Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing glutenfritt

Stickcafé för alla Panzistickare

Kjersti Casteryd är en riktig Värma liten-vän. Hon bor i Uppsala, men hon växte upp i vad som då hette Belgiska Kongo. Hennes föräldrar var missionärer där.

Eftersom Kjersti inte stickar eller virkar men bakar desto mer bestämde vi att hon skulle kunna göra en underbar insats genom att bjuda alla handarbetare på virtuellt stickcafé med ett par favoritrecept istället. Håll tillgodo!

Jo, jag är uppväxt i f d Belgiska Congo, och kom hem för att gå i skola när jag var 14 år, i samband med självständighetskriget — medan mina föräldrar var kvar ytterligare några år. Jag bodde i en fosterfamilj, närmare bestämt pastorsfamiljen här i Baptistkyrkan i Uppsala. Inget jag skulle göra mot mina egna barn, men jag är försonad med det svåra som var då, och har inga hard feelings.
Jag känner stor sorg över det som händer i Kongo idag, men är tyvärr inte helt uppdaterad kring allt. På min tid var naturligtvis inte allting frid och fröjd, men det var välordnat, och skolväsende, sjukvård, vägnät , post med mera fungerade. Det gör det inte idag. För något år sedan ordnade Baptistsamfundet en resa till vårt missionsfält, och jag var otroligt sugen på att följa med. Insåg dock att jag rent fysiskt inte skulle klara av resan med tanke på min skraltiga rygg. Den klarar inte skumpiga färder i små flygplan, i bilar på knaggliga vägar, och inte heller nätter i skrangliga tältsängar. Kanske var det lika bra. Jag får ha kvar mina illusioner och mina barndomsbilder, som övervägande var goda.
Förra året anordnades det en missionärsbarnsträff på privat initiativ. Det var gamla skolkamrater från internatskolan vi gick på, och vi träffades under tre helt fantastiska dagar i Vadstena i september. Många av kompisarna hade jag inte träffat sedan 1960 när jag skickades hem, så det kändes fantastiskt.
Kjersti Casteryd
 

Cookies till alla Panzistickare (foto: Kjersti Casteryd)

Kjerstis gluten- och mjölkfria cookies med choklad

Degen är ganska kladdig att rulla, men när jag kom på att smörja in händerna med lite kokosolja gick det som en dans! Dessutom blev händerna babymjuka! Tycker du ändå att det är ”meckigt” går det bra att klicka ut kakorna också. Jag fick ut 25 ganska stora kakor på den här satsen.

25 ganska stora kakor
Ugn: 175 grader, ca 15 minuter

2 ägg
3/4 dl kokossocker
½ dl Cane Syrup
3/4 dl kokosolja
3 dl havregryn/flingor (Saltå Kvarns eller Semper Ren havre om du är känslig)
100 g blåbärschoklad (Lindt)
3 dl havremjöl
1½ tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker

Smält kokosoljan i vattenbad så den blir flytande. Grovhacka chokladen. Vispa ägg, sirap och socker riktigt pösigt och luftigt. Tillsätt oljan. Blanda ned havregryn och hackad choklad, samt havremjölet blandat med vaniljsocker och bakpulver. Blanda ihop till en sammanhängande smet. Låt den stå i fem minuter och svälla. Smörj in händerna med en aning kokosolja och rulla bollar av smeten. Lägg dem på bakpappersklädd plåt. Platta till dem ganska mycket med handen — de flyter nästan inte ut alls — och grädda strax nedanför mitten i 175 graders ugnsvärme i ungefär en kvart. Dra över hela bakpapperet på ett galler och låt kakorna svalna.
(Mer att läsa om receptet finns på Kjerstis blogg.)

Bananmuffins till alla Panzistickare (foto: Kjersti Casteryd)

Kjerstis gluten- och mjölkfria bananmuffins med kardemumma och vit choklad

10–12 muffins
Ugn: 200 grader, 10–12 minuter
2 ägg
3/4 dl ljus agavesirap
2 mosade bananer, ca 175 g
½ dl mandelolja
3 dl Jyttemjöl original – knappt
1 msk vaniljsocker
2 tsk bakpulver
2 tsk nystött kardemumma
ca 50 g grovhackad vit choklad

ev valfri garnering

Vispa ägg och sirap riktigt ljust och skummigt.
Rör ned olja och de mosade bananerna.
Blanda mjölet med vaniljsocker, bakpulver och kardemumma, och sikta ned i smeten.
Hacka chokladen, och rör ned den. Blanda om väl.
Fördela smeten i 10–12 muffinsformar — lätt smorda i botten — och grädda strax nedanför mitten i 200 graders ugnsvärme i 10–12 minuter.
(Mer om det här receptet finns också att läsa på Kjerstis blogg.)

