Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Återbruk

Glad nyhet för alla som inte kan leva utan bryggkaffe

Ni skulle bara veta hur mycket jag har tänkt ut att jag ska berätta för er … det är många, många gånger mer än det som syns här på bloggen.

Ibland är orsaken lika enkel som vardaglig som knäpp: jag har gjort det mesta av arbetet men glömt bort var jag sparade resultatet.

Idag kom jag plötsligt på att bilder på de fantastiska kaffefiltren som jag fick från Henrietta i Karlskrona i somras kanske inte låg i återbruksmappen, där jag har letat efter dem flera gånger, utan i en mapp som heter Henrietta. Ganska logiskt, eller hur?

Så nu får ni också se dem!

Bakgrunden är den här artikeln, och den här — om Anna Laxhed som kom på att hon kunde sy kaffefilter av minibitar av begagnat bomullstyg som hade blivit över, blindtestade dem med vänner och kom fram till att kaffesmaken inte påverkas alls.

Mönstret har ju alla som har filter hemma. Så små bitar av bomullstyg har de flesta som syr. Jag undrade om inte det här skulle kunna bli ett av de första någorlunda lönsamma hantverksmarknadsinslagen på länge och la ut frågan i gruppen Handarbeta för välgörenhet på Facebook, där många medlemmar försöker både ordna det som behövs på olika platser i världen och samla in pengar genom att sälja handgjorda saker här i Sverige.

Några dagar senare fick jag ett fint kuvert med ett ännu finare handgjort kort i från Henrietta — och två filter!

Anna Laxheds idé var att använda vintagetyger från 1970-talet till filtren, och det har Henrietta också gjort. Jag är uppväxt med påslakan i den här stilen — jag tror att det var min farmor som köpte dem åt oss, fantastisk kvalitet, många av dem varade fram till för kanske fem år sedan — och blev så väldigt nostalgisk och glad!

Man kokar filtren på spisen när de är färdigsydda (i artiklarna beskriver Anna Laxhed exakt hur hon gör), sköljer dem och hänger dem på tork efter varje användning och kokar dem igen ibland så att de håller sig rena. Det verkar helt okrångligt.

Vinsten? Ja, inte är ett kaffefilter av papper superdyrt. Men många använder ett par om dagen, eller fler, och räknar man ihop det så blir det en del pengar. Ett sytt filter i bomullstyg håller länge, länge. Och dessutom blir man glad och kanske, som jag, nostalgisk varje gång man ser det!

Henrietta har sytt sina filter på en overlockmaskin, men det går finfint med raksöm och sicksack på en vanlig maskin också.

Se det här som ett tips om …

… du har barn som behöver en bra idé till syslöjden i skolan

… du syr tillsammans med barn hemma och de vill göra egna julklappar till kaffedrickare i släkten

… du syr för att sälja till förmån för något bra

… du vill komma igång med att sy men tycker att mycket verkar krångligt

… du har någon vän som vill göra sig av med gamla vävda tyger

… du har arbetskamrater eller vänner som dricker mycket kaffe och som du vill ge en liten julklapp till

… du är ansvarig för rättvis handel-skåpet i din församling och vill göra en extrasatsning på Eguale-kaffet genom att bjuda på något som passar till det

… du leder någon grupp där det behövs en enkel återbruksaktivitet

Ja, och Henrietta har ju försett mig med finfina tips tidigare också. Till exempel bivaxdukarna!

Mycket av nästan allt

I slutet av sommaren var jag i USA en vecka för att hälsa på min syster och hennes familj.

När jag hade lagt flera timmar på att fråga efter svarta knappar i olika butiker inne i stan gjorde vi det som de flesta amerikaner gör: åkte till ett butiksområde i en förort.

Nu har jag alltså upplevt Joann — och eftersom det var så monumentalt får ni följa med. Jag bad personalen om lov att fotografera, så allt är i sin ordning.

Gott om utrymme är en grundförutsättning för en Joann-butik. Den här butiksfasaden gjorde också att det var lätt att hitta butiken — när man väl hade svängt in på rätt enorma parkering (för det fanns flera byggnadskomplex och flera parkeringar).

Jag behöver väl knappt berätta att det skulle ha varit svårt att ta sig dit med allmänna kommunikationer?

40% rea på allt i de här hyllorna — en dröm eller en mardröm? Man måste verkligen vara begåvad med en speciell blick för att kunna se det som man vill ha när det är så många mönster som konkurrerar om uppmärksamheten. Och det här var bara en av kanske tolv gångar.

Om man tittar lite närmare ser man att en del av tygerna nog är tänkta för barn. Det med grodor tycker jag är ganska fint. Och det med piratvalar. Vem jag skulle sy till i ”Chill out”-tyget med glassar och körsbär är lite svårare att komma på. Och visst blir man lite lättad när blicken faller på alldeles vanliga, tråkiga, rutiga tyger?

