Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Loki

I Rift Valley behövs det skolfaddrar

Av Posted on Inga taggar 0

Är du också en som har tänkt att det nya året måste bli bättre?

En av mina vänner hade lagt ut den här bilden på Facebook igår, och jag har inte kunnat sluta tänka på den:

Det kan ju bli ingenting av våra fröpåsar.

Och det kan ju dyka upp blommor som någon annan har planterat, eller som har sått sig själva.

Men sannolikheten för blommor ökar förstås drastiskt om vi sår något!

(Ett jättestort tack till tecknaren JM Nieto för bilden, oavsett vem du är och med vilket syfte du har ritat den!)

Ett enkelt beslut kan vara att bli fadder för något som är bra.

Birgitta i Loki i Rift Valley skrev såhär häromdagen:

Så här glada barn möttes jag av idag då skolan öppnade för ett nytt läsår.

Men MITT hjärta är nedstämt. Tyvärr måste vi skära kraftigt i det budgetäskande vi lagt fram för 2017. Detta beror till stor del på att vi har förlorat många faddrar i samband med övergången till Barnmissionen. Det är vanligt när man byter organisation.

Nu ropar vi på HJÄLP! Var finns de som vill stötta ett skolbarn i denna ökenhåla?

200 kronor i månaden eller 2400 kronor om året behövs för ett barns skolgång.

Att hjälpa barn till utbildning är ju så mycket mer än att ”bara” bygga en skola och ge lite pennor och böcker. I de 200 kronorna i månaden ingår skollunch och, efter att föräldrarna har köpt den första skoluniformen, nya skoluniformer i den takt som det behövs när barnet växer.

Vårt mål är att skolan ska få bli en modell för andra skolor och ge eleverna god utbildning och omsorg.

Du kan också ge en engångsgåva som du själv bestämmer.

Pengarna kan sättas in på Barnmissionens bankgiro 901-0802 märkning Loki Fadder. Hör gärna av dig till mig för mer information.

***

Birgittas adress är birgitta.arnlund[snabel-a]gmail.com, och man kan också läsa mer på Barnmissionens webbplats (klicka på Loki — utbildning). Gör det!

 

Stororder till syverkstaden i Loki

Av Posted on Inga taggar 0

Den här nyheten skulle jag ha delat med mig av före jul — förlåt att den har dröjt!

Det är från Loki i Kenya den kommer, och där behövs det goda nyheter, kanske ännu mer än här.

Minns ni klänningarna som Linda lärde en liten grupp sömnadsstudenter att sy av de kangas som är ett av de vanligaste tygerna i Kenya? Birgitta ordnade så att alla hennes vänner som ville kunde betala en klänning som någon flicka i Loki fick. Den här bilden togs vid en av de första utdelningarna.

Numera arbetar Birgitta och hennes man Kea för en hjälporganisation som heter Barnmissionen, och i Barnmissionens webbshop kan man ”köpa” en klänning till en flicka i Loki tillsammans med ett par shorts till en pojke i Loki. Ett sådant ”paket” kostar 150 kronor. Det innebär arbete och lön för alla i det lilla skrädderi som Linda var med och startade, pengar till nytt tyg och annat som behövs så att arbetet kan fortsätta — och så själva kläderna till barnen.

Strax före jul summerade Barnmissionen den senaste tidens försäljning och la en beställning på 99 sådana paket. Det blir mycket arbete vid symaskinerna — och stor glädje!

Dessutom kom en annan order. Den är nog inte riktigt lika rolig att sy ihop, för den är inte så kreativ som mönsterpassningen på kangastygerna, men den är viktig:

Det ska sys madrassöverdrag till 100 madrasser som ska användas i sovsalarna i en skola. Mycket tyg, få sömmar, viktigt med passformen.

God fortsättning, alla hjälpstickarvänner!

Nu får tvillingarna ett nytt hem

Av Posted on Inga taggar 0

tvillingarna-2

Minns ni tvillingarna i Loki i Kenya?

När de föddes ville deras mamma inte veta av dem.

