g i omg\u00e5ngar p\u00e5 epidemisjukhuset, och d\u00e4r fanns en f\u00f6re detta syfr\u00f6ken som skulle syssels\u00e4tta mig (oss?). Ocks\u00e5 med broderi — jag fick av henne en liten chokladask, s\u00e5n d\u00e4r \u00e5ttkantig (Droste?), FULL med broderigarn!<\/p>\n

Gick ocks\u00e5 som bland de f\u00f6rsta barnen i V\u00e4ster\u00e5s p\u00e5 \u201dfritids\u201d som ocks\u00e5 var ett v\u00e4rsta pysselparadis, efter l\u00e4xl\u00e4sning f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n

Och den \u201driktiga\u201d sysl\u00f6jden i \u00e5rskurs tre var v\u00e4l proppen, trots en ovanligt trist och oinspirerande l\u00e4rare, denna j\u00e4kla sl\u00f6jdp\u00e5se…. i bl\u00e5randigt Str\u00f6mmatyg.<\/p>\n

Men sedan, syfr\u00f6ken i fyran \u2013 d\u00e4r var det k\u00e4rlek! Och vi fick sy kl\u00e4der, och sedan dess har jag sytt kl\u00e4der.<\/p>\n

Jag var l\u00e5ng och stor redan som liten, s\u00e5 byxor och skjortor h\u00e4ngde p\u00e5 halv st\u00e5ng, okl\u00e4dsamt!<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan var det \u00e5tertr\u00e4ff med mellanstadieklassen, och de ber\u00e4ttade med gapande munnar och fascination 50 \u00e5r efter\u00e5t hur jag sydde kl\u00e4der till hela syskonskaran Trapp, som vi satte upp som teater. Morsans gardiner!<\/p>\n

Och p\u00e5 vinden i huset vi bodde i fanns en uppsj\u00f6 med gamla kl\u00e4der, till mattrasor, och d\u00e4r var det bara att botanisera och sy. Pappa var vansinnig, han hade f\u00f6rmodligen magneter under f\u00f6tterna f\u00f6r han lyckades alltid kliva p\u00e5 knappn\u00e5lar. Hela tiden var det ont om pengar, eller att pengar skulle anv\u00e4ndas till annat, jag kan inte riktigt s\u00e4ga hur det egentligen var, och min mamma tyckte aldrig att det var n\u00f6dv\u00e4ndigt att k\u00f6pa n\u00e5got f\u00f6r det fanns ju kusinkassar, eller att \u00e4rva efter mina br\u00f6der.<\/p>\n

S\u00e5, s\u00e5 var det nog, f\u00f6r att jag skulle f\u00e5 som jag ville fick jag fixa det sj\u00e4lv. Och det finns massor med \u201dplagg\u201d jag aldrig haft: V-jeans, parkas … Min ryssm\u00f6ssa, p\u00e5 modet, gjorde jag sj\u00e4lv av morsans gamla f\u00e5rskinnsp\u00e4ls. Den hade tidigare slaktats f\u00f6r att bli v\u00e4rmedyna i bilen.<\/p>\n

N\u00e4r jag var elva flyttade vi in till V\u00e4ster\u00e5s, vindskl\u00e4derna f\u00f6ljde med, upp p\u00e5 vinden igen. Men det fanns en granne … det var m\u00e5nga syskon och f\u00f6rmodligen ont om pengar, men hon hade Burda och sydde j\u00e4ttemycket, till alla barnen, och var en fena p\u00e5 probleml\u00f6sning och \u00e5terbruk, \u00e5teranv\u00e4ndning … Och s\u00e5 kom jag i kontakt med Burda … p\u00e5 tyska visserligen, men med bilder och m\u00f6nster.<\/p>\n

Vad brukar oftast inspirera dig till ett nytt plagg \u2013 material som du f\u00e5r syn p\u00e5, en bild n\u00e5gonstans, ett behov, n\u00e5got annat?<\/strong><\/p>\n

ALLT inspirerar: TV-program, Merlin, Vanity Fair, naturen, utst\u00e4llningar, folkdr\u00e4kter, men ocks\u00e5 det befintliga materialet, som finns i mitt f\u00f6rr\u00e5d. Jag brukar plocka tomma \u201d\u00f6lflak\u201d fr\u00e5n bolaget som blir som brickor jag l\u00e4gger material i. Det kan ligga ett tag, en evighet eller en kvart, band, tr\u00e5d, spets, dragkedjor, knappar … som matchar i f\u00e4rg och kvalitet, men ocks\u00e5 att m\u00e4ngden \u00e4r \u201drimlig\u201d.<\/p>\n

Bilder, andras alster f\u00f6rst\u00e5s, inspirerar.<\/p>\n

Och att bara l\u00e4mna hemmet kan vara stimulerande i sig. Jag har ju slutat yrkesarbeta och \u00e4r ofta hemma.<\/p>\n

