Solfilten flyger iväg

När vi hade fest för Sticka & skicka-boken i mars hade vi ett restgarnsbord där alla som ville fick lämna och ta garn. Bra idé eller hur? Det som fanns kvar när alla hade gått hem la Anne i en kasse, och jag hämtade den och skickade paket till Carol och Elin och ett par till. Men det var ganska mycket, bland annat flera jättestora runda nystan i gult och orange, och när jag hade funderat lite satte jag igång med en filt efter den här beskrivningen — superenkel alltså.

Igår föddes en liten pojke i Oslo, min väninna Marias tredje barn, och nu får solfilten flyga iväg till honom tillsammans med lite andra saker. Egentligen har den varit klar ett tag, men det var ju det här med att fästa trådar … det blev klart först igårkväll.

Jag började med en rad stolpar och avslutade med två stolpar, en luftmaska, två stolpar i varje ”ögla” för att få en jämn kant.

Det här är den tredje solfjädersfilten jag virkar — den första har flyttat till Riga och väntar på en nyfödd där, den andra har flyttat till Kalmar och ägnar sig åt samma sak. Båda två virkade jag med ganska många olika garner och bytte mitt i varven där garnen tog slut. Faktum är att den här, som har jämna ränder, blev finare. Jag brukar låtsas att jag inte bryr mig om sådant, att det är snyggt med oregelbundet, men jag kanske måste ändra mig …