Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Fler som äter det som blev över

Av Posted on Inga taggar 0

Förresten-inspiration från olika håll:

Svenska Dagbladet publicerar recept under rubriken ”Hushålla” (och med benäget bistånd av Lantmännen).

Konsumentföreningen i Stockholm driver kampanjen ”Släng inte maten!” och presenterar rapporter om matslöseri och lite om hur man kan råda bot på det (till exempel att förlänga hållbarheten på kylvaror genom att sänka temperaturen i kylskåpet lite grann).

Jens Linder som är DN:s matbloggare har fått god respons på sina texter om att äta blast, ta vara på alla delar av ett slaktat får och äta ful mat . Bland annat.

Annica Tribergs bok 100 sätt att rädda maten är utgiven på Max Ström. (Den var en av de böcker som vi tävlade mot om Svenska Publishing-priset i kokboksklassen — fast ingen av oss vann.)

Anna Billing, som är en av dem som arbetar med numera rikskända Resurskocken på ICA Malmborgs Tuna i Lund, har skrivit mycket om hur man kan komma tillrätta med matsvinn (projektet handlar inte om restmat eller matrester, betonar hon), bland annat här.

Anna Lind Lewin, författare till Fattiga riddare och andra kökshjältar, bloggar oavbrutet intressant och med många roliga tips här.

Och vi tar fortfarande emot recept, tips och annat — fram till den 31 den här månaden!

UPPDATERING 19 JANUARI: DN rapporterar att matsvinnet minskar, men att miljöpåverkan fortfarande motsvarar utsläppen från 700 000 (!) personbilar per år.

Den perfekta kyrkkaffemuggen II

Av Posted on Inga taggar 0

Favoritmugg.

De brasilianska minimuggarna med bibelord på (min mamma fick dem i julklapp och blev förtjust!) har fått konkurrens. Är inte detta den perfekta kyrkkaffemuggen, så säg?

Texten är på lettiska och kan översättas ungefär såhär:

”Jag är inte Guds bästa barn, men jag är hans favorit.”

Och den är tryckt så att högerhänta visar upp den för sin omgivning när de dricker ur muggen. Kan det bli bättre?

Äkta evangelium blir det förstås först när alla dricker sitt kyrkkaffe ur muggar med samma text.

Några andra bra exempel på kyrkkaffetillbehör eller kyrkkafferedskap?

(Tusen tack till Ita Marija i Riga för presenten!)

***

UPPDATERING:

Martin Garlöv skickade genast en bild av en kyrkkaffemugg som så att säga bygger på en helt annan predikotext — men en lika angelägen. För den händelse bilden är svårläst på din skärm upprepar vi trycket här:

”Do what you like. Like what you do.”

Man skulle kunna koppla den till ett känt Augustinus-citat: ”Vi förvandlas till det vi älskar.” Eller hur?

Fredagsförebild IV: matlagarna på S:t Davidsgården i Rättvik

Till S:t Davidsgården utanför Rättvik kommer det massor av människor, fast bara några i taget. De kommer för att vara med på retreat, vara tysta, tänka, be och vila.

En av förutsättningarna för att de ska få vad de behöver är förstås att någon leder de vackra gudstjänsterna och tidebönerna. En annan är att någon dukar, tänder brasan, sätter på stillsam musik i stereon och ser till att det finns mat så att det räcker åt alla.

Veckans fredagsförebild är alla som arbetar i köket på S:t Davidsgården. Det får bli en hyllning till köksarbetare på alla sorters kristna gårdar runtom i Sverige, anställda husmödrar och kockar och köksbiträden och alla volontärer och ideella. Det är de som hjälper så många människor att hitta lite ro och börja andas igen. Viktigt.

(Reportaget och recepten är hämtade ur Tillsammansmat. Sedan det skrevs har det förstås hänt ett och annat på S:t Davidsgården. Men maten är fortfarande lika god, har jag hört!)

***

Tyst gemenskap
De flesta som kommer till Stiftelsen Berget och S:t Davidsgården är långtifrån oväntade – de har läst broschyrer och skickat in anmälan och fått information hemskickad och bokat tågbiljetter, och när taxin svänger upp bredvid den vita byggnaden tas de emot av husfolket som de efterlängtade gäster de är.

Pärmen.

Men på var och en av sångpärmarna i kapellet sitter en känd ikonbild fastklistrad. Den föreställer Abrahams gäster, dem som Paulus påminner om: ”Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som har gjort det har haft änglar på besök …”

Till S:t Davidsgården ett par kilometer från Rättviks centrum kommer människor för att vara tysta. Någonstans mellan femton och tjugo personer anländer varje måndag och torsdag, och när de har fått sina rum och en kort introduktion går de in i tystnaden. På torsdagen eller söndagen avslutas retreaten, och alla börjar tala igen.

Dessemellan har de ätit frukost, lunch och middag tillsammans gång på gång. Serveringsbordet har dukats, och de har stått i kö utan ett ord, undvikit att krocka med varandras tallrikar och slagit sig ner vid det U-formade långbordet. En del har blundat under måltiden, andra har tittat ut genom glasväggen mot meditationsträdgården.

Kaffet på maten har många av dem druckit i grannrummet, där fåtöljer står i rader och där brasan är tänd.

Slätthögskex

Av Posted on Inga taggar 0

Slätthögskex (foto: Magnus Aronson)

Havrekexen från Slätthögs prästgård (innan de började bakas där bakades de i Halltorps prästgård i Södra Möre) är enkla och snabba att göra. De smakar gott som de är eller med pålägg. Kex som varit i frysen piggar man lätt upp genom att rosta dem i ugnen någon minut.

Bortsett från det smälta smöret är detta en mycket barnvänlig deg. Även en fyraåring kan sätta sin personliga prägel på kexen genom att bestämma deras storlek och form med en sporre på plåten. Det är bara roligt om de blir olika stora och lite sneda! En finfin present till morfar eller barnvakten. Eller ett roligt projekt om öppna förskolan ska baka till kyrkkaffet.

antal beroende på storlek
ingen jäsning
Ugn: 225°, 5–10 minuter

12 dl havregryn
5 dl mjölk
150 g smör
2 tsk salt
¾ dl socker
2 tsk hjorthornssalt
ev 1 msk kummin
ca 5 dl vetemjöl

Blanda havregryn och mjölk i en degbunke och låt det svälla en liten stund. Smält under tiden smöret. Rör ner alla ingredienser – vetemjölet lite i taget – och arbeta ihop dem till en jämn deg. Dela den på mitten och kavla ut bitarna på varsitt bakplåtspapper. De ska täcka hela papperet. Skär dem i bitar, gärna oregelbundna, med sporre eller degskrapa.

Grädda kexen i 225 graders ugnsvärme i 5–10 minuter – passa noga! Låt dem svalna på plåten, bryt isär dem och lägg dem i lufttät burk så att de inte blir mjuka.