![\"\"](\"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2017\/11\/DSC_0857-e1509728751441.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Det \u00e4r med skor som med kl\u00e4der och leksaker och mycket annat: vi har vant oss av med att betala vad de egentligen kostar.<\/p>\n
N\u00e4r vi s\u00e4ger ”dyrt” betyder det egentligen ofta ”jag \u00e4r inte beredd att se till att den som har gjort det h\u00e4r arbetet \u00e5t mig f\u00e5r vettigt betalt”.<\/p>\n
N\u00e4r vi s\u00e4ger ”prisv\u00e4rt” betyder det ofta ”jag har inte lust att betala mer, och jag struntar i om den som har gjort arbetet har ett liv och en framtid eller inte”.<\/p>\n
N\u00e4r vi s\u00e4ger ”lyxigt” betyder det ofta ”jag betalar f\u00f6r ett varum\u00e4rke som jag har sett reklam f\u00f6r, och det jag k\u00f6per \u00e4r kanske och kanske inte b\u00e4ttre \u00e4n annat, men jag bryr mig inte om m\u00e4nniskorna som arbetar med tillverkningen”.<\/p>\n
N\u00e4r vi s\u00e4ger ”fynd” betyder det det inte s\u00e5 s\u00e4llan ”jag har ingen aning om ifall de som har tillverkat det jag k\u00f6pte har f\u00e5tt betalt \u00f6verhuvudtaget”.<\/p>\n
L\u00e5ter det h\u00e5rt?<\/p>\n
Det \u00e4r inget mot verkligheten f\u00f6r kl\u00e4d- och sko- och elektronikindustriarbetarna i en l\u00e5ng rad av v\u00e4rldens l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder.<\/p>\n
Det \u00e4r inte jag som \u00e4r tr\u00e5kig nu, men o vad jag \u00f6nskar att det vore det som var hela problemet.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2017\/11\/DSC_0859.jpg\")
<\/p>\n
Ju mer jag har h\u00f6rt och l\u00e4st om det som finns bakom v\u00e5ra kl\u00e4der och skor och telefoner och grejer (och jag har till och med redigerat en roman som handlade om det — det var bland annat den som fick mig att b\u00f6rja leta efter information), desto mindre entusiastisk har jag blivit \u00f6ver \u00f6verfl\u00f6det i n\u00e4stan alla Sveriges kedjebutiker.<\/p>\n
F\u00f6r snart 20 \u00e5r sedan var jag p\u00e5 B\u00f6le skinngarveri n\u00e4ra Pite\u00e5 och fick f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen se vilken process det \u00e4r att f\u00f6rvandla djurhudar till l\u00e4der.<\/p>\n
F\u00f6r \u00e5tta \u00e5r sedan kom jag till Brasilien, till en stad d\u00e4r en stor europeisk skoindustri har lagt en stor l\u00e4derbearbetningsanl\u00e4ggning eftersom Brasiliens milj\u00f6lagar \u00e4r l\u00e4ttare att f\u00f6lja (och att strunta i, om man \u00e4r beredd att betala mutor h\u00e4r och d\u00e4r). Ingen vill arbeta d\u00e4r, f\u00f6r kemikalierna \u00e4r s\u00e5 farliga. En del g\u00f6r det \u00e4nd\u00e5, f\u00f6r alternativet \u00e4r att inte ha n\u00e5gon inkomst alls.<\/p>\n
S\u00e5 det finns massor att ber\u00e4tta, men just idag t\u00e4nkte jag bara ber\u00e4tta att det finns\u00a0skom\u00e4rken som \u00e4r vettiga, ganska m\u00e5nga har det blivit de senaste \u00e5ren, och att om man bara letar p\u00e5 r\u00e4tt st\u00e4llen s\u00e5 kan man hitta dem.<\/p>\n
Mina nya tennisskor \u00e4r fr\u00e5n Veja<\/a>.<\/p>\n Gummit i sulorna \u00e4r naturgummi fr\u00e5n Amazonas. 60 familjer lever p\u00e5 att leverera naturgummi till Veja, och tack vare att de levererar det i ett slags gjutna sjok \u00e4r det l\u00e4ttare att f\u00f6rvandla det till skosulor sedan och de kan f\u00e5 mer betalt \u00e4n f\u00f6rr:<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/bloggar.hemmetsjournal.se\/anna\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2017\/11\/DSC_0860-e1509729662114.jpg\")
<\/p>\n