Kokonger

Wivecas första kokong. Dockan fick provsova i den.
Wivecas första kokong. Dockan fick provsova i den.

Oj, vilken respons på Soilis översättning av kokongbeskrivningen från Finland! Frågor och kommentarer och glada utrop. Roligt!

Nu i vår arbetar jag med Vibeke Olssons femte roman om Bricken. Den utspelar sig 1909, och Bricken, som är född 1869, hör till den generation som tycker att man ska linda spädbarnen. Hennes fosterdotter Elvira har lärt sig att man inte ska det. Såhär kan det låta:

De nya tiderna kräver skjortor och små tröjor, det duger inte längre med lindor, blöjor och mantlar och små mössor. (…)                  

– Ett halvdussin skjortor måste man ha, säger Elvira förnumstigt.                      

– Mamma sa alltid att man inte ska linda fram händerna på ungarna innan de är tre fyra månader, de bara river sig i ansiktet, säger jag. (…) Förr när allt skulle vävas hemma var det ingen som hade tid att sitta och sy småkläder som de växer ur på ett par månader.

Lindor och mantlar alltså … och för någon månad sedan hörde jag faktiskt att i något land en bit ner i Europa, jag minns inte vilket, är ”alla” helt införstådda med att spädbarn måste lindas för att må bra.

Soilis första kokong -- med dragsko nertill.
Soilis första kokong — med dragsko nertill.

Kanske är de här kokongerna ett slags stickad och mer flexibel variant av spädbarnslindningen?

Hursomhelst, jag har hittills aldrig sett någon använda en spädbarnskokong i Sverige, men på andra håll verkar de vara ganska vanliga, i alla fall av mängden beskrivningar att döma. Här kommer en liten inspirationslista.

Glöm inte att fråga i förväg hos mottagaren om kokonger är något som behövs och som de nyföddas föräldrar förstår sig på!

***

Pieni Lankarullas kokong är den beskrivning som Soili har översatt. När hon stickade den själv virkade hon några varv längst ner, varav ett med stolpar och luftmaskor — alltså ett gallervarv där det går fint att trä i en snodd och knyta, så att kokongen går att öppna nertill för blöjbyte.

Elin föreslår att man lika gärna kan göra ett hålvarv när man har stickat några varv i början. Åsa frågar hur lång rundstickan ska vara, och Soili hälsar att 60 centimeter fungerade bra.

Maria berättade för ett tag sedan om extra stora stickade sockor som blir till sovpåsar för nyfödda. ”Hälen” gör att passformen blir extra bra. Bilder och beskrivning finns här.

The Willow Fairy bjöd för flera år sedan på beskrivningen till sin stickade åkpåse som kan fylla ungefär samma funktion.

Men på engelska finns det hur mycket som helst. Här är några exempel:

Den här påsen med krage har jag sett på Facebook flera gånger de senaste veckorna. En organisation som arbetar för utsatta barn i Sydafrika har lanserat den.

Hos garnföretaget Red Heart finns en beskrivning till en stickad kokong med tillhörande mössa.

Ett liknande set, fast helt i rätstickning, finns hos Bernat Pipsqeak.

Här är en som stickas med riktigt grova stickor.

Och här är en lista med många modeller, en del av dem mycket fantasifulla!

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.