En långpannebok och en chokladbok håller vi på med. Det har jag väl berättat? Och jag har visserligen fått många recept, och så har jag experimenterat ihop ganska många nya recept och tycker att de fungerar bra, men är det så att någon av er har funderat på något alldeles oslagbart och inte skickat det än, eller är det så att någon kommer på något precis nu — skicka! Det är med stor glädje som jag plockar bort egna recept och ersätter dem med andras. Ju fler som är med och berättar och hjälper till i de här böckerna, desto roligare blir det. Det är inte som med det där som folk brukar säga om kockar och soppa. Faktiskt inte alls!
De senaste veckorna har vi utvecklat en ny liten rutin på Libris: när jag kommer upp från Malmö till Örebro med ett tidigt morgontåg från Stockholm står det lådor och väntar på mig på ett av våra runda bord (om innehållet tål rumstemperatur) eller i kylskåpet. Det är min kollega Else-Marie som har bakat, och ungefär samtidigt som jag öppnar burkarna och spanar plingar det i min dator och jag får de genomgångna recepten med kommentarer och frågor och förbättringsförslag.
Jag bad Else-Marie att gå igenom lite olika Rocky Road-recept och se vad vi skulle kunna göra för variant på det — det känns ju som något som ska vara med i en chokladbok. Hon tog uppgiften på största allvar, så den här veckan har vi provsmakat tre olika glasyrvarianter eftersom hon tyckte att det var för svårt att välja. Vi valde … alla tre.
Det händer ibland att någon frågar varför vi inte gör böcker med nyttigt fika eller varför det är så mycket kakor. Men de som har de här böckerna och använder dem och läser dem vet ju att idén inte alls är att vi ska proppa i oss så mycket socker som möjligt utan att det ska vara enkelt och roligt att arbeta för gemenskap mellan människor. Jag arbetar precis lika gärna med bröd och mat, så länge som det är enkla recept med enkla ingredienser, så att resultatet blir något som är roligt att bjuda på — och vi har också gjort flera matböcker och brödböcker.
Något att komma ihåg är också att är vi äter tillsammans är det naturligt för oss att äta på ett bra sätt: prata mycket, inte hetsa, hinna känna när det räcker, bry oss om varandra. En långpannekaka uppmanar ju redan genom sitt sätt att vara till generositet och delande, eller hur?
Och här kommer dagens lilla överraskning: vi har precis bestämt att det blir en julfikabok också. Jag ska försöka göra den parallellt med de två som var bestämda sedan tidigare. En del recept, som Carols chokladrutor, skulle kunna passa bra i alla tre, så nu blir det ett pusslande och ett väljande!
Du som har ett riktigt bra julfikarecept — fruktkaka, knäckebröd, något pepparkakskryddat, något saffranskryddat, vörtbröd, något att göra av julnötterna eller dadlarna — är förstås mycket välkommen att skicka det!
Uppdatering: En läsare har hört av sig och bett att det ska poängteras i varje inlägg att det är viktigt att tänka på hur ingredienserna produceras och på hur konventionell produktion belastar miljön. Ni som läser Kyrkkaffebloggen vet ju att det är rättvist producerade råvaror som används här. De här tre nya böckerna kommer att ha samma inriktning som de tidigare — och chokladboken kommer dessutom att innehålla mycket om Fair trade-producenterna och deras vardag och idéer. Men jag säger det gärna en gång till: leta efter Fair trade-märket när ni köper choklad och kaffe och bananer (jag brukar också köpa sådant socker och sådan honung), och efter KRAV-märket på alla varor som är av svenskt ursprung. Så gör vi här! 🙂
Hej!
Jag tycker att ni gör ett helt fantastiskt arbete med den här bloggen. Det finns dock en sak jag saknar: Tänk på hur ingredienser tillverkas! Jordnötter, kakao och kaffe är alla tre ingredienser som odlas med extrema mängder gift i konventionell odling (jordnötter odlas ofta parallellt med bomull, världens mest besprutade gröda) och både kakao och kaffe är intimt förknippat med människovidriga arbetsförhållanden än idag. Det blir kontraproduktivt att indirekt stötta sådana verksamheter när en försöker göra världen bättre, så snälla skriv alltid tydligt en liten blänkare om det i varje inlägg där det alls är aktuellt.
Svar till Men allvarligt talat:
Hej Men allvarligt talat!
Jag vet inte vem du är eller varför du skickar en anonym kommentar, men här kommer i alla fall ett svar:
Hela den här boken är genomsyrad av Fair trade-principerna. Den innehåller reportage från kakaoodling och chokladproduktion och sockerodling. Det är grundtanken, och vi har använt rättvist producerad choklad och kakao i bakningen och berättat för dem som lämnar recept att vi kommer att byta ut ingredienser mot sådant som finns rättvist producerat (ett undantag är provbakningen av Elsas skakiga väg, där några Dumle-kolor smög sig med). Så jag hoppas att detta är precis den chokladbok du vill ha!
Och såhär var det redan i den första boken om Kyrkkaffe, och i Påtår – hoppas att du har tagit del av reportagen där!
En bieffekt av detta att baka med rättvist producerade råvaror är att en kaka som innehåller till exempel 200 gram choklad blir kanske 40 kronor dyrare (vi har hittills bakat med Eguale, som kostar ungefär 30 kr för en 100-gramskaka). Då reglerar sig en del av sötsaksfrossandet automatiskt, i alla fall för mig: ingredienserna till en långpannakaka kan kosta ungefär 80—90 kronor sammanlagt. Och det är vad ingredienserna kostar i verkligheten – när vi köper billig choklad och andra lågprisingredienser betalar vi ju inte den verkliga kostnaden, för de som odlar och förädlar får inte vettiga löner. När vi har den respekten för råvarorna, och för resultatet, och för människorna bakom alltihop, och när vi förmedlar det, då minskar risken för att vi sätter i oss för mycket på ett oreflekterat sätt, och kanske öppnas ögon här och var för att alla vi i världen hör ihop.
Det är resonemanget bakom vår chokladbok och egentligen bakom det mesta som vi gör i Kyrkkaffe-serien.
Hör gärna av dig om du har fler frågor eller synpunkter!
Hälsningar,
Anna
https://hj.ekmsandbox.se
Ett riktigt favorit-choklad-recept!
TRYFFEL ca 50 bitar
1 dl vispgrädde
50 g smör
300 g mörk choklad
1 dl Kesella (ej mager)
1½ msk frystorkat espressopulver
Koka upp grädden och smöret i en kastrull. Bryt chokladen i bitar, rör ner och låt smälta. Rör i kesella och espressopulver.
(Låt chokladen stelna något i kylskåp. Spritsa ut chokladen till små kulor eller ta ut bitar med en tesked.
Låt stelna i kylen.) (Så långt Arlas recept, från kesellaburkarna 1999.)
Själv har jag aldrig orkat göra kulor. Det funkar bra att bre ut smeten på ett ugnspapper, låta stelna och skära i små kuber. Strö kakao över och hälla alla i en burk och så mer kakao på så de inte klibbar ihop.
Eller varför inte klicka direkt ner i knäckformar av papper.
Kaffesmak är gott, men det är nästan ännu bättre med finrivet apelsinskal istället! Det blir en vuxen, stark chokladsmak i vilket fall.
(Jag misstänker att man skulle kunna minska på mängden choklad i receptet, kanske till 200 gram!)
Glada hälsningar!