![\"\"](\"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2018\/01\/26553272_10215526525261507_2033925902_n.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Det \u00e4r ju s\u00e5 att jag inte brukar anv\u00e4nda bilder av mig sj\u00e4lv h\u00e4r p\u00e5 bloggen … men s\u00e5 skickade Giorgio<\/strong> fr\u00e5n Italien<\/strong> den h\u00e4r h\u00e4romdagen, och jag har t\u00e4nkt ett tag att jag ville ber\u00e4tta ett par saker om att sticka p\u00e5 offentliga platser, och d\u00e5 passar den ju n\u00e4stan f\u00f6r bra!<\/p>\n Giorgio sj\u00f6ng i en stor k\u00f6r som jag och fem andra dirigenter tr\u00e4ffade under mellandagarna och ny\u00e5rshelgen i Basel<\/strong> och Schweiz<\/strong>. Det var s\u00e5ngare fr\u00e5n hela v\u00e4rlden — mest fr\u00e5n Europa, men ocks\u00e5 fr\u00e5n till exempel Korea och Japan, och en av dirigenterna \u00e4r egyptier. Efter ett par dagar delade vi upp oss, och en av grupperna hamnade tillsammans med mig och en dirigent till i M\u00fcnster<\/strong>, Basels domkyrka. D\u00e4r hade vi hand om musiken under fyra kv\u00e4llsgudstj\u00e4nster och tre middagsb\u00f6ner (jag var bara med p\u00e5 en av middagsb\u00f6nerna, f\u00f6r jag blev skickad till en annan kyrka ocks\u00e5).<\/p>\n Vi hade ganska mycket v\u00e4ntetid innan b\u00f6nerna b\u00f6rjade, och det var d\u00e5 som Giorgio tog den h\u00e4r bilden av mig. Jag sitter och stickar en liten kofta i J\u00e4rbos garn Alpacka Solo.<\/p>\n N\u00e4r Giorgio skickade bilden skrev han att han tyckte att den s\u00e5g ut som en ren\u00e4ssansm\u00e5lning. Det kanske den g\u00f6r?<\/p>\n Hursomhelst, h\u00e4r \u00e4r tre av mina senaste ov\u00e4ntade stickm\u00f6ten:<\/p>\n P\u00e5 en buss i Malm\u00f6<\/strong> s\u00e4tter sig en kvinna fr\u00e5n gamla Jugoslavien bredvid mig. Hon tyckte om att sticka f\u00f6rr, men det blir inte av l\u00e4ngre. Det var ungef\u00e4r n\u00e4r hon kom till Sverige under den stora arbetskraftsinvandringen p\u00e5 1960-talet. Hennes man fick arbete p\u00e5 Kockums. Sj\u00e4lv arbetade hon p\u00e5 olika restauranger. Hon \u00e4r mycket bekymrad \u00f6ver hur Malm\u00f6 har f\u00f6r\u00e4ndrats sedan dess.<\/p>\n P\u00e5 tunnelbanan i London<\/strong> tittar en kvinna p\u00e5 min stickning och b\u00f6rjar prata om att hon stickade mycket f\u00f6r 20 \u00e5r sedan men har gl\u00f6mt alltihop. Hon l\u00e5ter lite sorgsen.<\/p>\n P\u00e5 en buss i Malm\u00f6 (precis efter att kvinnan fr\u00e5n Balkan har klivit av, lustigt nog) kommer en kvinna med dansk brytning och fr\u00e5gar vad jag stickar. Hon visar sin egen sicksackstickade tr\u00f6ja och ber\u00e4ttar att hon har stickat sicksackm\u00f6nster sedan hon l\u00e4rde sig det som sju\u00e5ring och att hon anv\u00e4nder det till allt. Till den h\u00e4r tr\u00f6jan har hon ocks\u00e5 stickat m\u00f6ssa och halsduk som ligger hemma den h\u00e4r dagen. Sedan ber\u00e4ttar hon om hur hon arbetade som ett slags flygledarassistent p\u00e5 Kastrup n\u00e4r hon var ung — hennes uppgift var att lyssna p\u00e5 samtalen mellan piloter och flygledare och bryta in om de missade n\u00e5got. Det var mycket nattarbete, s\u00e5 hon hade med sig stickningen i tornet f\u00f6r att h\u00e5lla sig vaken mellan planen. Manliga kolleger somnade. En g\u00e5ng ins\u00e5g hon att ingen svarade en anropande pilot, och hon lyckades inte f\u00e5 flygledaren att reagera, s\u00e5 hon fick sj\u00e4lv koppla in sig i samtalet och landa planet. Sin svenske man tr\u00e4ffade hon n\u00e4r han kom f\u00f6r att l\u00e4ra sig hur de arbetade p\u00e5 Kastrup — han var flygledare i Sverige. N\u00e4r hon kom hit tyckte han inte att hon skulle arbeta mer. Men hon hade f\u00f6rs\u00f6kt l\u00e4ra sina barnbarn att sticka.<\/p>\n (Hon ber\u00e4ttade mycket, mycket mer, men jag ska inte f\u00f6ra allt vidare.)<\/p>\n