Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Äta upp julen

Av Posted on Inga taggar 0

Foto: Magnus Aronson

Om ett julbord ska vara ett riktigt julbord så ska det fyllas med mer mat än man klarar att äta upp. Visst är det så?

Det, och nyårsmiddagen som ju också brukar kännetecknas av ett visst överdåd, borde innebära att kökskreativiteten slår nya rekord den här veckan. Råvarorna är ju fantastiska och många. Glöm inte att skriva ner de bästa idéerna och skicka dem till forresten@libris.se!

Ylva som skriver bloggen Yrsomi tittar in i sitt eget kylskåp och delar med sig av några bra tips för den som behöver lite hjälp att komma igång.

Min mamma bakar ibland stora platta tallriksbröd som man kan använda som palett för olika goda saker i små högar — såhär i början av januari julosten, en eller ett par sillinläggningar, ett par skinkbitar, skivad potatis och en klick rödbetssallad, till exempel. Till och med Janssons frestelse blir ett gott smörgåspålägg i det här sammanhanget! Resultatet påminner en aning om smörgåstårta, men alla kan komponera sin egen, och det gör inget om det bara är pyttelite kvar av någon ingrediens.

Kyrkkaffebloggen önskar god jul

Av Posted on Inga taggar 0

En församling på Nya Zeeland har gjort en helt ny sorts julspel. Barn i olika åldrar har fått berätta julevangeliet, och deras berättelser har klippts ihop med musik och redigerats ihop med en film där samma berättelse spelas upp nästan som en pantomim, fast inte på en scen i kyrkan utan på en massa olika platser. Resultatet är något av det juligaste man kan tänka sig. Och på slutet är det fest — kanske världens första kyrkkaffe?

The Christmas Story

God jul, alla Kyrkkaffebloggens läsare, och tack för i år — efter nyår ses vi igen med nya recept, berättelser, tips och fredagsförebilder! Glöm inte att anteckna de bästa restmatsidéerna så länge!

Fredagsförebild II: Bullkyrkan i Örebro

Vår andra fredagsförebild, torsdagen före julafton, får bli Bullkyrkan i Örebro, en grupp som arbetar med Örebro Kristna Samarbetsråd som paraply. ”När en bulle landar i verkligheten blir det evangelium” är dess devis. Den här texten var från början tänkt för Påtår, men nu hamnade den till slut här istället, och det passar ju alldeles utmärkt.

Många hejarop också till alla er som arbetar med öppet-hus-julfirande i olika församlingshem runtom i landet. Ni är fantastiska — hoppas att ni får en fin julafton!

***

Foto: Magnus Aronson

När en bulle landar i verkligheten blir det evangelium.

Det är valspråket för Bullkyrkan i Örebro, som delar ut bullar och serverar kaffe mitt i stadens centrum varje fredagskväll under den varma årstiden (och vid några tillfällen under resten av året också).

Vi är en grupp kristna som kommer från olika sammanhang och som samlas kring en fikavagn och kring vår gemensamma tro på Kristus.

Hur det fungerar? Jo, rent formellt arbetar vi som en del av Örebro Kristna Samarbetsråd. I S:t Nicolai prästgård, som ligger precis vid Stortorget, parkerar vi vår kaffevagn under veckorna, och där lånar vi kaffebryggare. Någon av oss hämtar nyckel hos husmor på torsdagen eller fredagen. Sedan samlas vi där vid halv elva på fredagskvällen för att be tillsammans och göra vagnen i ordning med nybakade eller upptinade bullar, muggar, kaffe, te, saft och en förbandslåda. Vi hänger en skylt med texten ”Kyrkorna på stan” på vagnen och går ut.

Vi möter mycket folk när vi är ute. Alla som vill får en bulle och en mugg med kaffe, te eller saft.

För oss är det viktigt att tala om att vi representerar kyrkorna i stan, inte enskilda kyrkor. Det vi gör handlar inte främst om evangelisation, men de människor vi möter vill ofta prata om livsfrågor, och då gör vi det förstås.

Klockan 01.30 vill polisen att ungdomarna som är ute ska dra sig hemåt, och då avslutar också vi. Alla i gruppen stannar tills vi slutar. Om vi orkar gör vi en kort utvärdering av kvällen innan vi diskar, ber tillsammans och går hem.

Bön är betydelsefull. Vi säger till alla som är med att de gärna får fråga några av sina kompisar och sin församling om de kan be för Bullkyrkan och för var och en av oss som är med på fredagskvällen.

Ett annat sätt för oss att få fler i våra församlingar att bli delaktiga är att be dem att baka bullar åt oss. Det kanske inte är alla som kan vara ute på stan på natten, men det är många som kan baka! Vi har plats i en frys i prästgården för bullar som bakas i förväg och nybakade bullar som inte går åt under kvällen (det händer, men inte så ofta …) och som kan frysas till ett senare tillfälle.

Vårt uppdrag är att ge vidare det vi har fått av Kristus. Genom en synnerligen välsmakande kanelsnäcka, en medmänniskas lyssnande öra och en stärkande kopp Rättvisemärkt kaffe vill vi älska människor så som Kristus först älskat oss.

Vi berättar gärna om vår tro på Kristus – om någon frågar.