\"\"<\/strong><\/p>\n

Barnkappa av ylleduk och linneduk med broderier. Foto: Anna Sigrid Pettersson<\/em><\/p>\n

Syr du mest till dig sj\u00e4lv eller till andra?<\/strong><\/p>\n

Just nu lagar jag mest till andra. Till f\u00f6re detta arbetskamrater, \u201dhelar\u201d barnkl\u00e4der, byter dragkedjor — det \u00e4r tr\u00e5kigt, men jag har l\u00e4rt mig att st\u00e4nga av — och ser till att f\u00f6rl\u00e4nga livet p\u00e5 kl\u00e4der. Allts\u00e5 mer milj\u00f6t\u00e4nkande och att r\u00e4dda andras hush\u00e5llsekonomi.<\/p>\n

\u00c5 andra sidan kr\u00e4vs det en viss kreativitet f\u00f6r att laga kl\u00e4der s\u00e5 att barn, men ocks\u00e5 deras f\u00f6r\u00e4ldrar, blir n\u00f6jda. Det finns en viss status och stil som f\u00f6r\u00e4ldrar vill att barnen ska visa upp.<\/p>\n

Men snart \u00e4r tr\u00e4dg\u00e5rdsarbetet \u00f6ver f\u00f6r i \u00e5r, vaktelhuset klart och f\u00e5glar p\u00e5 plats och arbetet forts\u00e4tter inomhus, d\u00e5 syr jag mest till andra.<\/p>\n

Framf\u00f6r allt syr jag p\u00e5 lust! Det som faller mig in, lockar, \u00e4r inspirerande att genomf\u00f6ra, ocks\u00e5 tekniska utmaningar. S\u00e4llan syr jag till mig, jag har ju alla kl\u00e4der jag beh\u00f6ver. Och lagningar!<\/p>\n

Blandar du nytt och gammalt, eller \u00e4r det en sport att bara \u00e5teranv\u00e4nda?<\/strong><\/p>\n

Jag anv\u00e4nder bara de material som finns i hemmet. \u00c5 andra sidan: eftersom m\u00e5nga kommer hit med kl\u00e4der, tyger, gardiner och \u00e4ven helt nya tyger anv\u00e4nder jag det som finns. Om jag k\u00f6per nytt s\u00e5 \u00e4r det vliseline och dragkedjor.<\/p>\n

Men visst \u00e4r det en sport att anv\u00e4nda \u201dgammalt\u201d. Och det \u00e4r en sport att spara minsta bit och sedan, trots litenheten, hitta ett anv\u00e4ndningsomr\u00e5de ocks\u00e5 f\u00f6r den lilla biten. Men ocks\u00e5 kn\u00e4ppt material, till exempel sockan i kappan, tavlor som tossor och liknande.<\/p>\n

Men en vanlig souvenir vid utlandsresor \u00e4r textilier eller sybeh\u00f6r p\u00e5 olika s\u00e4tt. Det \u00e4r billigt ofta men ocks\u00e5 roligt att vara i en vanlig aff\u00e4r som en vanlig kund. S\u00e5 s\u00e5dant nytt material kommer ocks\u00e5 till bruk.<\/p>\n

Jag jobbar H\u00c5RT p\u00e5 att inte k\u00f6pa mer material \u00f6verhuvudtaget. N\u00e4r jag k\u00f6per material s\u00e5 \u00e4r det p\u00e5 Tradera, Kupan, Myrorna eller annan loppis. Jag kan ocks\u00e5 plocka hem s\u00e5nt som legat, h\u00e4ngt ute. En \u00f6vergiven handske eller m\u00f6ssa som h\u00e4ngt under n\u00e5gra veckor kan ocks\u00e5 hamna i mitt f\u00f6rr\u00e5d. Och s\u00e5, i v\u00e4ntan p\u00e5.<\/p>\n

N\u00e4r jag syr \u00e5t andra vill jag \u00e5terv\u00e4nda deras material. Bonusbarnbarnet fick en ny dyna till Stokke-stolen, tillverkad av mammans fina f\u00f6re detta gardin. En kl\u00e4nning fick hon ocks\u00e5 av pappans skjorta.\u00a0 Lilla flickan i Lofoten fick en v\u00e4st av en tavla som h\u00e4ngt i gammelmorfars arbetsrum, hon fick ocks\u00e5 bebiskl\u00e4der av gammelmormors spetsar, och s\u00e5 vidare. Min v\u00e4n med textilskatten har gett mycket material till mig, och det kommer tillbaka i form av kl\u00e4der till hennes barnbarn.<\/p>\n

\"\"<\/strong><\/p>\n

Mininecess\u00e4r av tv\u00e5 jeansfickor, f\u00f6rsedd med dragkedja upptill och fodrad med gardintyg. Foto: Anna Sigrid Pettersson<\/em><\/p>\n

