Tyska rutor

När min mammas kör för ganska många år sedan åkte på körutbyte till en liten stad i närheten av Jena, Münchenbernsdorf, upptäckte vi att långpannerutor är minst lika populära i kyrkkaffesammanhang i Tyskland som i Sverige. Och att många av dem är bakade på ett sätt som vi inte är så vana vid här i Sverige: en ganska kompakt botten, ordentligt med fyllning (ibland bär eller frukt, ibland Nutella, till exempel) och så något som liknar smulpajsdeg ovanpå. De var goda, allihop!

Jag har inte velat experimentera för att få fram något liknande, för jag ser bara framför mig hur jag gör en stor långpanna full och hur den förvandlas till ett hav av smulor när jag försöker börja skära i den …

Men nu har Laura i Tyskland och hennes mamma förbarmat sig över mig och lovat att skicka några av släktens bästa Blechkuchen-recept. Häromdagen fick jag en bild av Lauras mormors äppelrutor, som tydligen ska vara något alldeles särskilt. Receptet ska också komma inom kort — omräknat till våra mått, även om det är charmigt med kaffekoppar. Jag återkommer med rapport när vi har provbakat det!

Någon annan som har ett rutrecept som borde vara med i Mer långpannans lov såhär i sista ögonblicket? Den är mer än full redan egentligen, vi fotograferar nästa vecka, men jag plockar gärna bort något till förmån för något annat om det dyker upp något alldeles särskilt!

(Här är en kopp av den sort som Lauras mormor använde för att mäta ingredienserna till sina berömda kakor med. Mycket roligare än ett decilitermått av plast, det håller jag med om! Men hur mycket ryms det i den?)