Glutenfri melonfrökaka

Av Posted on Inga taggar 0

Melonfrökaka (foto: Kjersti Casteryd).

Receptet på Trefrökakor häromdagen har fått en rolig bieffekt: Kjersti Casteryd, som har hittat på flera recept till böckerna i Kyrkkaffe-serien, berättade att hon funderade på att försöka använda melonkärnor till någon sorts glutenfri kaka. Med en långpannesuccévariant av den glutenfria Kronans kaka i minnet föreslog jag mixade melonkärnor och potatis. Och Kjersti lyckades förverkliga den idén! Receptet finns på Kjerstis mat och prat.

Ett finfint tips från Fru Flatebö också: hon har kommit på att man kan göra jitterbuggare (mördegskakor med mandelmassefyllning, bakade ungefär som kanelsnäckor) klara fram till och med rullandet och så stoppa dem i frysen för att sedan ta fram, skiva och grädda när de behövs. Möjligen låter det lite farligt att ha så goda kakor så nära till hands jämt!

Och dagens sista länk: det perfekta soffbordet för alla Sveriges församlingshem finns antagligen här, kaffespillt i ett riktigt snyggt mönster! Jag har länge drömt om att göra ett kaffemuggsavtryck i brunt och UV-lack på ett bokomslag, men det här var ju nästan ännu bättre.

Knex

Knex.

Fröpåsar ska man ju inte ha stående i skafferiet för länge eftersom de flesta fröer innehåller fett som kan härskna — men innan den tråkiga förvandlingen inträffar är de som alla vet otroligt nyttiga.

— Du måste bara smaka! Jag har bakat knex! sa Marita när jag kom till Örebro häromdagen.

”Knäcks” hörde jag — och undrade sedan när knäck kokas efter påsk och har fått ett löjligt engelskt plural-s.

Men knex, det är något helt annat: ett lustigt mellanting mellan kex och knäckebröd. Marita hade fått receptet från en god vän och sin vana trogen modifierat det lite grann. Resultatet är superknapriga små bitar som på ett ögonblick blir beroendeframkallande. När jag tittade närmare på receptet insåg jag att det dessutom är glutenfritt. Ett fynd in i alla hörn alltså!

en plåt full — antal beroende på storlek
Ugn: 150 grader, ca 70 minuter

2 dl majsenamjöl
2½ dl blandade fröer (till exempel solrosfrö, sesamfrö, pumpafrö och linfrö)
½ tsk salt
3/4 dl matolja, till exempel rapsolja
2½ dl vatten

att strö över:
ganska mycket flingsalt

Rör ihop alla torra ingredienser. Tillsätt oljan och rör om. Koka upp vattnet, tillsätt det också och rör ihop till en ganska kompakt deg. Tryck ut den tunt och jämnt på ett bakplåtspapper på en plåt och strö över flingsalt (Marita och jag tycker att det är gott med mycket flingsalt, men man kan prova sig fram). Skär med kniv eller sporre i lagom stora bitar.

Grädda knexen i 150 graders ugnsvärme i ungefär en timme och tio minuter eller tills de känns hårda och är lätta att bryta isär i skårorna. Låt dem svalna och förvara dem lufttätt. Servera som de är till en kopp te eller en skål soppa, eller lägg dem på ostbrickan.

(Ett litet P.S.: Keramiken på bilden kommer från den ekumeniska kommuniteten i Taizé, där det finns massor av duktiga keramiker. De gör muggar, koppar, skålar, fat, kannor och uppläggningsfat i en rad standardmodeller som sedan får olika glasyrer. Den här glasyren heter Omnia och består av alla glasyrslattar som blir över. De hälls ihop, någon rör om — och så uppstår en glasyr som skiftar i olika bruna och gröna nyanser, lite olika beroende på vad som hade blivit över just den gången, men alltid vackert. Passar bra i Fester med rester, eller hur? På Taizés hemsida kan man läsa mer om keramiken.)

Guns apelsinkonfekt

När man hittar något riktigt bra vill man ju dela med sig direkt, eller hur? Här är ett av de bästa recepten bland dem som vi har provat till Fester med rester såhär långt!

***

 
 

Foto: Magnus Aronson

Guns apelsinkonfekt

De apelsinskal som man oftast slänger kan bli den lyxigaste konfekt! När jag var hemma hos Gun en kväll före jul gick det åt mycket av den.

”Jag bara ’höftar’”, skrev Gun när jag frågade. ”Det var en gammal farbror i Frankrike som hade gjort det apelsingodis som inspirerade mig. Han ’bara’ kokade skalen i socker, han lät kastrullen stå på kanten av vedspisen i några dagar, hette det, för att sedan doppa i smält blockchoklad.