Vad brukar du f\u00e5 f\u00f6r respons p\u00e5 kl\u00e4der som du sj\u00e4lv anv\u00e4nder?<\/strong><\/p>\n

De flesta blir imponerade, som de inte fattar att det G\u00c5R, \u00f6verhuvudtaget att sy kl\u00e4der! M\u00e5nga plagg \u00e4r \u201dnormala\u201d och v\u00e4cker bara uppst\u00e5ndelse n\u00e4r de f\u00e5r reda p\u00e5 att de \u00e4r hemsytt. En del plagg \u00e4r kn\u00e4ppa och det dras p\u00e5 munnar och skrattas, men det \u00e4r alltid positiva kommentarer.<\/p>\n

Och p\u00e5 barnplaggen?<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r mycket kl\u00e4nningar och det blir s\u00e5 hyllade, kallas ljuvliga och s\u00f6ta. Kapporna f\u00e5r ocks\u00e5 oerh\u00f6rt positiva kommentarer. Sj\u00e4lv blir jag lite st\u00f6rd \u00f6ver mig, f\u00f6r jag \u00e4r s\u00e5 j-a tr\u00f6tt p\u00e5 att tjejer ska vara s\u00f6ta. Och jag g\u00f6r s\u00e5 mycket \u201dpynt\u201d-kl\u00e4der. Jag vill g\u00f6ra mer funktionskl\u00e4der.<\/p>\n

Men jag t\u00e4nker hela tiden p\u00e5 bekv\u00e4mligheten, minns barndomens pl\u00e5gor, s\u00e5 inget yllekli mot huden, inga h\u00e5rda s\u00f6mmar som trycker eller midjor som sitter \u00e5t. Kl\u00e4der som jag lagar blir v\u00e4ldigt uppskattade av m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Kl\u00e4nning av broderad duk och duk med spetskant. Foto: Anna Sigrid Pettersson<\/em><\/p>\n

Gissningsvis, hur mycket tid l\u00e4gger du i genomsnitt p\u00e5 ett plagg?<\/strong><\/p>\n

Phu … sv\u00e5rt att s\u00e4ga … eftersom jag \u00e4r luststyrd s\u00e5 kan det g\u00e5 j\u00e4ttefort, en–tv\u00e5 timmar. Men det kan ta massor med tid om det \u00e4r p\u00e4rlbroderier eller vanligt broderi. Ibland g\u00e5r jag \u201dall in\u201d och det tar ALDRIG slut. Jag satt fortfarande och broderade p\u00e5 min brudkl\u00e4nning tv\u00e5 timmar innan g\u00e4sterna kom.<\/p>\n

Jag syr ocks\u00e5 ofta f\u00f6r hand f\u00f6r att ha full kontroll p\u00e5 varje stygn. Sedan fodrar jag ofta, och det tar tid men blir ocks\u00e5 bra!<\/p>\n

Mesta tiden g\u00e5r det \u00e5t att slakta, och se till att material blir g\u00e5ngbart igen, tv\u00e4tta, plockat fritt fr\u00e5n tr\u00e5dar och stryka. Och det \u00e4r s\u00e5 olika arbeten jag g\u00f6r.<\/p>\n

Vad g\u00f6r du om det inte blir som du har t\u00e4nkt?<\/strong><\/p>\n

Om plagget blir f\u00e4rdigt och inte som jag t\u00e4nkt finns det lite olika tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt, ett \u00e4r att t\u00e4nka om, ett annat att l\u00e4gga det i min R\u00f6da korset-kasse som n\u00e4r den \u00e4r full g\u00e5r till R\u00f6da korset. Blir det inte f\u00e4rdigt s\u00e5 blir det liggande, och ibland blir det f\u00e4rdigt en annan g\u00e5ng, eller uppspr\u00e4ttat till nytt material.<\/p>\n

Har du n\u00e5got projekt som du \u00e4r extra n\u00f6jd med?<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r olika … beroende p\u00e5. Jag fick en kasse med trasiga barnkl\u00e4der och jag lagade ett par bl\u00e5 trik\u00e5byxor, h\u00e5l p\u00e5 kn\u00e4et. Jag hade ett resttyg, regnb\u00e5gsvelour, som blev ett nytt kn\u00e4, och f\u00f6r att det inte skulle se \u201dlappat\u201d ut gjorde jag en bakficka av samma tyg. Och den d\u00e4r ungen blev s\u00e5 glad.<\/p>\n