Birgitta, en gästande barnmorska och flera andra hjälptes åt med att övertala henne att börja amma dem, men det visade sig snabbt att hon inte mäktade med att ta hand om dem eftersom hon själv inte mår bra. Sedan har Birgitta och hennes medarbetare kastats mellan förtvivlan och hopp och förtvivlan i ungefär ett år eftersom tvillingarna har blivit vanvårdade och mått mycket dåligt medan kvinnans släkt gång på gång har lovat att ta hand om dem och sedan inte gjort något. Birgitta förklarar det med att barn har ett värde som blivande arbetskraft i en familj — det är viktigt att behålla dem av den anledningen, men det gör tyvärr inte alltid att de vuxna i familjen tar hand om dem …

En av Birgittas medarbetare, Patricia, har lagt mycket tid på att vara pojkarnas extramamma, matat dem och tvättat dem och försökt att se till att de får tillsyn. Men det har inte räckt.

tvillingarna-3

Till slut blev situationen sådan att det gick att övertala släkten att lämna över ansvaret för barnen, och Birgitta kunde ordna plats för pojkarna på ett barnhem. Det ligger i Komotobo och drivs av Trosgnistan. Två svenska volontärer, Amanda Johansson och Matilda Steen, reste dit med pojkarna. Här är de före avresan tillsammans med Birgitta och Mosati Ezekiel.

Pojkarna har under sitt första år fått dubbla namn, och den ene har fått byta sitt turkananamn från ett som betydde något mycket sorgligt till ett som är lite mer framtidsfullt. Esibitar Birgitta och Esekon Kea kallas de numera.

tvillingarna

Birgitta och hennes man Kea fick också säga hejdå ordentligt.

Birgitta skriver:

”TÄNK … nu är de omhändertagna … sötisarna!! Det är det bästa som hänt i år!!! Att se barn lida och inte kunna göra någonting är det värsta som finns. Ett under att dörren öppnades … till slut!”

Läs mer om alltihop här!

Tvillingarna i Loki — ett steg bakåt och ett framåt

Av Posted on Inga taggar 0

Hur går det för tvillingarna i Loki i Kenya?

Såhär ser de ut nu:

14915369_10154617265108563_1677628834342740685_n

Helst skulle jag ha velat skriva ”Såhär stora har de blivit:”, men de är undernärda och växer inte som de borde göra …

Birgitta berättar om dem då och då på Facebook. Målet för alla som har försökt hjälpa dem har hela tiden varit att deras familj ska ta ansvaret för dem, och Birgitta och hennes medarbetare har haft flera möten med både de närmaste (mormor och mostrar) och en lite större krets. Varje gång har det verkat som om det nog ska lösa sig. Tvillingarnas mamma mår inte bra, och för ett tag sedan var Birgitta tvungen att lära sig ännu mer om familjestrukturerna i familjens folkgrupp för att försöka förstå varför olika familjemedlemmar inte tog de initiativ som behövdes.

14906816_10154617265163563_7242569751437855850_n

Nu har familjen gjort det tydligt att det inte kommer att fungera med ansvarsfördelning, och Priscilla som har varit pojkarnas inhyrda extramamma nästan sedan de föddes kommer att ta hand om dem helt och hållet i väntan på en riktig lösning.

14939997_10154617265358563_4953143745399512581_o

Tyvärr har pojkarna hunnit bli ordentligt undernärda medan deras mamma inte har klarat av dem och inte fått stöd av familjen, och den ene av dem har också varit mycket sjuk. Att han har repat sig är mer eller mindre ett mirakel, berättar Birgitta. Han heter Emodok — det betyder kraftigt undernärd — men kallas ofta KeA (så heter Birgittas man).

14918814_10154617265478563_679018657896141223_o

Den andre pojken, Esibitar (han kallas också, håll i er nu, Birgitta!), mår lite bättre men behöver också han äta mycket mer för att växa ordentligt.

Birgitta skriver:

Besökte dem idag. Släktingarna tar inget ansvar och har nu gått med på att vi får ta hand om dem som vi vill. Så Patricia har dem nu dag och natt. Vi ska försöka hitta en myndighetsperson som kan komma och se till att de anhöriga skriver under ett papper som ger oss rätt att hitta ett hem för dem. De är så söta, och vi ber och hoppas att vi ska hitta någon som kan ta hand om dem på riktigt.

14900498_10154617265643563_6327472777861962313_n

Ett exotiskt djur har flyttat hem till dem: en nalle! Det var en av Läkarbankens läkare som hade med sig den.

Det här är bara en av alla familjer som Birgitta och KeA har kontakt med. Du som vill stötta deras arbete i Lokichoggio, skriv till birgitta.arnlund[snabel-a]gmail.com så kan hon berätta om Birgittas matkasse, skolfadderskap och annat!

Barnmissionens webbplats är förstås också ett bra ställe för den som vill veta mer.

En ny hydda åt tvillingpojkarna

Av Posted on Inga taggar 0

För ett par veckor sedan berättade Birgitta att den hydda där tvillingpojkarna i Loki bodde tillsammans med sin mamma hade rasat.