Här hittade vi (det är min systerdotter som känner på en rulle) en enorm uppsättning färger av ett tyg som jag aldrig har sett förut. Möjligen antyder reaskylten att det inte har varit så lättsålt. Jag tror att det är något slags syntetisk fleece och att det är tänkt till plädar, kuddfodral och morgonrockar, men jag läste inte så noga och frågade aldrig.

Sedan såg jag att det skulle finnas garn och tänkte att om nu tygerna nästan anfaller mig så känner jag mig säkert mer hemma i garngångarna.

Det här är bara en av dem — jag minns inte hur många det fanns.

En del av er kanske inte tror det, men såhär är det: det kan bli för mycket med garn också. I alla fall för mig.

En bit bort i den här gången hittade vi enorma mängder knappar. Efter lite letande hade vi det vi behövde: fem tunna remsor med fem enkla svarta knappar på varje.

För mig blev det här en så övertydlig bild av att överflödet aldrig kommer att göra världen bra. Istället för att bli inspirerad av alla möjligheter blev jag nästan yr. Nu när jag tittar på bilderna längtar jag till garnkorgen och påslakanshyllorna i en Erikshjälpen Second Hand-butik. Om jag inte har så mycket att välja på sätter min hjärna igång med att tänka ut vad jag skulle kunna göra med det som finns. En återbruksutmaning är mycket mer produktiv än en sådan här butik där nästan allting finns.

Vad tycker ni?

Lite extra kärlek

I tisdags fyllde min mamma år, och när jag letade efter en bild av henne hittade jag den här:

Det är en ganska exakt tre år gammal bild — hennes sjätte barnbarn hade just kommit, och han fick ärva sin storasysters nyföddräkt. Den ingick i ett litet paket med kläder som en äldre kusin och jag hade satt ihop tillsammans innan storasyster föddes, och de första bilderna av båda barnen togs med ”Du är fin”-dräkten på.

Vi hade gått till en second hand-butik i London, en av organisationen FARA:s, och hittat ganska många plagg som fanns i en tre-för-ett-pund-korg. Vi valde ut de ljusa, enfärgade. Jag minns inte om det blev nio eller tolv …

Just då var det ganska svårt att hitta textilpennor inne i London, så vi experimenterade med det vi kunde få tag på. Jag gjorde konturer till stjärnor och hjärtan på tre plagg för att sätta igång det hela … och sedan hände det mycket!

En fick ett äpple, en blev ”Du är fin” och en blev ”Jag tyker om dig” (extra fint utan c, eller hur?), till exempel.

Att rita på trikå kan vara svårt för barn eftersom man inte kan dra med pennan så hårt tryckt mot underlaget, så som de ofta gör på papper. Men de kärleksfulla intentionerna är uppenbara! Och man kan naturligtvis ta fram färger och stämplar också.

Det här kan vara ett tips på flera sätt:

  • mycket personlig nyföddpresent till ny familjemedlem eller vänners barn
  • ge bort plagg tillsammans med pennor till blivande storasyskon eller storkusiner
  • rädda skänkta plagg som har någon liten fläck
  • workshop där barn och vuxna får göra i ordning plagg till startpaket

Fler idéer?

En annan skjortklänning

Av Posted on Inga taggar 0

Minns ni Ullas fina klänningar av kasserade herrskjortor?

Många har liknande idéer, och det kan man ju förstå — tyget i herrskjortor är ofta så fint. Här är en annan modell!

Tipset om den hittade jag i gruppen Handarbeta för välgörenhet på Facebook, och den som har gjort den är en kreativ sömmerska och mamma som heter Sarah och som har bloggen Life is Beautiful.

Såhär gör man:

Visst känns det som om man måste prova?

Finns det inga storvuxna skjortbärande män i ens närhet så kan man ju fråga på närmaste second hand-inlämning om sorterarna där kan tänka sig att lägga undan några stora skjortor som inte kommer att skickas ut i butiken!

Istället för plastfolie: Bee-Wraps (bivaxdukar)

De senaste månaderna har jag sett att Henrietta i Karlskrona arbetar med ett alternativ till den plastfolie och de plastpåsar som flyter omkring i köket hemma hos de flesta i västvärlden: hon vaxar begagnat bomullstyg. Bee-Wraps kallas det på engelska. Ett svenskt ord som man kan använda är bivaxdukar.

Man kan köpa bivaxdukar på många håll numera, till exempel här.

Bivaxdukarna används till det mesta som man brukar ha mjuk plast till, men de tål inte värme, och man kan inte använda dem till rå kyckling eller rått kött.

Jag bad Henrietta att berätta. Här kommer det!

***

Om man vill ha ett alternativ till plastpåsar, plastfolie och aluminiumfolie kan man göra bivaxdukar.

Det man behöver är nytvättat och struket bomullstyg, bivax, bakplåtspapper och en ugn eller ett strykjärn.

Jag använder återbrukade tyger, till exempel påslakan och örngott.

Bra mått är till exempel 35×35 centimeter, 30×30 centimeter, 25×25 centimeter och 20×20 centimeter.