Jag kokar skalen i rikligt med vatten ett par gånger och slår bort vattnet, häller på socker ’i lämplig mängd’ för att få en lag som något så när täcker skalen och låter det puttra på ganska svag väme tills skalen har kanderat. Det går att koka upp flera gånger om man inte hinner vänta tills man tycker skalen är mjuka nog. Låt kallna och doppa i choklad.

Det tar ju lite tid att samla apelsinskal, så därför kan de ju vara lite olika torra, men det fungerar ändå.”

Jag hittade ett recept, modifierade det lite och lyckades göra något som blev mycket likt Guns godis. Mörk choklad är klassiskt och snyggt, men mjölkchoklad blir också väldigt gott!

Skrubba apelsinerna innan du skalar dem (en biolog som jag känner säger att det inte gör någon skillnad utan att det är kokningen som ”rengör” dem), skär ”hjälpsnitt” för att få av skalet i snygga bitar – och använd förstås helst skal från obesprutade apelsiner.
Anna

ca 50 bitar

skal av 4 apelsiner
vatten
1 krm salt
8 dl strösocker
200 g Fair Trade-choklad

Lägg apelsinskalsbitarna i en liter vatten i en kastrull, tillsätt saltet och koka dem i tio minuter.

Häll av vattnet, upprepa proceduren, häll av igen och låt skalbitarna svalna.

Blanda fyra deciliter vatten med åtta deciliter socker, koka upp och rör om tills sockret har löst sig. Koka skalbitarna i detta i tio minuter och ta sedan kastrullen från plattan. Låt den stå övertäckt i minst ett dygn. Nu ska skalen se lite genomskinliga ut! Sila bort sockerlagen. Skär bitarna i långa, halvcentimeterbreda, snygga strimlor och sprid ut dem på ett galler med papper eller en bricka under. Låt dem torka i minst tolv timmar i rumstemperatur.

Smält choklad i vattenbad och doppa strimlorna i den. Lägg dem på smörpapper eller bakplåtspapper och låt dem stelna ordentligt innan de flyttas över till en lufttät burk.

Kronans kaka

Foto: Magnus Aronson

Man behöver inte steka potatisplättar eller pyttipanna av all kokt potatis som råkar bli över. Man behöver inte ens blanda den i bröddeg eller pajdeg. Man kan baka en kaka! Glutenfri lyx för alla — utom för dem som inte tål mandel, förstås.

en mjuk kaka
Ugn: 175º, ca en timme

2 dl sötmandel
3 bittermandlar
75 g smör
1½ dl socker
2 ägg
2 kokta kalla potatisar

mörk choklad

Mal mandeln. Rör smör och socker pösigt och tillsätt äggen. Mosa potatisarna, blanda moset med den malda mandeln och rör ner alltsammans. Blanda och häll upp i smord och bröad form, gärna med löstagbar botten.

Grädda kakan i 175 graders ugnsvärme i ungefär en timme.

Bryt eller hacka chokladen och lägg den på den varma kakan. När chokladen har smält, bred ut den över kakan.

Lenas italienska mandeltårta

Lenas italienska mandeltårta (foto: Magnus Aronson)

I en församling i Småland finns ett församlingshem där Lena är husmor. Och hon har nog hamnat på rätt ställe, för hon bjuder gärna på hembakat och har många bra recept! Här är en glutenfri tårta som alla kan tycka om (utom de som inte tår mandel, förstås). Med mjölkfritt margarin i stället för smör blir den laktos- och mjölkproteinfri också.

Min kollega Daniel snodde med sig resterna hem efter Påtår-fotograferingen och bjöd, om jag minns rätt, svärföräldrarna som kom på besök den veckan. Vad jag förstod blev det succé, men jag vet faktiskt inte om han talade om för dem att det var kollegan Ingrid som hade bakat …

Sedan är förstås frågan: blir den lika god med vit choklad, eller möjligen ännu godare? Det hinner jag inte ta reda på nu före Bok & Bibliotek. Någon som vill prova?

en tårta
Ugn: 150–175°, ca 50 minuter

200 g smör
250 g socker
5 ägg
100 g blockchoklad
250 g sötmandel

ev garnering:
florsocker

Rör smör och socker pösigt. Skilj äggen och tillsätt äggulorna en i taget under omrörning (spara äggvitorna). Riv chokladen eller hacka den fint. Mal mandeln oskalad. Rör ner choklad och mandel i smeten. Vispa äggvitorna hårt och vänd ner dem sist.

Häll smeten i en form med ett smort smörpapper i botten (eller använd en form med löstagbar kant). Grädda tårtan i 150–175 graders ugnsvärme i ungefär 50 minuter. Stjälp upp den, låt den svalna och pudra över lite florsocker om du vill.