Pojkarna och deras mormor.

Pojkarna och deras mormor.

 

Pojkarna är mycket med sin mormor eftersom mamman inte mår så bra och ofta försvinner hemifrån, och en kvinna som Birgittas hjälporganisation har anlitat ser till dem på förmiddagen och eftermiddagen, men de måste ju ha tak över huvudet tillsammans med sin mamma!

Hyddan innan den rasade.

Hyddan innan den rasade.

Turkanahyddorna byggs mest av naturmaterial, men det kompletteras ofta med sådant som går att hitta, till exempel korrugerad plåt, plywood och presenningar. När Birgitta och hennes medarbetare lärde känna tvillingmamman (som också har äldre barn) bodde hon såhär.

Hyddans ingång.

Hyddans ingång.

Här ser man hur hög hyddan är — eller låg. Den som vill gå in eller ut får huka ordentligt. Tänk er att gå såhär med två spädbarn i famnen …

Ny hydda byggd.

Ny hydda byggd.

När hyddan till slut rasade blev läget förstås akut, och Birgitta frågade sina vänner på olika håll i världen om de kunde vara med och bidra till materialkostnaderna för en ny hydda. Arbetet kunde människor i Loki ställa upp med. En av dem som skickade pengar var Tina i Falun — hon har också varit med och ordnat startpaket till nyfödda i Loki och följt arbetet där under ett par år. Och nu är hyddan klar! Birgitta skriver att hon hoppas att den är tät också.

Bilderna i det här inlägget har jag fått från Birgitta, och det är hon och ett par olika medarbetare som har tagit dem. Visst är det fantastiskt att få se hur enskilda människors liv kan förändras till det bättre tack vare konkreta insatser som vi kan vara med på fastän vi är så långt bort? Tack Birgitta & co!

Du som vill läsa mer om arbetet i Loki i Rift Valley i Kenya kan göra det till exempel här.

Tvillingarnas hem har rasat

Av Posted on Inga taggar 0

För några månader sedan var det många som engagerade sig för ett nyfött tvillingpar i Loki i Rift Valley i Kenya. Birgitta kom till lasarettet sedan en svensk barnmorska hade kallat på henne för att det inte gick att få en nyförlöst mamma att intressera sig för sina två nyfödda pojkar. Birgitta, som själv har tvillingpojkar (vuxna nu), kunde tala med mamman och övertala henne att börja amma. Sedan dess har pojkarnas överlevnad varit ett ständigt bekymmer för Birgitta och hennes medarbetare i Loki. Mamman mår inte bra och ger sig ofta av hemifrån, ibland tillsammans med pojkarna, ibland ensam.

Hur går det för dem?

För några dagar sedan fick jag en ny rapport från Birgitta:

Loki tvillingar 39

Två pojkar på besök hemma hos ”mentormamman” Patricia tillsammans med sin mormor.

Har länge tänkt uppdatera er som är intresserade av att veta hur det går med de två tvillingarna som jag berättat om. De lever och läget verkar alltmer stabilt.

Patricia som hjälper mamman gör ett bra jobb. Hon tar nu hand om den som mamman inte är så intresserad av på morgonen och förmiddagen så hon ser att barnet verkligen får sin mat.

Loki tvillingar 40

Mitt på dagen går Patricia i skolan (en kurs för att läsa in grundskolan) och sedan tar hon hand om den lille på sen eftermiddag och kväll också.

På natten får mamman ta hand om honom. Lite för sakta ökar de i vikt. Men de är pigga och glada enligt Patricia.

Hyddan rasade i ett våldsamt regn, berättade Patricia på Skype härom dagen, så det behövs en ny.

Loki tvillingar 41

Jag har precis fått veta av Patricia att materialkostnader för en ny hydda ligger kring en tusenlapp. Vill ni vara med på en del av detta är vi tacksamma. Vi har sagt att mamman och hennes släktingar och eventuellt också kvinnor från ANA-gruppen får utföra arbetet. Det är viktigt att de själva bidrar med vad de kan göra. 

Bara som en påminnelse — såhär små var de när vi fick höra om dem första gången, och då var det mycket tveksamt om de skulle klara sig:

Loki tvillingar 5

Du som vill vara med och bidra till den nya hyddan: skriv till birgitta.arnlund[snabel-a]gmail.com, så får du kontonumret.

Birgitta berättar ganska mycket på Facebook och har också en blogg som hon inte skriver i lika ofta.