I en tid där alla försöker sälja sina budskap och produkter försöker vi undvika försäljarknep. I stället tror vi på mötet mellan medmänniskor, och framför allt tror vi på Kristus som i sin nåd bor i våra hjärtan genom sin Heliga Ande.

Bullkyrkan i Örebro genom Isak Lindén, Ida Eriksson, Emmanuel Ingelsten & Marie Westling (texten skrevs 2008)

Dicks kryddiga kakor

Av Posted on Inga taggar 0

Dicks kryddiga kakor (foto: Magnus Aronson)

Martina i Väskinde på Gotland bjuder på juligt kryddiga kakor (man KAN äta dem året om — i själva verket är det svårt att låta bli) och berättar såhär:

”Ett år jobbade jag i storkök i New Hampshire i USA. Det var en del av ett friluftscenter vid foten av östra USA:s högsta berg, Mt Washington. Många människor kom för att vandra i bergen på sommaren, se på löven på hösten och åka skidor på vintern.

Och äta, förstås. All frisk luft och all motion gjorde att gästerna var vrålhungriga på kvällarna. Där stod vi i köket och hackade lök och morötter till soppan, bakade bröd och diskade. Allt under ledning av kockarna Dick och Dave. De i personalstyrkan som var proprast klädda för kvällen fick servera.

En eftermiddag kommer jag hem från en lång hajk. Det är dags att kasta sig in i köket för kvällens tjänstgöring.

Jag tittar in och ser en desperat kock med chokladsmet över hela köket. Han har försökt baka en kaka efter ett recept anpassat för hög höjd, och det stämde tydligen inte med den höjd vi befinner oss på här på ‘base camp’. Kakan har jäst över alla bräddar och kletat ner köket – och snart kommer gästerna. Ingen dessert finns färdig. Tiden är knapp.

‘Help me! Fort, Martina, baka dina Swedish cookies!’

Så medan han sanerar i köket så gott det går och de andra serverar soppa och varmrätt slänger jag ihop vanliga enkla kolakakor.

De vinner stor uppskattning som exotisk dessert bland de sötsugna gästerna.

Från storköket i New Hampshire fick jag med mig ett oslagbart kakrecept som kocken ofta bakade i köket (när det inte var panik), och nu använder vi det gärna här hemma. Det är egentligen inte svårare än kolakakor, men det är fler saker som ska i smeten, och man får rulla varje kaka till en boll och platta till, så lite längre tid tar det allt. Och det är värt varenda minut, jag lovar … Dessutom är smeten farligt god med sin kryddiga smak och alla russin!

Gör dem små, till kaffe, eller stora och blaffiga så att de går att lägga ihop två och två med vaniljglass emellan. Riktigt smaskigt och amerikanskt!” 

antal beroende på storlek
Ugn: 175º, 10–12 minuter

150 g smör
3½ dl farinsocker
2 ägg
1 tsk vaniljsocker
3½ dl mjöl, gärna lite grovt
5½ dl havregryn
2 tsk bakpulver
1 tsk salt
1 tsk malen kanel
½ tsk malen muskotnöt
3½ dl russin
nötter om man vill

Sätt ugnen på 175 grader. Vispa ihop smör och socker. Blanda ner ägg och vaniljsocker och fortsätt med mjöl, havregryn och kryddor. Tillsätt till sist russin och eventuellt nötter (det är här du inte ska smaka på smeten, för då blir det mycket färre kakor …). Klicka ut smeten med matskedar på bakplåtspapper eller rulla bollar stora som vanliga chokladbollar och tryck till dem lite på plåten. Grädda i kakorna i 10–12 minuter.

Rebeckas ingefärskola

Av Posted on Inga taggar 0

Rebecka i Göteborg kokar ingefärskola och bjuder på receptet. Påsarna är gjorda av kasserade notkopior och passar fint till julgodis, antingen inslaget i smörpapper eller portionerat i små plastpåsar (annars blir det genast fettfläckar på utsidan). Gunilla har dekorerat de färdiga påsarna med figurer från ett helt annat sammanhang.

Godispåsar.

100 g smör
2 dl strösocker
1 dl sirap (helst ljus)
4 msk vetemjöl
minst 2 msk riven färsk ingefära

Blanda alla ingredienser utom ingefäran i en tjockbottnad kastrull. Låt koka upp. Koka i ungefär fem minuter och lägg i ingefäran. Låt koka en minut till. Häll upp smeten på oljat bakplåtspapper och låt den stelna. Klipp till lagom stora kolabitar.

***

Såhär gör man en påse:

Limma med limstift ihop ett A4-ark till en cylinder (kortsidorna ska alltså mötas). Platta till den två gånger med lite förskjutning så att basen blir en rektangel istället. Klipp en bit uppåt i alla vikningarna i ena ändan — så långt att de båda smalare flikarna blir kvadrater. Stryk lim på utsidan av dem och vik dem inåt så att de bildar första lagret av påsens botten. Stryk lim på utsidan av den ena större fliken och vik in den till ett andra lager. Vik till slut in också den andra större fliken.

Fyll påsen med godis eller annan present, vik ner överkanten och förslut med klistermärke, häftklammer eller hålslag + presentsnöre.