En annan unge, hon var normall\u00e5ng och s\u00e5 sp\u00e4d och jag sydde massor med kl\u00e4der till henne, anv\u00e4nde m\u00f6nster f\u00f6r 3 \u00e5r, och la p\u00e5 l\u00e4ngden. Jag sydde henne en v\u00e4st, utan bild, med ett p\u00e4rlbroderi, Pelle Kanin, ungef\u00e4r 20 centimeter h\u00f6g. J\u00e4tteh\u00e4ftig! Hon var f\u00f6rstummad i en kvart!<\/p>\n

Men r\u00e4tt fort blir det att det senaste projektet \u00e4r det jag \u00e4r mest n\u00f6jd med.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Barnkappa av herrkostym som inemellan har varit damdr\u00e4kt. Foto: Anna Sigrid Pettersson<\/em><\/p>\n

Vilka \u00e4r dina favoritmaterial?<\/strong><\/p>\n

Rena material, bomull, ull och siden. D\u00e4r borde ylle st\u00e5 f\u00f6rst!<\/p>\n

Vad har du f\u00f6r tips till den som vill b\u00f6rja arbeta som du?<\/strong><\/p>\n

B\u00f6rja! Om det ska handla om barnkl\u00e4der m\u00e5ste det g\u00e5 fort! De v\u00e4xer s\u00e5 fort. Bara G\u00d6R! Och strunta i om det inte blir s\u00e5 bra, f\u00f6r n\u00e4sta g\u00e5ng blir det b\u00e4ttre. Anv\u00e4nd gammalt material s\u00e5 svider inte kostnaden. Barn \u00e4r okritiska s\u00e5 sy bara. Och l\u00e5na b\u00f6cker s\u00e5 du l\u00e4r dig tekniken, f\u00f6r med r\u00e4tt teknik blir det l\u00e4ttare.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Barnkl\u00e4nning med duk som ok. Foto: Anna Sigrid Pettersson<\/em><\/p>\n

Vad arbetar du med, eller vad planerar du f\u00f6r, just nu?<\/strong><\/p>\n

Just nu f\u00e4rdigst\u00e4ller jag ett vaktelhus, jag ska h\u00e4mta vaktlar p\u00e5 l\u00f6rdag [intervjun gjordes tidigare i h\u00f6stas, Annas anm].<\/p>\n

Men jag stickar ocks\u00e5 p\u00e5 en gammal trasig tr\u00f6ja som ska bli fin, hel och varm. Tr\u00f6jan \u00e4r till mig. Den gamla tr\u00f6jan \u00e4r tv\u00e4ttad och ligger i materialf\u00f6rr\u00e5det, i v\u00e4ntan p\u00e5 … Det \u00e4r ett el\u00e4nde att st\u00e4ndigt \u00f6ka i vikt och v\u00e4xa ur kl\u00e4derna.<\/p>\n

Och sedan har jag ett g\u00e4ng trista surdegar som jag ska f\u00e4rdigst\u00e4lla. Kl\u00e4der som en kvinna bett mig sy, och det \u00e4r faktiskt inte s\u00e5 roligt. Och n\u00e4r det \u00e4r klart har jag en liten flamskv\u00e4vnad, min gamla gr\u00e5 tr\u00f6ja och annat som ligger p\u00e5 ett \u00f6lflak och frestar. P\u00e5 ett annat flak ligger en slaktad flanellskjorta och velourbyxor. Det finns ocks\u00e5 ett tredje flak, med gardiner fr\u00e5n Alviks bibliotek och det d\u00e4r sista i v\u00e4vstolen, d\u00e4r jag bara har t\u00f6mt garnspole efter garnspole, s\u00e5 randigt i alla f\u00e4rger och bredder … jag v\u00e4vde det 1974 och snart h\u00e4nder det, i v\u00e4ntan p\u00e5!<\/p>\n

***<\/p>\n

Det tog emot att undanh\u00e5lla er Anna Sigrids beskrivningar av hur varje plagg har kommit till — men g\u00e5 med i Facebook-gruppen Sy och skapa om gamla kl\u00e4der till nya!<\/a> s\u00e5 kan ni l\u00e4sa allihop och m\u00e5nga fler!<\/p>\n

Tack, Anna Sigrid, f\u00f6r all inspiration som du delar med dig av!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det h\u00e4r kan vara den l\u00e4ngsta intervju jag har publicerat h\u00e4r p\u00e5 bloggen. Men det \u00e4r inget mot kommentarf\u00e4lten n\u00e4r Anna Sigrid Pettersson visar upp sina kl\u00e4der p\u00e5 i en Facebook-grupp d\u00e4r alla syr om gamla kl\u00e4der och andra textilier till nya. Vi \u00e4r m\u00e5nga som \u00e4r helt fascinerade av vad hon lyckas skapa av…<\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[295,103,100],"tags":[],"class_list":["post-11629","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-aterbruk","category-intervju","category-sy"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11629"}],"collection":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11629"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11629\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11653,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11629\/revisions\/11653"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11629"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11629"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11629"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}