Såhär skrev Hanna på Leros igårkväll:
Eftermiddagen var intensiv. Spenderades i hamnen här i Agia Marina för att göra det vi kunde i några timmar. Det är sällan de kommer hit, men idag var det ungefär 40 vuxna och otroligt många barn.
Vi och andra var med och fixade bashjälp: kex, vatten, blöjor, några leksaker, mössor, lite små bebiskläder som jag hade hemma än.
Mössutdelning bland familjer i hamnen nära Hannas hem.
Jag eskorterade kvinnor fram och tillbaka från toaletten (de får inte lämna hamnen egentligen), torkade barntårar, torkade mina egna, kramade en kvinna som var rädd att hennes man inte skulle komma tillbaka från toaletten.
Pratade med en familj på fyra, vars hus inte längre finns. Pratade med en mycket trevlig universitetsprofessor som ska försöka ta sig till Sverige. Han är också författare, och efter något som han hade skrivit satt han fängslad av IS i sex månader. De opererade bort hans magsäck, så han kan aldrig mer äta fast föda. Vi fick stor nytta av proteindrinkarna från Skåne som vi aldrig trodde att någon skulle behöva.
En trikåmössa till en av de allra minsta.
Jag har nu inventerat 1350 mössor. Har många kvar att räkna. Vi har säkert gett bort minst 300 mössor nu.
Dagens yngsta var tio dagar gammal. Igår omkom en åttaårig pojke, han drunknade på vägen hit.
I kväll var vi på föräldramöte på förskolan och fick rösta om vi ville ha fisk eller inte på matsedeln. Livet och känslorna åker bergochdalbana varje dag.