Igår var förlagschef Inger i Malmö och hälsade på, och vi stämde träff med både blivande och högst etablerade författare för att titta på varandra, prata (mycket och intensivt) och se vad vi kan göra tillsammans framöver. Högst produktivt.
Så var fikar en kyrkkafferedaktör helst?
Ja, har man umgåtts med kyrkkaffemänniskor så mycket så har man ju vant sig vid en viss standard. Det som serveras ska vara både gott och så rättvist som det bara går. Och så ska man få sitta kvar så länge som man behöver för att komma till punkt. Och så ska det gärna vara fint runtomkring, på ett sätt som gör att man minns att världen är stor.
Så i Malmö tar jag gärna med folk till Barista. (Kuriosa: till och med toaletten där påminner en om att världen är stor.) Eftersom jag inte alls är kaffefinsmakare vet jag bara att jag gillar deras varma choklad och deras smörgåsar och deras lustiga gröna smoothie, men Inger verkade nöjd med cappuchinon, och ett bra möte blev det, jodå. Snart ska jag avslöja vilken bok det handlade om!