Den här gången ska jag berätta lite om mina kompisar. Ni som följer mig här på bloggen vet ju att jag just varit i Portugal. Ett härligt land. Vilka köttbullar de har där! Stora som ägg! De kallas frikadeller. Såsen kan de skippa tycker jag för egen del, den är med tomat och lök. Lök? Vem uppfann det? Helt onödigt.
Ja, i alla fall. Det finns så många roliga hundar i Portugal. Nästan alla är hittehundar, precis som jag. Bia, till exempel. En liten brun tik som jag fick syn på i parken. Jag rusade glatt fram förstås, som vanligt. (Min matte har inget vidare styr på mig. Hon ropar ”stopp, stopp!” men det bryr jag mig inte så mycket om. Jag är så himla liten så ingen blir rädd ändå.)
Ja, hur som helst, jag rusade fram till Bia och då ramlade hon bara ihop! Hjälp, tänkte jag, svimmade hon? Men det visade sig att Bia bara har tre ben. Så hon har lite svårt med balansen. Hon blev utkastad från ett fönster och bröt benet. En snäll person hittade henne i en liten låda där hon gömt sig. Och så fick hon en ny familj. Men benet fick de ta bort. Alltså veterinären. Stackars Bia, hon försöker springa med oss andra men det går inte så bra. Men hon är glad ändå.
Min bästa kompis i Portugal heter Kali. En morgon satt han utanför en dörr hos några vi känner och vägrade gå därifrån. Han var bara några veckor. Och jättehungrig. Så han fick flytta in. Undrar hur många dörrar han suttit utanför och blivit bortkörd? Eller kände han direkt att just det där var rätt dörr? Hur kunde han i så fall hitta dit? Det är sånt jag funderar på.
Apropå jättehungrig. Nu kurrar det lite i magen. Bäst att ta en runda till köket. Man vet ju aldrig.
Vi ses snart igen!
Kram LILLY