Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Den perfekta kyrkkaffemuggen II

Av Posted on Inga taggar 0

Favoritmugg.

De brasilianska minimuggarna med bibelord på (min mamma fick dem i julklapp och blev förtjust!) har fått konkurrens. Är inte detta den perfekta kyrkkaffemuggen, så säg?

Texten är på lettiska och kan översättas ungefär såhär:

”Jag är inte Guds bästa barn, men jag är hans favorit.”

Och den är tryckt så att högerhänta visar upp den för sin omgivning när de dricker ur muggen. Kan det bli bättre?

Äkta evangelium blir det förstås först när alla dricker sitt kyrkkaffe ur muggar med samma text.

Några andra bra exempel på kyrkkaffetillbehör eller kyrkkafferedskap?

(Tusen tack till Ita Marija i Riga för presenten!)

***

UPPDATERING:

Martin Garlöv skickade genast en bild av en kyrkkaffemugg som så att säga bygger på en helt annan predikotext — men en lika angelägen. För den händelse bilden är svårläst på din skärm upprepar vi trycket här:

”Do what you like. Like what you do.”

Man skulle kunna koppla den till ett känt Augustinus-citat: ”Vi förvandlas till det vi älskar.” Eller hur?

Fredagsförebild IV: matlagarna på S:t Davidsgården i Rättvik

Till S:t Davidsgården utanför Rättvik kommer det massor av människor, fast bara några i taget. De kommer för att vara med på retreat, vara tysta, tänka, be och vila.

En av förutsättningarna för att de ska få vad de behöver är förstås att någon leder de vackra gudstjänsterna och tidebönerna. En annan är att någon dukar, tänder brasan, sätter på stillsam musik i stereon och ser till att det finns mat så att det räcker åt alla.

Veckans fredagsförebild är alla som arbetar i köket på S:t Davidsgården. Det får bli en hyllning till köksarbetare på alla sorters kristna gårdar runtom i Sverige, anställda husmödrar och kockar och köksbiträden och alla volontärer och ideella. Det är de som hjälper så många människor att hitta lite ro och börja andas igen. Viktigt.

(Reportaget och recepten är hämtade ur Tillsammansmat. Sedan det skrevs har det förstås hänt ett och annat på S:t Davidsgården. Men maten är fortfarande lika god, har jag hört!)

***

Tyst gemenskap
De flesta som kommer till Stiftelsen Berget och S:t Davidsgården är långtifrån oväntade – de har läst broschyrer och skickat in anmälan och fått information hemskickad och bokat tågbiljetter, och när taxin svänger upp bredvid den vita byggnaden tas de emot av husfolket som de efterlängtade gäster de är.

Pärmen.

Men på var och en av sångpärmarna i kapellet sitter en känd ikonbild fastklistrad. Den föreställer Abrahams gäster, dem som Paulus påminner om: ”Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som har gjort det har haft änglar på besök …”

Till S:t Davidsgården ett par kilometer från Rättviks centrum kommer människor för att vara tysta. Någonstans mellan femton och tjugo personer anländer varje måndag och torsdag, och när de har fått sina rum och en kort introduktion går de in i tystnaden. På torsdagen eller söndagen avslutas retreaten, och alla börjar tala igen.

Dessemellan har de ätit frukost, lunch och middag tillsammans gång på gång. Serveringsbordet har dukats, och de har stått i kö utan ett ord, undvikit att krocka med varandras tallrikar och slagit sig ner vid det U-formade långbordet. En del har blundat under måltiden, andra har tittat ut genom glasväggen mot meditationsträdgården.

Kaffet på maten har många av dem druckit i grannrummet, där fåtöljer står i rader och där brasan är tänd.

Slätthögskex

Av Posted on Inga taggar 0

Slätthögskex (foto: Magnus Aronson)

Havrekexen från Slätthögs prästgård (innan de började bakas där bakades de i Halltorps prästgård i Södra Möre) är enkla och snabba att göra. De smakar gott som de är eller med pålägg. Kex som varit i frysen piggar man lätt upp genom att rosta dem i ugnen någon minut.

Bortsett från det smälta smöret är detta en mycket barnvänlig deg. Även en fyraåring kan sätta sin personliga prägel på kexen genom att bestämma deras storlek och form med en sporre på plåten. Det är bara roligt om de blir olika stora och lite sneda! En finfin present till morfar eller barnvakten. Eller ett roligt projekt om öppna förskolan ska baka till kyrkkaffet.

antal beroende på storlek
ingen jäsning
Ugn: 225°, 5–10 minuter

12 dl havregryn
5 dl mjölk
150 g smör
2 tsk salt
¾ dl socker
2 tsk hjorthornssalt
ev 1 msk kummin
ca 5 dl vetemjöl

Blanda havregryn och mjölk i en degbunke och låt det svälla en liten stund. Smält under tiden smöret. Rör ner alla ingredienser – vetemjölet lite i taget – och arbeta ihop dem till en jämn deg. Dela den på mitten och kavla ut bitarna på varsitt bakplåtspapper. De ska täcka hela papperet. Skär dem i bitar, gärna oregelbundna, med sporre eller degskrapa.

Grädda kexen i 225 graders ugnsvärme i 5–10 minuter – passa noga! Låt dem svalna på plåten, bryt isär dem och lägg dem i lufttät burk så att de inte blir mjuka.

Karins kanelmarängformar

Kanelmarängformar (foto: Magnus Aronson)

Min mamma Karin som bor i Slätthög i Småland bakar smarta och snyggt marmorerade kakor med mördegsbotten och kanelsmakande maräng ovanpå. Minns jag rätt så kom hon på idén en gång när hon hade bakat en stor sats Brysselkex — botten i de här kakorna är Brysselkex-degen ur Kyrkkaffe.  Känner man sig inspirerad kan man göra en mindre sats maräng och baka ut mördegen till två olika sorters kakor, förstås.

Tack till Birgitta som bakade kanelmarängformarna till fotograferingen!

De är enkla att göra mjölkfria (byt bara ut smöret mot mjölkfritt margarin) men riktigt svåra att göra äggfria.

ca 50 kakor
Ugn: 175 grader

ca 1 l vetemjöl
2 dl socker
4 tsk vaniljsocker
400 g smör

maräng:
6 äggvitor
3 dl socker
kanel efter smak

Blanda ihop degen och forma den till rullar ned tjocklek som botten på en muffinsform. Skär rullarna i ungefär 50 skivor. Lägg dem i muffinsformarna (inte de jättestora amerikanska, utan ”vanliga”, gammaldags).

Vispa äggvitorna styva, rör ner sockret och vispa lite till. Blanda i kanel, men rör inte för mycket – smeten får gärna vara lite strimmig. Klicka smeten i muffinsformarna. Grädda kakorna i 175 graders ugnsvärme tills marängen har lagom konsistens och färg.