Naturligtvis har jag fått många roliga kommentarer om att jag skulle åka på surdegsfestival — och jag tyckte kanske själv också att det lät lite väl insnöat att ägna en hel helg åt en jäsmetod och låtsas att det skulle vara något festivalaktigt med det.
Men i Mariestad har folk roligare än på många andra ställen. En gatufest under Valborgshelgen i en stad som i sig själv förvandlas till en liten tårta så fort snön har smält, och som drar folk i massor (det finns till och med tre kolonier med norska sommargäster i några gamla bostadsområden med lägenheter där), kan det bli bättre? Solen sken, Brödbodens uteservering var öppen (varm smörgås på surdegsbröd med ajvar relish och mozarella rekommenderas!), det fanns ekologiskt mjöl av gamla sädesslag som Wästgötarna har odlat liv i igen, det fanns massor av kaffe och te och smoothies, det fanns surdegsbröd förstås, och det fanns böcker.
Per Fredriksson, som har hjälpt till med roliga recept till Kyrkkaffe-böckerna, stod i mjöltältet. Vi har skickat e-post (båda) och bokpaket (jag) i fem–sex år och aldrig träffats, så det var verkligen en glad överraskning!
Sedan dök Magnus Magnusson upp, chefredaktören på tidningen Bröd, och vi har haft kontakt ungefär lika länge men aldrig setts heller.
Så jag satt där i solen och signerade en bok då och då och pratade med Per och Magnus och med surdegsbagarna Johan och Morgan (surdegsvärldens motsvarighet till bröderna Rongedal — det är menat som en komplimang!) och med de båda underbara bokhandlarna på Karströms bokhandel och deras personal, och med festivalbesökare som ville prata om bröd eller till och med om kyrkkaffe.
Det enda dumma var att jag inte hade kameran med, men den glade fotografen som är granne med Brödboden kom ut och fotograferade Per åt mig i alla fall.
Jaa, en förmiddag på surdegsfestival i Mariestad … blir det något nästa år, så missa det inte!
(Varför de bjöd dit mig? Jo, det var därför att önskegästen och surdegshjälten Martin Johansson inte kunde. Där missade han något!)