Det gör inget om tyget är ganska tunt och slitet. Bivaxet gör det stelare.

Bivax kan man köpa i olika internetbutiker. Om man har en biodlare i närheten kan man ju fråga om man kan få köpa direkt.

Om man gör sina bivaxdukar i ugnen värmer man ugnen till 100 grader, tar sin tygbit, och lägger den på ett bakplåtspapper på en plåt.

Strö över bivax, ungefär 25 gram per tygbit, och in i ugnen med plåten.

När bivaxet har smält kanske det fattas lite i hörnen. Då kan man bara lägga lite mer bivax där och ställa in plåten i ugnen på nytt.

Använder man strykjärn så lägger man tyget på ett bakplåtspapper på strykbrädan, strör vax på tyget, lägger ytterligare ett bakplåtspapper ovanpå och stryker tills bivaxet har smält.

Jag brukar hålla bivaxduken i hörnen medan den svalnar och stelnar.

Nu har du gjort dig en bivaxduk som är klar att använda.

Om du vill ha den runt en skål så formar du duken över skålen och håller lite med händerna — värmen gör att bivaxet smälter ihop lite.

Om bivaxduken blir smutsig så skölj den med lite ljummet vatten och eventuellt lite diskmedel. Låt den torka och använd den igen.

***

Tack Henrietta!

 

Snabbt och enkelt och lite lyxigt: Lavendeldoftande ”body butter”

Lavendelskörd i staden Roman i Rumänien. Foto: Sackeus AB/Göteborgs stift

Hurra hurra hurra — idag ska jag bjuda på något som är okomplicerat, ekologiskt, inte särskilt dyrt, delvis återbruk och dessutom glada nyheter för människor i ett område i Rumänien där många familjer lever utan fasta inkomster!

För ett tag sedan berättade jag om den rumänska lavendeloljan som Sackeus har börjat importera.

Jag har funderat på vad man kan använda den till — såklart!

Och faktum är att jag har tillverkat både så kallat body butter och så kallade lotion bars och läppcerat i olika omgångar tidigare, men det ÄR lite trixigt, och eftersom jag vill använda bara ekologiska råvaror och samtidigt är lite snål har jag nog inte hittat de perfekta recepten än.

Så såg jag att ICA och Apotek Hjärtat har en serie med ekologiskt certifierat schampoo, balsam, duschtvål och kroppslotion.

Det är inte så att jag tror att allt är perfekt i och med det, men lite bättre än de vanligaste billiga märkena borde det vara, eller hur?

Och så upptäckte jag att deras kroppslotion är mer som body butter.

Och så upptäckte jag att den fanns i en oparfymerad variant.

Då blev det såhär superenkelt:

Du behöver:

oparfymerad kroppslotion (lika mycket som du vill tillverka)

Flower of Hope — lavendelolja

ev annan eterisk olja (en del tycker att lavendel och citron passar bra ihop — jag provade grapefrukt som jag hade hemma)

ev lila tvålfärg

fina burkar

sked att röra med

1. Samla fina burkar — tomma krämburkar eller glasburkar, till exempel. Klarar du att täcka reklamtrycket på locken och ta bort etiketterna kan romburkar och sillburkar passa mycket bra!

2. Diska burkarna mycket noga. Lägg dem sedan i till exempel durkslag och häll kokande vatten över. Lyft upp dem och låt dem rinna av. Torka dem med en nytvättad kökshandduk när de har svalnat lite.

3. Häll också kokande vatten över ett par nydiskade skedar.

4. Kläm ut några matskedar kroppslotion i en burk. Droppa 10 droppar lavendelolja (och 10 droppar tvålfärg, om du vill använda det) på kroppslotionen.

5. Rör om noga med en sked.

6. Fyll på burken med mer kroppslotion och rör om noga.

7. Fyll burken så att den är ”butiksfull” och rör om noga igen. Om du vill ha mer doft, droppa i några droppar till och rör om noga.

8. Torka av kanterna om det behövs.

9. Förslut burken snabbt.

10. Och nu kommer det roligaste: tillverka en vacker etikett! Skriv att innehållet är gjort av ICA:s ekologiskt certifierade parfymfria kroppslotion (skriv av alla ingredienser om du vill) med tillsats av … och så berättar du så mycket du vill om den fantastiska lavendelodlingen i Roman.

11. Ge bort burken, ställ den på en mycket synlig plats i ditt eget badrum eller gör många och sälj dem på en julbasar!

Och:

12. Klipp av tuben på mitten och använd det som är kvar i den. Släng tuben i återvinningen.

Det här pysslet är någorlunda enkelt att göra tillsammans med pyssliga barn. I så fall kan de göra etiketterna för hand också. Se till att de ljuslila, lila och gröna tuschpennorna fungerar!

Om du kan få tag i torkad lavendel, så pyssla gärna enkla lavendelpåsar att ge bort eller sälja tillsammans med burkarna.

Om du har sparat cellofan från någon blomma och lila snöre från något paket, så slå in burkar och lavendelpåsar fint tillsammans!